Spanska sjukan gav upphov till babyboom?

[Göstring]

Berodde babyboomen 1920 på spanska sjukan?

Under hösten 1918 drabbas Sverige av spanska sjukan och ett drygt år senare får vi en plötslig spik i födelsetalen. Bo Malmberg menar att det går för lång tid mellan epidemin och babyboomen och vill i stället förklara de höga födelsetalen med hyresregleringar.

En hypotes om denna fertilitetsspik är att det kan röra sig om ett
reflex av den höga dödligheten under spanska sjukan. Huvuddelen
av spanska sjukans offer registrerades dock under 1918 och mini-
boomen i början av 1920-talet kan därför synas ligga något sent för
att förklaras som ersättningsfertilitet.
En närmare analys visar emellertid att det mycket väl kan röra sig
om en fertilitetsuppgång som avspeglar förhållandena på bostads-
marknaden. 1917, i slutet av det första världskriget infördes i Sverige
en hyresstegringslag. Syftet med denna lag var att förhindra att hy-
rorna höjdes i takt med den pågående allmänna prisökningen. Man
bedömde att denna prisökning var av övergående natur och därför
skulle hyrorna inte anpassas till det rådande prisläget utan till det
prisläge man förväntade sig när prisnivån återställdes efter kriget.
9
Resultatet av denna hyresreglering blev att hyreskostnaderna ut-
vecklades långsammare än lönerna under den snabba inflationen
1917-1920. Hyrorna fortsatte sedan att stiga under deflationen
1920-1923 då löneökningen först upphörde för att sedan vändas i ett
lönefall, se figur 9. Konsekvensen blev att hyreskostnaden relativt
lönen sjönk kraftigt fram till 1920 för att sedan öka kraftigt, se figur 10.

Fertilitetsreaktionen på denna utveckling följer det mönster som man
förväntar sig då den relativa bostadskostnaden är central för fertili-
tetsbesluten. Fertilitetstoppen inträffar direkt efter att hyran i förhål-
lande till industriarbeterlönen har nått sin lägsta nivå. Fertiliteten
faller sedan skarpt när den relativa hyresnivån åter börjar stiga.

Men är tiden inte ganska rimlig? Spanska sjukan inträffade i oktober 1918 (i Vänersborg) och toppen på babyboomen i mars 1920, vilket gör en skillnad på ca 17 månader. Om vi minskar det med 9 månader (tiden från befruktning till födelse) återstår 7-8 månader till toppen. Alldeles efter katastrofen är det inte läge för optimism. Först efter några månader börjar de jobb och lägenheter som blivit lediga inge framtidstro och leda till familjebildning.

Spanska sjukan drabbade dem i arbetsför och fertil ålder oproportionerligt hårt och kan därigenom ha givit de överlevande möjlighet till bättre boende.

[Olof Trätälja]

Hmm, eller så beror det snarare på att kvinnorna var snabba att följa skomodet som övergick från fyra till fem hålrader, eller något annat, vid just denna tid. Att följa skomodet ger kvinnor ett särskilt välbefinnande som ökar fertiliteten. -Så det så, hälsningar skoförsäljarna riksförbund.

Skämt åsido, hyresgästföreninges inlägg i frågan får väl ses som något av det mest pajasartade som skrivits.

Men jag antar att det var spanska sjukans betydelse som skulle diskuteras. Själv tror jag faktiskt inte så mycket mer på den förklaringen är på hyresgästföreningens, dvs inte alls. Hade det varit en sjukdom som drabbat barn så hade det kanske varit naturligt att tänka sig att föräldrar som blivit barnlösa skaffar "nya". Men nu drabbade ju sjukdomen unga vuxna, dvs snarast föräldrarnas syskon. Dessa ersätter man inte gärna med fler barn. Än mindre tror jag på några kollektivisktiska idéer som att föräldrarna skulle skaffat extra barn för "samhällets skull".

Nej förklaringen får nog sökas på annat håll. Tex naturliga orsaker som ökat ekonomiskt välstånd till följd av krigsslutet eller minskad oro för att hemskheter som världkriget eller ryska revolutionen skulle sprida sig till Sverige. Inför en sådan oro är det väl rimligt att tro att många valt att skjuta något på barnalstrandet, varför det blir en puckel när oron släpper.

[Hexmaster]

Rapporten har Bo Malmberg, Kulturgeografiska i Uppsala, skrivit. Om den beställts av Hyresgästföreningen/Vår bostad, eller om man kan misstänka jäv på annat sätt, framgår inte. Fast slutsatsen passar onekligen deras syften.

Bra bostäder avgörande för barnafödandet

I nr 1/2002 av Vår Bostad presenteras en forskningsrapport av docent Bo Malmberg. Enligt rapporten ger brist på bostäder och höga boendekostnader ett lågt barnafödande. Tvärtom resulterar gott om bostäder till en rimlig kostnad i ökat barnafödande.

("Ingress" på hemsidan, med länk till PDF:en och inget mer.)

Man kan ana metodfel (trodde först det var något spex) men då får man läsa ordentligare än vad jag ids just nu. Fast den här kanske: han jämför de ekonomiska kriserna på 20-talet och början på 90-talet, och härleder fertilitetsnedgångarna till bostadspolitiken - inte kriserna i sig eller alla de andra resultat de fick, utan bostadspolitiken.

[Göstring]

... Hade det varit en sjukdom som drabbat barn så hade det kanske varit naturligt att tänka sig att föräldrar som blivit barnlösa skaffar "nya". Men nu drabbade ju sjukdomen unga vuxna, dvs snarast föräldrarnas syskon. Dessa ersätter man inte gärna med fler barn. Än mindre tror jag på några kollektivisktiska idéer som att föräldrarna skulle skaffat extra barn för "samhällets skull".
...

Min tanke är att man vill ha en trygg bostad innan man skaffar barn och att nu en annan grupp unga vuxna, med svag ställning på bostadsmarknaden, kanske de dödas syskon, nu får tillfälle att skaffa eget boende och en förutsättning för att bilda familj uppfylls. Däremot rör det sig nog inte om att föräldrarna skaffar extra barn för samhällets skull.

Hyresregleringar ökar inte utbudet av lägenheter, vilket däremot ett plötsligt bortfall av hyresgäster gör.

I de krigförande länderna var insamlingen av befolkningsdata störd av krigshandlingar och många unga vuxna befann sig i tjänst långt från hemmet. De två spikarna i döda respektive födda var inte unikt svenska fenomen, de finns även i norska data.
Svenn-Erik Mamelund har framfört tanken att spanska sjukan var orsaken bakom 1920 års babyboom.

Abstract
The main purpose of this paper is to test the hypothesis that Spanish Influenza is the explanation of the dramatic fertility decline in Norway, from 1918 to 1919, and the subsequent baby-boom in 1920. The European country analyzed was not randomly picked; a neutral haven was chosen to possibly rule out the other, and probably more obvious candidate explaining the baby-boom of 1920; the First World War. The data used in the analysis are, in a European context, of superior quality as registration of population data including vital statistics continued as normal in Norway because the First World War did not disturb it. The paper also draws attention to the importance of including – in epidemic crisis models – not only mortality but also fear of contracting a coming or present epidemic – as well present epidemic disease experience – to explain why conception rates may fall in connection with an epidemic.

Mamelund diskuterar också omgiften, där ena parten fölorat en tidigare partner i influensan.


Jag tycker det här är en intressant tanke, dock att priskontroller inte leder till ökat utbud.

Bra bostäder avgörande för barnafödandet
...
I nr 1/2002 av Vår Bostad presenteras en forskningsrapport av docent Bo Malmberg. Enligt rapporten ger brist på bostäder och höga boendekostnader ett lågt barnafödande. Tvärtom resulterar gott om bostäder till en rimlig kostnad i ökat barnafödande.

...

[Stefan Lundgren]

Enligt SCB:s "Befolkningsförändringen mellan 1749-2008" är det följande.

År 1917 bodde det 5 800 847 invånare i Sverige och antalet födda var 120 855 mot 77 385 döda.

År 1918; 5 813 850: 117 955 födda och 104 591 döda.

År 1919; 5 847 037; 115 193 födda och 84 289 döda.

År 1920; 5 904 489; 138 753 födda och 78 128 döda.

År 1921; 5 954 316; 127 723 födda och 73 526 döda.

År 1922; 5 987 520; 116 946 födda och 76 343 döda.

År 1923; 6 005 759; 113 435 födda och 68 424 döda.

Nu tog jag dels året före 1918 och dels de efterföljande fem åren, bara under dessa fem åren så kan man följa vissa mönster.

1) Året efter "Spanska sjukan" 1918 så var bef-ökningen på 33 187 individer och en synlig orsak var att dödligheten var hög. Dödligheten var på tusen invånare; 1918 17,99 promille och året efter 14,41. Dödlighetsöverskottet var fortfarande markbart hög och år 1920 skedde något. Födelseöverskottet steg, befolkningstillväxten började stiga i allt högre takt och antalet födda barn var för året 1920 på 23,50 promille i jämförelse med två år tidigare när födelsetalet var på 20,29 promille.

2) Var man kan se under de år som var omedelbart efter 1918 var att barnafödande inte ökade så dramatiskt. Det år som det föddes flest barn var 1920, men det skiljer sig i runda tal tre promille mellan dessa år. Då kan man dra slutsatsen att barnafödande inte ökade så markant under åren efter 1918 utan det skedde på längre sikt.

Stefan

[Mathias Forsberg]

Det är alltid trevligt att se demografiska studier. Men det kanske finns ett visst samband med Det stora kriget som tog slut för 90 år och ett par dagar sedan? Storkrig med medföljande brist på mat, arbete och allmän osäkerhet tenderar att reducera barnafödandet.

Jämför gärna med samma boom som skedde 1947 - 1950, denna gång utan någon epidemi åren innan. Men ett världskrig.

[Göstring]

Jämför gärna med samma boom som skedde 1947 - 1950, denna gång utan någon epidemi åren innan. Men ett världskrig.

Om du säger vilket land.

Babyboomen i USA varade ca 1946-1964. I Sverige har vi haft två: en under andra världskriget och en andra under 1960-talet.

As is often the case, after a major war, the end of World War II brought a baby boom to many countries, notably those in Europe, Asia, North America, and Australasia. There is some disagreement as to the precise beginning and ending dates of the post-war baby boom, but the range most commonly accepted is 1946 to 1964.

[Stefan Lundgren]

Sedan kan man alltid ta fram SCB:s "Befolkningsutvecklingen mellan 1749-2007 på nätet och räkna fram döds- och födelsetalen för varje år. Tyvärr hinner jag inte med att göra det för tillfället, men om någon annan gör det så går det också bra.

Upprepning av formel av ett specifik år.

Antal födda
--------------
Folkmängden

=i tusentals, ex!!!

0,232828289

Då blir talet

232

eller i promille.

Stefan

[Göstring]

Det är alltid trevligt att se demografiska studier. Men det kanske finns ett visst samband med Det stora kriget som tog slut för 90 år och ett par dagar sedan? Storkrig med medföljande brist på mat, arbete och allmän osäkerhet tenderar att reducera barnafödandet.

Jämför gärna med samma boom som skedde 1947 - 1950, denna gång utan någon epidemi åren innan. Men ett världskrig.

För att få fram månadsdata har jag använt "Sveriges befolkning 1970".
Av de födda, säg 1910, har en del dött, en annan del har utvandrat och dessutom har det tillkommit invandrare. Det som visas här är de som finns kvar i befolkningen mot slutet av 1970. Jag har antagit att dessa faktorer inte spelar någon roll för fördelningen av födda per månad. Den grå kurvan ovan kan jämföras med kurvan för födda i mitt första inlägg i tråden.
De röda kurvorna visar andel födda per månad och aktuellt år dividerat med genomsnittet för den månaden för ett större spann(1900-1922 samt 1932-1940) efter att de säsongsrensats. Observera att det sker förändringar i säsongsbundenheten under perioden och att rensningen därför inte är särskilt bra.

Samband med krig.
Om det fanns något samband borde det visa sig i relativt sett lägre födelsetal under krigen. Under första världskriget fortsätter den nedåtgående trenden från ca 1910 och inte någon månad är den högre eller lägre än man kan förvänta sig.
Under andra världskriget kommer det faktiskt ett kraftigt fall i januari 1941. Kanske svenskarna blev så chockade av tyskarnas anfall på Danmark och Norge att de förlorade lusten? Det finns säkert andra på forumet som kan svara på om inkallelserna sammanfaller i tiden och var så omfattande att de kan förklara fallet i koncipierade våren 1940.
Nå, snart nog hämtar man sig och vi får en kraftig uppgång i födelsetalen, medan kriget fortfarande pågår.

A19001924.jpg (121.83 KiB) Visad 2801 gånger

a19201954.jpg (127.24 KiB) Visad 2802 gånger