Skalman.nu Forum

Har varit på SHM:s nya utställning och det första man möter när man kliver innanför dörren är en skylt som visar löneutveckling.

-Eller gör den verkligen det?

SHM följer nämligen den statliga "socialrealistiska" visionen och undlåter att redovisa vad lönerna varit räknat i faktiskt guld eller andra tillgångsvärden. Istället redovisar man löner på ett politiskt korrekt vis i antalet kg smör eller liter öl. Dvs som något slags menlöst KPI endast bestående av lämpligt utvalda produkter, så att den statliga propagandaapparaten kan känna sig nöjd. Dvs man följer helt nutida statlig "redovisnings"-politik.

Det intressanta är dock att SHM:s hemsnickrade KPI består av enbart (två) jordbruksprodukter. Det bör därför vara ganska enkelt att undersöka huruvida SHM verkligen visar någon löneutvkevkling eller om man bara redovisar jordbrukets produktivitet.

Jordbrukets produktivitet borde nämligen kunna översättas som antalet kg smör eller antalet liter öl per kvadratmeter mark. När denna faktor är uppmätt kan man enkelt dividera bort felet från SHM:s "löneutvecklingstabell" och erhålla den verkliga löneutvecklingen mätt mot riktiga tillgångspriser. I det här fallet jordbruksmark.

Är det någon som har bra koll på jordbrukets produktivitetsutveckling genom århundradena, tex mätt som antalet kilogram smör man får betala för en kvadratmeter jordbruksmark?

"Hur många kg smör för en kvadratmeter mark?"

Beror väl på hur tunt man brer...

B Hellqvist skrev:"Hur många kg smör för en kvadratmeter mark?"

Beror väl på hur tunt man brer...

Hehe...

Men faktum är väl att man skulle kunna se det på just det viset. Idag ligger priserna på betesmark (åkermark dyrare) på motsvarande ungefär 0,3 mm* smörlager.

Detta bör ju vara ett mått på produktiviteten. En lägre produktivitet borde resultera i priser motsvarande tunnare smörlager !


*Betersmark 17 200 kr per hektar 2009 (jordbruksverket) ; Smör 53,8 kr/kg (handla24.se) ; Densitet smör ungefär 0,95. (Notera att skatter och bidrag i denna enkla produktivitetsberäkning ses som del av produkivitetsfaktorerna, men det stämmer med SHM:s resonemang och bör därför faktiskt vara så i det här fallet.)

Vad jag inte riktigt förstår är varför guld och silver, eller som här jordbruksmark skulle vara en så överlägsen referenspunkt till penningvärdet. T.ex guldpriset har ju länge kraftigt fluktuerat i takt med världskonjunkturen, och nu har silverpriset stigit mycket kraftigt, och priset på jordbruksmark varierar väl som övriga varor och tjänster också över tiden. Enligt den logiken har jag fått lönen halverad nu då när guldpriset fördubblats på relativt kort tid, så det är tur att jag inte har behov av att handla guld, utan det lämnar jag gärna till spekulanter istället.

Självklart är reallönernas storlek avhängig av priserna på de varor och tjänster som man teoretiskt har för avsikt att köpa, alltså ett KPI byggt på normala inköp, t.ex smör och bärs.

Det känns åtminstone mera logiskt för mig.

P.s Jag är medveten om att även smör och bärs eller t.o.m en Big Mac kan drabbas av spekulation.

Amund skrev:Vad jag inte riktigt förstår är varför guld och silver, eller som här jordbruksmark skulle vara en så överlägsen referenspunkt till penningvärdet. T.ex guldpriset har ju länge kraftigt fluktuerat i takt med världskonjunkturen, och nu har silverpriset stigit mycket kraftigt, och priset på jordbruksmark varierar väl som övriga varor och tjänster också över tiden.

Nu tycker jag inte att vi skall använda ytterligare en tråd till att diskutera detta, men grundläggande varför inflation handlar om tillgångspriser?

Jo pengar är guld. Guldpriset flukturerar alltså definitionsmässigt inte. Men mer praktiskt, sedlar stäldes ursprungligen ut primärt mot just guld som förvarades på guldbanker. Men sedlar kunde också ställas ut på andra värdesäkra tillgångar. Gärna mot pantbrev i fastigheter. Det senare utgjorde den större delen av penningmängden. I dag har staterna beslagtagit guldet men "bevarar" värdet på sedlarna genom diverse direkta och indirekta tvång. Viktigt är dock att komma ihåg att den större delen av penningmängden alltjämt består av sedlar och tillgodohavnaden utställda mot pantbrev på fastigheter och andra tillgångar.

Av detta följer nära nog definitionsmässigt att den verkliga inflationen avgörs av i hur snabb takt man kan få ut mer tillgodohavanden i den inflaterade valutan för samma pantbrev. Det är den verkliga inflationen och den skiljer sig från den politiskt bekväma omdefinitionen: inflation = KPI.

Ännu mer praktiskt; inflationens negativa verkningar avgörs inte av priserna på konsumtionsvaror. Teoretiskt spelar det ingen roll om allt kostar 20% mer och alla får 20% högre löner nästa år eftersom ändå mycket få sparar konsumtionspengar så länge ! -Inflationens negativa verkningar finns på tillgångssidan. Med tillgångsinflation följer risker vilka verkar starkt negativt på investeringsmöjligheterna. Det är alltså tillgångsinflationen man bör mäta även på praktiska grunder.

Amund skrev:Självklart är reallönernas storlek avhängig av priserna på de varor och tjänster som man teoretiskt har för avsikt att köpa, alltså ett KPI byggt på normala inköp, t.ex smör och bärs.

-Det var väl kanske detta jag tänkte på när jag talade om att SHM var socialrealistiska
För om man har som avsikt att förbruka alla sina pengar på bärs och aldrig köpa en fastighet eller historiskt, bli en självständig bonde, ja då ligger det kanske något i vad du säger. Men vill man relatera lönearbetets vilkor till ägande så gör det inte det. (Hade vi f.ö. inte en diskussion nyligen om slavpriser i förhållande till markpriser?)

-Men låt oss nu återgå till att diskutera jordbrukets produktivitet.

Olof Trätälja skrev: Har varit på SHM:s nya utställning och det första man möter när man kliver innanför dörren är en skylt som visar löneutveckling.

-Eller gör den verkligen det?

SHM följer nämligen den statliga "socialrealistiska" visionen och undlåter att redovisa vad lönerna varit räknat i faktiskt guld eller andra tillgångsvärden.

Faktiska tillgångar, guld är en värdelös metall som inte kan användas till mycket. Värdet av guld är bara en fantasi, en illusion: ”om vi båda låtsas som vi värderar denna värdelösa metall så kan vi mäta förmögenhet i guldenheter”.. …
Då är pengar bättre då den utgår från realvärde, dvs värdet av nationens hela produktion av ANVÄNDBARA varor och tjänster i förhållande till prisindexet på nämnda varor.

Tankeexperiment no1, extremvärde:
Om man skall förstå värdet på något skall man kanske tänka sig in i vissa situationer. T ex man är ensam strandad på sydpolen och man får välja mellan att ta med sig ett ton guld eller ta med ett polartält + bränsle + mat och kläder och medicin och elaggregat ect. Vad väljer man?
Därför anser de flesta att verkligt värde är det vi konsumerar och behöver, oj, det är kanske därför man mäter BNP i precis det, dvs värdet av det vi producerar istället för något illusions -värde…

Tankeexperiment no2, köpkraft och realvärden:
A. Låt oss säga att guldpriset idag är 1000/oz.
B. Om vi i dag har en summa pengar som vi kan köpa 100 liter öl för, så kan vi ju mäta vår förmögenhet i öl, dvs min förmögenhet = 100 liter öl.
C. Om priset på guld går upp till 2000/oz har min förmögenhet då ändrats? Är jag nu hälften så rik? Märkligt, eftersom jag fortfarande kan köpa 100 liter öl för mina pengar…
D. Om priset på guld går ner till 500/oz, är jag då helt plötsligt dubbelt så rik? Men, jag kan fortfarande köpa 100 liter öl för min mina pengar…?
E. Om guldet blir 10.000 gånger dyrare, men samtidigt så går priset på öl ner till hälften, dvs jag kan nu köpa 200 liter öl för mina pengar, är jag nu (1) fattigare eller (2) rikare.. eller bara mer berusad av att min köpkraft och real förmögenhet har ökat?

Olof Trätälja skrev:Istället redovisar man löner på ett politiskt korrekt vis i antalet kg smör eller liter öl. Dvs som något slags menlöst KPI endast bestående av lämpligt utvalda produkter, så att den statliga propagandaapparaten kan känna sig nöjd. Dvs man följer helt nutida statlig "redovisnings"-politik.

Politiker utser inte produkterna i korgen, korgen besår av i stort sett allt vi konsumerar och reflekterar snittkonsumentens preferenser. Dvs konsumenterna utser korgen genom sitt konsumtionsmönster….

Olof Trätälja skrev: Det intressanta är dock att SHM:s hemsnickrade KPI består av enbart (två) jordbruksprodukter. Det bör därför vara ganska enkelt att undersöka huruvida SHM verkligen visar någon löneutvkevkling eller om man bara redovisar jordbrukets produktivitet.

Då missar du det hele. Man mäter ju köpkraft som välstånd, där produktionsökningen ger ökat utrymme för konsumtion genom att man använder mindre kapital och arbete för att producera en extra enhet. Det betyder lägre priser = högre köpkraft och ökat välstånd för individen.

Olof Trätälja skrev:Jordbrukets produktivitet borde nämligen kunna översättas som antalet kg smör eller antalet liter öl per kvadratmeter mark. När denna faktor är uppmätt kan man enkelt dividera bort felet från SHM:s "löneutvecklingstabell" och erhålla den verkliga löneutvecklingen mätt mot riktiga tillgångspriser. I det här fallet jordbruksmark

Se ovan…

Olof Trätälja skrev:Är det någon som har bra koll på jordbrukets produktivitetsutveckling genom århundradena, tex mätt som antalet kilogram smör man får betala för en kvadratmeter jordbruksmark?

Tja... ungefär som att kolla vad ett kilo järn kostade år 1000, kolla sedan hur många timmar man fick arbeta för att kunna köpa ett kg järn, gör samma jämförelse med lön och järn idag…. Det kallas ökad köpkraft, och JA, det kommer genom teknikförbättring och utveckling vilket ger ökad köpkraft och det är detta som gör oss rikare idag än innan…

/W

Till Wilkmans exempel vill jag endast tillföra exemplet med den nyutexaminerade studenten som just fått sitt nya jobb, dvs om han lyckas skaffa sig en bostad. Detta säger en hel del om den verkliga lönenivån i ett samhälle anser jag.

Olof Trätälja skrev:Till Wilkmans exempel vill jag endast tillföra exemplet med den nyutexaminerade studenten som just fått sitt nya jobb, dvs om han lyckas skaffa sig en bostad. Detta säger en hel del om den verkliga lönenivån i ett samhälle anser jag.

Nej det säger inget alls om "lönenivån".
Han har inte fått bostad pga att han misskött sig, alternativt söker han bostad i en agglomererande region där man inte har byggt i samma takt som...
Det handlar kanske då om bostadspolitik, brist på investeringar, markbrist samt att allt fler har råd med större lägenheter då vi kräver ökade boytor vilket bidrar till lokal bostadsbrist.

Det här däremot säger en hel del om den verkliga Lönenivån i ett samhälle:
Jag ”umgås” mycket med studenter på dagtid. Dagens student får studiebidrag och studierna betalda av staten vilket inte hans farfar fick.

Studenterna oroas över arbetssituationen, men de dricker mycket (billig) öl. Deras studiebidrag och liv är inte så dåligt, de har bättre kläder än jag har (de har en så stor garderob så de sällan har samma kläder på sig), och nog går de på restaurang oftare än jag gör, som sitter där med min lunch låda..

I stora drag kan man t.o.m säga att en student idag har det bättre än en arbetare på 70- talet. Alla studenter har datorer, alla har extrema telefoner och alla har TV. Många har bil, så många så de inte får plats på parkeringarna. Sjukvården och förväntadlivslängd har aldrig varit högre än just NU. De äter för det mesta bra om de inte ”ätit” för mycket öl, men öl är ju flytande bröd så det går kanske på ett ut näringsmässigt (antagligen roligare också, än en trist sötlev).
Jag ser inte många svältande studenter om de inte har anorexi, om något blir det fler överviktiga studenter eller hur man nu säger. Anorexi eller svält, hur ser man skillnad, tja jag antar att de har anorexi då deras kläder och fordon talar sitt tydliga språk.

Den nyexaminerade studenten kommer ut i ett samhälle där vi aldrig varit så rika som nu (2008).
Den nyexaminerade studenten har aldrig i världshistorien behövt arbeta så kort tid för att kunna köpa maten han behöver. När farfar var ung gick alla hans pengar till mat och till några få kvadratmetrar( som kallades bostad) och till nya paltor (nån gång då och då när han lyckats spara några kronor).
Studenten kommer dessutom direkt kunna köpa en bil om han inte redan har det. Något som hans farföräldrar kanske kunde köpa efter 10-30 års besparingar. Bilen är idag dessutom avsevärt mycket bättre. Han kommer dessutom ha ett grundskydd genom socialförsäkringarna som farfar inte hade i sin ungdom. Att finna arbete var inte heller enkelt 1930, eller 1975, 1981, 1987, 1992, 2003 och inte heller är det idag, men lågkonjunkturen eller krisen kommer blåsa över likt de alltid gjort.


/W

Du talar om ytligheter. Den nyutexaminerade studenten har väsentligt svårare att köpa en bostad eller ett torp, om det skulle vara det senare som önskas. Dessutom vill jag nog hävda att det är en väsentligt lägre andel av studenterna idag än för ett kvartssekel sedan som har bil. Det beror naturligtvis på att bilen består av plåt och drivs med olja. Dvs riktiga tillgångar.

Vidare vill jag hävda att det är väsentligt bättre att komma med några rejäla guldtackor när man skall köpa sin lägenhet än en hel skeppslast med mobiltelefoner från 1993.....

Därför bör man jämföra lönenivåer i riktiga tillgångar.

Olof Trätälja skrev:-Men låt oss nu återgå till att diskutera jordbrukets produktivitet.

Visst, vill bara klargöra min uppfattning! Jag säger inte helt emot ditt resonemang, anser bara att det kanske inte heller ger ett bra svar på förmögenhetsmätning.

Vem avgör vad som är "riktiga tillgångar"? Jag har förstått att du anser guld, olja och övriga råvaror utgöra en värdemässig norm för förmögenhet, men då kan väl lika väl utbildning, know how, och god folkhälsa vara nog så värdefulla tillgångar, åtminstone känns de betydligt säkrare som investeringsobjekt, såväl på nationell som på individnivå. Det är knappast världens mest råvarurika länder som man kommer att tänka på när man tänker på rika stater, Kongo, Brasilien, Ryssland, eller Sudan exempelvis.

Lettland har envisats med att vägra devalvera trots att man egentligen knappast har haft något val, detta för att man velat behålla kopplingen till Euron. Detta har varit och är smärtsamt för befolkningen när BNP fallit... nej rasat med ca 20-30% (osäker på exakt siffra), då är det föga intressant hur mycket guld Rigaborna kan köpa på råvarumarknaden i London för sin låga inkomst. Om man istället skrivit ned värdet på Latsen, skulle landet haft en betydligt större ekonomisk aktivitet och dynamik, samt inte minst högre reallöner eftersom Lettlands BNP i huvudsak inte utgörs av import, och därmed inte heller landets KPI. Alla är glada och lyckliga! Guldprisets koppling till förmögenhet är väl mest av akademiskt intresse, däremot påverkar olja/gas självklart KPI i länder som saknar detta, men verkar skapa minst lika stora ekonomiska problem i oljeländer där oljan ofta varit kraftigt subventionerad.

Ursäkta avvikelsen från frågeställningen, men det har klar relevans om man försöker mäta välstånd, så som den enskilde individen/familjen upplever/upplevde det.

Olof Trätälja skrev: Du talar om ytligheter.

Längre förväntad livslängd, arbeta mindre för att ha betala för väsentligheter som mat och bostad och kläder och social trygghet. Dessutom att ha pengar över till saker som sätter guldkant på vardagen så som TV, telefon, datorer, mer än ett klädbyte, nöje, bilar…
Detta kallar du för Ytligheter…
Är jag helt fel ute om jag antar att du ser djup och livets mening i guld?

Olof Trätälja skrev: Den nyutexaminerade studenten har väsentligt svårare att köpa en bostad eller ett torp, om det skulle vara det senare som önskas. .

Jag antar att du istället menar att hans möjligheterna för att få ett lån har minskat något. En nyutexaminerad student har inte så mycket pengar så det räcker till ett torp eller en bostad! Det har studenten aldrig haft...

De mest överhettade regionerna finns behov av att tygla marknaden, därför inför man en begränsningar i bostadslån till 85% av bostadens marknadsvärde… Detta är inget nytt…. Vi har haft det förr när utlåningen varit "ohämmad"… En borgensman kan då vara lösningen om man ändå vill betala för mycket, eller ett topplån.

Jag vet inte hur vanligt det varit i historien att en nyexaminerad student kunnat köpa ett torp eller en egen bostad? Ingen av mina studievänner kunde det... Innan den stora bankavregleringen i slutet av 70-talet hade t.o.m en familj (med två förvärvsarbetare) MYCKET svårt att få lån till egen bostad, och det var inte enklare för en student.

Olof Trätälja skrev: Vidare vill jag hävda att det är väsentligt bättre att komma med några rejäla guldtackor när man skall köpa sin lägenhet än en hel skeppslast med mobiltelefoner från 1993.....

Men jag vet inte när en nyexaminerad student fick 2 guldtackor i handen senast, jag har då aldrig sett det!

Dessutom vill jag tro att man kommer ha mycket svårt att betala för en bostad med 2 "äkta" guldtackor, då jag antar att säljaren föredrar att man överför pengar till dennes konto.
Vilket leder mig till följande: Det du säger om mobiltelefoner förstår du förhoppningsvis själv, det hoppas jag iaf.

Olof Trätälja skrev: Därför bör man jämföra lönenivåer i riktiga tillgångar

Precis, det gäller bara att förstå vad ”riktiga” tillgångar är för något.

Amund skrev:

Olof Trätälja skrev:-Men låt oss nu återgå till att diskutera jordbrukets produktivitet.

Visst, vill bara klargöra min uppfattning! Jag säger inte helt emot ditt resonemang, anser bara att det kanske inte heller ger ett bra svar på förmögenhetsmätning.

Vem avgör vad som är "riktiga tillgångar"? Jag har förstått att du anser guld, olja och övriga råvaror utgöra en värdemässig norm för förmögenhet, men då kan väl lika väl utbildning, know how, och god folkhälsa vara nog så värdefulla tillgångar, åtminstone känns de betydligt säkrare som investeringsobjekt, såväl på nationell som på individnivå. Det är knappast världens mest råvarurika länder som man kommer att tänka på när man tänker på rika stater, Kongo, Brasilien, Ryssland, eller Sudan exempelvis.

Lettland har envisats med att vägra devalvera trots att man egentligen knappast har haft något val, detta för att man velat behålla kopplingen till Euron. Detta har varit och är smärtsamt för befolkningen när BNP fallit... nej rasat med ca 20-30% (osäker på exakt siffra), då är det föga intressant hur mycket guld Rigaborna kan köpa på råvarumarknaden i London för sin låga inkomst. Om man istället skrivit ned värdet på Latsen, skulle landet haft en betydligt större ekonomisk aktivitet och dynamik, samt inte minst högre reallöner eftersom Lettlands BNP i huvudsak inte utgörs av import, och därmed inte heller landets KPI. Alla är glada och lyckliga! Guldprisets koppling till förmögenhet är väl mest av akademiskt intresse, däremot påverkar olja/gas självklart KPI i länder som saknar detta, men verkar skapa minst lika stora ekonomiska problem i oljeländer där oljan ofta varit kraftigt subventionerad.

Ursäkta avvikelsen från frågeställningen, men det har klar relevans om man försöker mäta välstånd, så som den enskilde individen/familjen upplever/upplevde det.

Det är svårt att ställa ut pantbrev på know-how även om vissa lyckades under den så kallade IT-bubblan. I övrigt förutsätter nog ett sådant förfaringssätt en slavekonomin där slavarna kan pantsättas. En riktig tillgång kan faktiskt ganska bra beskrivas som något som kan pantsättas. Det är också över dessa tillgångar som nytryckta sedlar måste fördelas. När riksbanken trycker sedlar i snabbare takt än de riktiga tillgångarna ökar (Det senare en mycket långsam process) inträffar därför riktig inflation. Dvs det kommer att gå fler sedlar per varje riktig tillgång. (Detta är givetvis inget som man med någon riktighet kan skylla på "spekulanter" för att föregå ett kommande svar från min sida.)

Om Lettland skulle skrivit ned Latsen så hade man fått en fullständig ekonomisk härdsmälta eftersom lånen vanligen var tagna i Euro. Dvs det skulle fortfarande funnits lika stora euroskulder på samma pantbrev, men eurobetalningsförmågan skulle sjunkit drastiskt. Ett stort antal konkurser inklusive personliga hade blivit följden och därefter en fullständig ekonomisk kollaps. Man hade inget val till den politik man förde.

Men även om man haft det så skulle nuvarande val varit rätt. Det är helt enkelt mycket bättre att spara i en svullen offentlig sektor än att hyvla över hela linjen. Lettland har klarat krisen mycket bra efter förutsättningarna och så även Danmark som har fört samma politik som Lettland men har en ekonomi mer jämförbar med Sveriges. Danmark har för övrigt klarat ett vid det här laget ganska stort antal kriser väsentligt bättre än Sverige medelst samma recept.

Men allt detta har egentligen föga med denna tråd att göra utan skulle passa väsentligt bättre i den parallella.

Wilkman skrev:

Olof Trätälja skrev: Den nyutexaminerade studenten har väsentligt svårare att köpa en bostad eller ett torp, om det skulle vara det senare som önskas. .

Jag antar att du istället menar att hans möjligheterna för att få ett lån har minskat något. En nyutexaminerad student har inte så mycket pengar så det räcker till ett torp eller en bostad! Det har studenten aldrig haft...

De mest överhettade regionerna finns behov av att tygla marknaden, därför inför man en begränsningar i bostadslån till 85% av bostadens marknadsvärde… Detta är inget nytt…. Vi har haft det förr när utlåningen varit "ohämmad"… En borgensman kan då vara lösningen om man ändå vill betala för mycket, eller ett topplån.

Jag vet inte hur vanligt det varit i historien att en nyexaminerad student kunnat köpa ett torp eller en egen bostad? Ingen av mina studievänner kunde det... Innan den stora bankavregleringen i slutet av 70-talet hade t.o.m en familj (med två förvärvsarbetare) MYCKET svårt att få lån till egen bostad, och det var inte enklare för en student.

Då antar du fel, förmodligen avsiktligt. Svåriheterna att få lån på 70-talet berodde inte på att den nyutexaminerade studenten skulle ha haft svårt att betala lånen, såsom är fallet idag eftersom den nyutexaminerade studenten är fattigare idag. Lägre lön räknat i riktiga tillgångar.

Svårigheterna på 70-talet berode på att ekonomin var ännu mer Sovjet-style och bankernas utlåning var reglerad och begränsad. Många gånger var det därför endast de med någon form av politiskt eller ekonomiskt inflytande som fick lånen, för dessa var det dock desto lönsammare. Anledningen till att utlåningen var begränsad var att alla låntagare får del av bytet vid inflationsplundring, vilket var en omfattande företelse på 70-talet och staten ville givetvis att så mycket som möjligt skulle gå till just avskrivning av statsskulden, inte till en massa fria låntagare. Åter kan man för övrigt höra liknande ljud från diverse regleringsivrare...(jaja insvept naturligtvis)

Men det som var poängen förbigick du alltså. En bostad då motsvarade väsentligt färre årslöner än samma bostad gör idag och det beror inte på en massa illvilliga "spekulanter" utan på att staten tryckt en massa sedlar som gjort lönerna lägre, räknade i de tillgångar sedlarna med nödvändighet måste spridas över.

Wilkman skrev:

Olof Trätälja skrev: Du talar om ytligheter.

Längre förväntad livslängd, arbeta mindre för att ha betala för väsentligheter som mat och bostad och kläder och social trygghet. Dessutom att ha pengar över till saker som sätter guldkant på vardagen så som TV, telefon, datorer, mer än ett klädbyte, nöje, bilar…
Detta kallar du för Ytligheter…
Är jag helt fel ute om jag antar att du ser djup och livets mening i guld?

Jag skulle vilja påstå att du inte varit helt övertygande i din argumentation för att högre inflation skulle ge längre livslängd, så den punkten hoppar jag över. Jag ser nog antalet knappar på mobiltelefonen som en ytlighet och anledningen till att jag nämner denna mobiltelefon om och om igen är att den så tydligt exempilfierar vilket snömos KPI är. Det är nämligen så att varje gång en mobiltelefon får en ny knapp och de gamla därmed blir "värdelösa" så räknar man det som att mobiltelefonerna, dvs de gamla som säljs ut, sjunkit kraftigt i pris, alltså negativt bidrag till KPI. Inte som att en ny telefon visst ser lite annorlunda ut än en gammal men att det ändå är samma produkt.

Nåväl den här tråden var inte tänkt att handla om KPI utan om den trots allt klart mer seriösa matprisutvecklingen, kontra den helt riktiga markprisutvecklingen. Notera att det självklart är så att arbetet värderats upp även i riktiga tillgångar under 1900-talet. Det skulle bara vara intressant att se hur mycket jämfört med den uppblåsta utveckling man får om man bara tittar på konsumtionvaror eller som i SHM:s fall mat.

För övrigt tycker jag rent allmännt att den statliga synen på befolkningen och som SHM representerar såsom något slags skatte och konsumtionsobjekt utan förmåga att investera förvärva och tänka på framtiden är ganska trist i sig. Självklart är människor mer än öldrikande arbetsjon, de använder också sitt upparbetade kapital till framtidsinvesteringar och i själva verket är det en mycket stor andel av arbetsinkomsterna som går till just detta.

För att återgå till ämnet, har funderat lite allmännt och övergripande om jordbrukets produktivitetsfaktorer. Att produktiviteten ökat enormt är ju klart från början, men hur ser det ut för de olika faktorerna.

Arbetskraft: Produktivitetsförändring, starkt negativ, kraftig kostnadsökning per arbetad timme.
Totalkostnadsförändring, kostnadsminskning, antalet nyttjade timmar per producerad enhet har minskat mer än produktivitetsförsämringen.

Gödsling: Produktivitetsförändring, starkt positiv, konstgödsel är enormt mycket effektivare och billigare än traditionell gödsling. Filosofiskt kan man dock fråga sig om man snarare nyttjar än producerar i egentlig mening.
Totalkostnadsförändring, trolig ökning, den ökade användningen per produktionsenhet är uppskattningsvis större än enhetskostnadsminskningen. Detta måste dock utredas vidare då jag inte känner mig säger.

Drivmedel: Produktivitetsförändring, starkt positiv, diesel till traktorer är billigare än hö till hästar. Samma filosofiska invändning som beträffande gödslingen kan dock göras.
Totalkostnadsförändring, trolig minskning, uppskattad på samma vis som för gödslingen, men med omvänt resultat, och måste utredas vidare.

Verktyg och Maskiner: Produktivitetsförändring, starkt positiv, här har verkligen industrialiseringen haft effekt.
Totalkostnadsförändring, kostnadsökning, även här har industrialiseringen haft effekt.

Mark: Produktivitetsförändring, ?, ja hur är det egentligen, har markpriset gått upp eller ner?
Totalkostnadsförändring, kostnadsminskning, det åtgår väsentligt mindre mark per producerad enhet och effekten av detta är större än eventuella produktivitetseffekter i andra riktningen(markkostnadsökning).

Detta alltså som en kvalitativ analys. Då återstår bara den lilla detaljen att göra den kvantitativ...