Det verkar som Stockholm var först med denna bakelse, men hur kom dom på att göra semlor? Det måste vara en modernitet under 1700-talet och hur länge tog det innan bakelsen spred sig utanför huvudstaden?Från NE
semla (medellågty. semel(e) 'kli'; 'fint vetemjöl'; 'bröd bakat av fint vetemjöl', av lat. si´mila 'det finaste vetemjölet'), ett gammalt ord för bröd av siktat vetemjöl, vetebulle. I Stockholm fick det med tiden betydelsen 'fastlagsbulle'. Under namnet hetvägg, en försvenskning av tyskans heisse Wecken, 'varma kilar', introducerades på 1700-talet bullarna med killiknande form (för att få bättre rum på botten av en kastrull, där de före serveringen kokades, fyllda med mandelmassa, i mjölk). De åts allmänt i s. Sverige på fastlagsmåndagen (bullamåndag), medan de i övriga landet åts på fastlagstisdagen (fettisdagsbullar), främst i borgerliga kretsar. Under 1800-talet började man äta dem utan föregående kokning men med varm mjölk, socker och kanel. Det var först vid sekelskiftet som den moderna typen med vispgrädde under locket lanserades av yrkesbagare och konditorer, samtidigt som man började servera bullarna som en sorts bakelser till kaffet.
På följande hemsida så kan man finna en del historiska belägg, men ingenting som stöder mina frågor direkt.
http://www.algonet.se/~sv/semlaguiden.htm
eller
http://www.algonet.se/~sv/historia.htm
Det var visst en skillnad när man åt semlor i Sverige.
Läs hela artikelnFrån DN
I södra Sverige åts de på måndagen. I resten av landet fick man vänta till fettisdagen.
Semlorna, korsformade och som sagt utan fyllning. var populära överallt. Den första semlan i norra Europa finns på en målning från 1250 i en dansk medeltidskyrka.
På 1700-talet åts de kokade i varm mjölk och nu fyllda med mandelmassa. På 1800-talet serverades de i tallrik med varm mjölk, överstrött med socker och kanel.
Att äta semlan direkt i handen - och bli insmord i ansiktet med grädden - blev populärt först i början av 1900-talet.
Numera går det att äta semlor året runt. Det gör de flesta med god aptit utan att därefter fasta i 40 dagar. Traditionalisterna anser det vara ett upprörande fusk. Men av skäl som snart ska framgå är det säkrast så.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1061&a=237453
En intressant länk till bageri är också intressant att ta med.
http://www.bageri.se/filer/Semla2.0.pdf
Där står det bl a om att semla fanns i Gustav Vasas bibel från 1541, kanske man började introducera semlan inom vissa kretsar då.
Skulle vara tacksam att det blev en diskussion kring historiken om semlorna och inte av eran erfarenheter om vad ni tycker om semlor.
Stefan
som anser semmelätning i ex.vis januari vara Ännu ett Tecken på Tidernas Förfall etc. Hur långt tillbaka fettisdags-traditionen faktiskt sträcker sig skulle vara intressant att veta. Är det 1700-tal som antyds?
