Hjärtattacker m.m.

[medundersåte]

Och många levde mycket längre än så. Det var inte ovanligt att människor blev 80-90 år i bondesamhället. Att folk inte skulle skulle ha dött av hjärtinfarkt eller cancer är också missvisande. Problemet är att dödsorsakerna ofta "fastställdes" av prästen som saknade medicinsk utbildning.

Prästerna hade förvisso inte medicin som huvudämne, men många präster hade faktiskt studerat medicin vid universitetet. Intresset för medicin var tidvis ganska så högt hos prästerskapet, och de var ofta drivande i strävan efter att förbättra folkhälsan. Även de svenska barnmorskorna hade hög medicinsk kompetens, åtminstone jämfört med sina motsvarigheter i andra länder.

[tryggve]

Dock innebar väl andra faktorer att det blev färre cancerfall: Ingen/liten cigarettrökning, mindre kemikalieanvändning, naturligare kost, mer fibrer i maten, mindre övervikt, mer "vardagsmotion", inga(?) radonhus, ingen röntgen, etc. Frågan är om de moderna orsakerna till cancer (tillsammans) är värre än rökiga i hem?

Hm, jag drar mig till minnes en artikel i dagspressen (Göteborgs Posten?) som nämnde att när storskalig vedeldning i storstäderna upphörde så sjönk också lungcancerfallen med nästan hälften.

[a81]

Dock innebar väl andra faktorer att det blev färre cancerfall: Ingen/liten cigarettrökning, mindre kemikalieanvändning, naturligare kost, mer fibrer i maten, mindre övervikt, mer "vardagsmotion", inga(?) radonhus, ingen röntgen, etc. Frågan är om de moderna orsakerna till cancer (tillsammans) är värre än rökiga i hem?

Hm, jag drar mig till minnes en artikel i dagspressen (Göteborgs Posten?) som nämnde att när storskalig vedeldning i storstäderna upphörde så sjönk också lungcancerfallen med nästan hälften.

Jo, så kan det kanske vara. Antar att många fall av lungcancer förr i tiden feldiagnostiserades som lungsot (tuberkulos).

[SolitaryMan]

Medellivslängden är oerhört missvisande på grund av hög spädbarnsdödlighet. Levde du till 3 levde du allt som oftast till 65-70 också.

Jo, det är ju sant, som poäng var väl det tämligen missvisande.

Och många levde mycket längre än så. Det var inte ovanligt att människor blev 80-90 år i bondesamhället.

Mja, relativt ovanligt var det nog trots allt, åtminstone om man jämför med idag. Under senare halvan av 1700-talet var det ungefär 7 procent av kvinnorna som uppnådda 80 års ålder och 5 procent av männen, att ställas mot läget i slutet av 1900-talet, då 66 procent av kvinnorna och 48 procent av männen blev minst 80 år. Tittar man på diagrammet nedan så ser man att det var en ganska sluttande linje under 1700-talet. Många dog i späd i ålder, men sedan var det hyggligt jämt fördelat över åldrarna. Situationen har sedan dess förändrats ganska radikalt. De flesta överlever fram till 60-70-årsåldern och börjar inte trilla av pinn förrän långt upp i livet.

Diagrammet visar alltså andelen i procent som uppnår en given ålder för män respektive kvinnor.

Källa: Egen bearbetning av SCB:s "Befolkningsutvecklingen under 250 år" (Demografiska rapporter 1999:2)

[Stefan]

En stor del av dem som anges ha dött av slag, som var ett samlingsnamn för hjärnblödning, hjärninfarkt och hjärtinfarkt, dog säkert av hjärtinfarkt.

Ja precis. Ungefär vad jag själv tänkte nämna.

Så t.ex. man kan ganska ofta se i skönliteraturen att någon fick slag och uppenbarligen dog. Många gånger torde det ha rört sig om just hjärtinfarkt.

Po polska uttrycket "låt slaget träffa honom" betyder rent av ungefär - "måtte fan ta honom"...

Hjärnblödning med omedelbart följande död är inte SÅ vanlig. Då torde ju hjärtinfarkten vara vanligare. Och hjärtinfarkten torde oftare varit dödlig förr i tiden, innan ambulanshämtningar och effektiva hjärtmediciner. Den drabbade torde även t.ex. fortsatt att försöka gå och agera så gott det gick... Med åtföljande nästan 100% dödlighet.

[Stefan]

Ohlmarks skrev väl en bok om dödsorsaker hos svenska monarker. Dvs personer som hade tillgång till hovläkare, och som vanligen obducerades efter döden.
Många hade ett långt och utdraget lidande innan de gick bort, ofta utan någon klar diagnos men väl valhänta boteförsök. Såvitt jag minns var det rätt många av dem som i själva verket dog av cancer, eller som iaf hade cancer i sig när de väl obducerades.

[frejs väpnare]

Framför allt dog tidigare generationers cancerpatienter av andra följdsjukdomar, lunghinneinflammation, svält, uttorkning etc, innan de "hann" dö av sin cancer.

[a81]

Mja, relativt ovanligt var det nog trots allt, åtminstone om man jämför med idag. Under senare halvan av 1700-talet var det ungefär 7 procent av kvinnorna som uppnådda 80 års ålder och 5 procent av männen, att ställas mot läget i slutet av 1900-talet, då 66 procent av kvinnorna och 48 procent av männen blev minst 80 år. Tittar man på diagrammet nedan så ser man att det var en ganska sluttande linje under 1700-talet. Många dog i späd i ålder, men sedan var det hyggligt jämt fördelat över åldrarna. Situationen har sedan dess förändrats ganska radikalt. De flesta överlever fram till 60-70-årsåldern och börjar inte trilla av pinn förrän långt upp i livet.

Diagrammet visar alltså andelen i procent som uppnår en given ålder för män respektive kvinnor.

Källa: Egen bearbetning av SCB:s "Befolkningsutvecklingen under 250 år" (Demografiska rapporter 1999:2)

Jo, men den stora skillnaden är i övre medelåldern. I dag lever drygt 90 procent av dem som föddes för 60 år sedan, för 250 år sedan var det bara ungefär en tredjedel som överlevde till den åldern. För 70-åringar är skillnaden också mycket stor. Högre upp i åldrarna börjar dock kurvorna konvergera. Sedan spelade ju barndödligheten stor roll, kurvorna från 1700-talet börjar ju därför på en låg överlevnadsnivå. Det kan också vara värt att notera att hälften av alla 60-åringar på 1700-talet fortfarande levde vid 75 års ålder. Den siffran verkar bara vara marginellt högre i dag. Sedan ställer jag mig lite frågande till de här siffrorna. Jag tror att många som sysslat med släktforskning har bilden av att fler levde länge än vad det här diagrammet ger intryck av. Att endast 55-60 procent av barnen skulle ha uppnått vuxen ålder uppfattar jag också som väldigt lågt, men det är möjligt att det stämmer. Kanske var barnadödligheten extremt stor på vissa platser, exempelvis i städerna, och detta kanske drar ner resultaten?

[SolitaryMan]

Jo, men den stora skillnaden är i övre medelåldern. I dag lever drygt 90 procent av dem som föddes för 60 år sedan, för 250 år sedan var det bara ungefär en tredjedel som överlevde till den åldern. För 70-åringar är skillnaden också mycket stor. Högre upp i åldrarna börjar dock kurvorna konvergera. Sedan spelade ju barndödligheten stor roll, kurvorna från 1700-talet börjar ju därför på en låg överlevnadsnivå. Det kan också vara värt att notera att hälften av alla 60-åringar på 1700-talet fortfarande levde vid 75 års ålder. Den siffran verkar bara vara marginellt högre i dag.

Jag skulle nog vilja säga att den stora skillnaden (förutom barnadödligheten) är att dödligheten var relativt konstant över åldrarna under 1700-talet. Överlevde du till femårsåldern var det ungefär lika stor risk att dö hela tiden, ända upp tills du blev 90. Idag ser det inte alls ut så. Det är ovanligt att dö före sextioårsåldern och fyra av fem överlever fram till 70.

Sedan ställer jag mig lite frågande till de här siffrorna. Jag tror att många som sysslat med släktforskning har bilden av att fler levde länge än vad det här diagrammet ger intryck av. Att endast 55-60 procent av barnen skulle ha uppnått vuxen ålder uppfattar jag också som väldigt lågt, men det är möjligt att det stämmer. Kanske var barnadödligheten extremt stor på vissa platser, exempelvis i städerna, och detta kanske drar ner resultaten?

Jag tror inte det finns någon anledning till att tvivla på siffrorna. Släktforskningsdata kommer inte någon annanstans ifrån. Det är först när de presenteras på det här viset som man får en bra överblick. Tittar man på det enskilda fallet i släktforskningen gissar jag att det är ganska svårt att få något vidare perspektiv.

[Göstring]

Jag skulle nog vilja säga att den stora skillnaden (förutom barnadödligheten) är att dödligheten var relativt konstant över åldrarna under 1700-talet. Överlevde du till femårsåldern var det ungefär lika stor risk att dö hela tiden, ända upp tills du blev 90. Idag ser det inte alls ut så. Det är ovanligt att dö före sextioårsåldern och fyra av fem överlever fram till 70.

Nja, förutom spädbarnsdödligheten, så skiljer sannolikheten att dö i 50- 80 års åldern.

Human Mortality Database

HMD.jpg (23.31 KiB) Visad 312 gånger

[a81]

Jo, men den stora skillnaden är i övre medelåldern. I dag lever drygt 90 procent av dem som föddes för 60 år sedan, för 250 år sedan var det bara ungefär en tredjedel som överlevde till den åldern. För 70-åringar är skillnaden också mycket stor. Högre upp i åldrarna börjar dock kurvorna konvergera. Sedan spelade ju barndödligheten stor roll, kurvorna från 1700-talet börjar ju därför på en låg överlevnadsnivå. Det kan också vara värt att notera att hälften av alla 60-åringar på 1700-talet fortfarande levde vid 75 års ålder. Den siffran verkar bara vara marginellt högre i dag.

Jag skulle nog vilja säga att den stora skillnaden (förutom barnadödligheten) är att dödligheten var relativt konstant över åldrarna under 1700-talet. Överlevde du till femårsåldern var det ungefär lika stor risk att dö hela tiden, ända upp tills du blev 90. Idag ser det inte alls ut så. Det är ovanligt att dö före sextioårsåldern och fyra av fem överlever fram till 70.

Sedan ställer jag mig lite frågande till de här siffrorna. Jag tror att många som sysslat med släktforskning har bilden av att fler levde länge än vad det här diagrammet ger intryck av. Att endast 55-60 procent av barnen skulle ha uppnått vuxen ålder uppfattar jag också som väldigt lågt, men det är möjligt att det stämmer. Kanske var barnadödligheten extremt stor på vissa platser, exempelvis i städerna, och detta kanske drar ner resultaten?

Jag tror inte det finns någon anledning till att tvivla på siffrorna. Släktforskningsdata kommer inte någon annanstans ifrån. Det är först när de presenteras på det här viset som man får en bra överblick. Tittar man på det enskilda fallet i släktforskningen gissar jag att det är ganska svårt att få något vidare perspektiv.

Tvivlar inte på siffrorna, men man måste tänka på att det är genomsnitt och att det fanns många dödsfall som drog ner statistiken. Under perioden 1751-1790 deltog Sverige i två(?) krig. Dessutom misstänker jag att dödligheten var mycket större i städerna än på landet. För någon ur allmogen, som överlevde barndomen, inte var soldat, inte hade någon kronisk sjukdom och slapp epidemier, bör oddsen ha varit mycket bättre än i tabellen "Befolkningsutvecklingen under 250 år" ovan.

[SolitaryMan]

Tvivlar inte på siffrorna, men man måste tänka på att det är genomsnitt och att det fanns många dödsfall som drog ner statistiken. Under perioden 1751-1790 deltog Sverige i två(?) krig. Dessutom misstänker jag att dödligheten var mycket större i städerna än på landet. För någon ur allmogen, som överlevde barndomen, inte var soldat, inte hade någon kronisk sjukdom och slapp epidemier, bör oddsen ha varit mycket bättre än i tabellen "Befolkningsutvecklingen under 250 år" ovan.

Det du säger är att de som inte dog, överlevde. Och det tror jag inte någon har något att invända emot.

[a81]

Tvivlar inte på siffrorna, men man måste tänka på att det är genomsnitt och att det fanns många dödsfall som drog ner statistiken. Under perioden 1751-1790 deltog Sverige i två(?) krig. Dessutom misstänker jag att dödligheten var mycket större i städerna än på landet. För någon ur allmogen, som överlevde barndomen, inte var soldat, inte hade någon kronisk sjukdom och slapp epidemier, bör oddsen ha varit mycket bättre än i tabellen "Befolkningsutvecklingen under 250 år" ovan.

Det du säger är att de som inte dog, överlevde. Och det tror jag inte någon har något att invända emot.

Jag menar att dödsorsakerna var fler, samtidigt som de som överlevde krig, epidemier, etc, hade goda möjligheter att leva mycket längre än medellivslängden. I 1700-talets Sverige var medellivslängden omkring 40 år, men relativt många lyckades leva dubbelt så länge. Numera är medellivslängden strax över 80 år, men ingen blir 165 år gammal. Livslängden på 1700-talet verkar ha varit lite som proven på högstadiet, där de flesta kom "över medel", eftersom vissa bara lyckades få några få poäng.