Löner för drängar och pigor

[Stefan Lundgren]

Som bilagsdel till Gustav Utterströms bok "Jordbrukets arbetare" som utkom i två volymer 1957 finns det lönuppgifter för drängar och pigor i ett urval av socknar. I bilagan finns det uppgifter om år, årslön och extra persedlar om dessa tillkom, ibland fick tjänstefolket lönen i ett "paket" kan man säga. För att välja några exemplen ur denna bilaga.

Drängar:

I Kulla och Lidingö(1847) tjänade drängarna 100 och respektive 60-75 riksdaler per år(kronor infördes 1874), för Hillersjö samt Östra Ryd socknar tjänade drängarna respektive 60 o 90 riksdaler per år. För samtliga dessa socknar stod det som anmärkning att "I ett för allt", vilket innebär att de fick allting i årslönen. För Stockholms län fick de även kost hos husbonden. För pigorna gällde det samma anmärkning som drängarna men kvinnorna tjänade ju mindre än männen på den tiden.

Årslönen var för pigorna i de nämnda socknarna:

Kulla: 1847, 45-60 riksdaler
Lidingö: 1847, 30-40
Hillersjö: 30-37:50
Östra Ryd: 40

För Vallentuna socken utgjorde årslönen för drängarna 100 riksdaler för år 1852 och för pigorna 45; gemensamt utgjorde lönen i såväl pengar som kläder av husbonden.

Vaksala: 1860; 100 för drängarna.

Samtliga dessa socknar ligger i Uppland.

I Ramkvilla socken i Östergötland bestod lönen av 45 riksdaler för drängarna(2/3 i kontant o 1/3 naturapersedlar), för pigorna var det 30 riksdaler(samma fördelning som drängarna).

Man kan se hur olika lönen var för tjänstefolket i Sverige och ibland fick de kontanter, ibland fick de naturapersedlar i form av grönsaker, kött eller någonting annat. När det gäller jämlikheten mellan könen som oftast kommer på tapeten idag så var förhållanden annorlunda förr i tiden och det måste vi helt enkelt förstå. Jag tror inte att jämlikhetstänkande var så omfattande på den tiden som den är idag.

Stefan

[a81]

100 riksdaler (banco) per år i mitten av 1800-talet motsvarar drygt 10 000 kr*/år idag. Man hade därtill mat och husrum. Det är faktiskt inte så mycket sämre standard än för en nutida student**, om man bortser ifrån att drängen fick jobba mycket hårdare (fysiskt). Å andra sidan blir studenten vanligtvis skuldsatt, medan drängen tjänade sina pengar.

*I verkligheten troligen mer, eftersom vårt penningvärde "hålls uppe" av billig import av exempelvis kläder och hemelektronik. Man fick säkert fler kvadratmeter av ett hus för 100 rd 1847 än för 10 000 kr 2010. I en ungefär samtida bouppteckning värderas en ko till 10 rd. Korna var visserligen mindre då, men man får inte en ko för ens i närheten av 1 000 kr idag.

**En student som tar ut fullt studiebidrag och fullt studielån får kanske 60 000 kr/år, men då försvinner det allra mesta i kostnader för bostad, mat, kurslitteratur, etc.

[Stefan Lundgren]

Under mellanstadietiden på mitten av 1980-talet så fick vi göra olika "historiska sketcher" och en av dessa var bl a löneskillnaden mellan manliga/kvinnliga löner. Männen tjänade approximativt dubbelt så mycket som kvinnorna, alltså drängarna tjänade dubbelt så mycket som pigorna. Sedan fick de också lite andra förmåner och i paritet med studenterna så få man inte så mycket i förmåner. Man får exempelvis betala för större häftade kurslitteratur samt kurslitteratur på bokhandeln.

Jovisst, i dagens läge så tjänade de ungefär lika mycket som studenterna gör idag, men jag kan inte låta bli att skriva att det glider lite grann ifrån mitt syfte med denna tråd.

Stefan