Med anledning av diskussionen om AEGIS-systemet och de fartyg som är utrustade med detta lägger jag här ut en förklaring till namen på jagarna i A.B.-klassen.
USS Arleigh Burke (DDG 51)
Amiralen A. Burke ledde 23. Jagardivisionen i Stilla havet under andra världskriget. Besegrade en japansk flottstyrka i sjöslaget vid Cape St. George. Amiral Burke slutade sin karriär som Chief of Naval Operations (marinchef). Av intresse är att amiralen hade skandinaviska rötter, familjen hette ursprungligen Björkegren.
USS Barry (DDG 52)
Är det femte fartyget i Förenta staterns flotta att döpas efter kommendör John Berry (1745-1803).
Kommendören förde befäl under "revolutionskriget" när Förenta staterna frigjorde sig från Storbritannien. Vid upprättandet av Förenta staternas flotta 1788 utnämdes Barry till älste kommendör.
USS John Paul Jones (DDG 53)
Commodore J. P. Jones räknas som "den amerikanska flottans fader".
USS Curtis Wilbur (DDG 54)
Curtis Wilbur var marinminister och jurist. Förespråkare för en stark flotta och marinflyg.
USS Stout (DDG 55)
Konteramiral Stout, förde under andra världskriget befäl över jagaren USS Claxton, med vilken han sänkte fem kraftigt bestyckade japanska örlogsmän. Detta medförde att brohuvudet på Bougainville kunde upprättas.
USS John S. McCain (DDG 56)
John S. McCain Sr. och John S. McCain Jr, båda slutade som amiraler. Den äldre McCain var marinflygare och förde under andra världskriget befäl över hangarfartyg och hangarfartygsgrupper. Deltog i cermonin när Japan undertecknade kapitulationen ombord på slagskeppet USS Missouri.
Den yngre McCain var ubåtsman under andra världskriget och ledde efter kriget amfibiestyrkan i Atlanten. Var senare militärrepresentant vid FN och befälhavare över Förenta staternas flottstyrkor i Europa. Han slutade som Överbefälhavare för de amerikanska styrkorna i Stilla havet (CINCPAC) 1968-1972.
Forts. följer ....
//Tyskorden alias Marcus Karlsson
Namnen på jagarna i Arleigh Burke-kl.
-
tyskaorden
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 9668
- Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52
-
tyskaorden
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 9668
- Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52
USS Mitscher (DDG 57)
Amiral Marc Mitscher, var involverad i den första transatlantflygningen 1919, för vilken han blev belönad med Navy Cross. 1941 var han befälhavare på hangarfartyget USS Hornet och 1944 blev han chef för flottstyrkan Task Force 58 i Stilla havet. Amiral Mitschers stabschef i TF 58 var den dåvarande kommendören Arleigh Burke.
USS Laboon (DDG 58)
Fader John Francis Laboon (1921-1988) tjänstgjorde under andra världskriget som ubåtsofficer. Han visade stort mod då han räddade två nedskjutna flygare precis nedanför ett japansk kustartilleribatteri. Efter krigslutet inträdde Laboon i Jesuitorden och prästvigdes 1956.07.17.. Fader John (kallad Jake) antogs snart därefter som fältpräst i flottan. För sin tjänst som själavårdare - ofta i stridslinjen - hos 3:e marinkårsdivisionen i Vietnam, erhöll fader John 1969 Legion of Merit med ett V för tapperhet i strid. Vid pensioneringen 31 oktober 1980 hade han nått posten som flottkaplan vid Atlantflottan.
USS Russell (DDG 59)
Detta fartyg är döpt efter två män: konteramiral John Henry Russell död 1897 och mest känd för sin insats under inbördeskriget då den dåvarande kaptenen stormade och förstörde sydstaternas kapare Judha. Den andre mannen var den förstes son generalmajoren i marinkåren John Henry Russell (1872-1947). Denne deltog i Spansk-amerikanska kriget på 1890-talet och var 1910.11.14 - 1913.04.30 chef för marinkårsdetachmentet vid amerikanska legationen i Peking. 1917-22 var Russell chef för marinkårsbrigaden på Hawaii. Från 1922 till november 1932 var han Hög representant på Haiti. Russells karriär kröntes med posten som kommendant för marinkåren 1934.03.01 - november 1936.
USS Paul Hamilton (DDG 60)
Paul Hamilton (1762-1816) tjänstgjorde som ung i "revolutionskriget" mot Storbritannien. Slog sedan in på politikens väg och var 1804-09 guvernör i Sydcarolina. 1809 utnämdes guvernör Hamilton till marinminister en post han innehade tills 1812.
USS Ramage (DDG 61)
Viceamiral Lawson Paterson Ramage (1909-1990) vann som ubåtsbefälhavare under andra världskriget Förenta staternas högsta tapperhetsutmärkelse Medal of Honor. Ledde senare 2:a Kryssardivisionen och var vicebefälhavare för alla ubåtar i Atlanten. 1964-66 var Viceamiral Ramage chef för 1:a flottan och före sin pensionering 1969 chef för den militära sjötransporttjänsten.
USS Fitzgerald (DDG 62)
Kapten William Charles Fitzgerald stupade i Vietnamkriget i en strid som postumt gav honom Medal of Honor.
USS Stethem (DDG 63)
Petty Officer Robert Dean Stethem (1961-1985) tjänstgjorde i Mobila marinbyggnadsbataljon 62 och som dykare i Undervattensbyggnadsteam 1. 1985 var Petty Officer Stethem ombord på Trans World Airlines Flight 847 då denna kapades. Som varande amerikansk soldat mördades Stethem av kaparna den 14 juni.
USS Carney (DDG 64)
Amiral Carney ledde styrkorna som besegrade japanerna i sjöslaget i Leytebukten 23-26 oktober 1944. Han utmärkte sig även i strid 5-6 mars 1943 och vid Salomonöarna 29 juli 1943.
USS Benfold (DDG 65)
Sjukvårdare Edward Clyde Benfold (1931-1952) tjänstgjorde vid 1:a marinkårsdivisionen i Koreakriget. Mötte döden sedan han kastat sig mot anfallande soldater med två handgranater i händerna.
USS Gonzalez (DDG 66)
Marinkårssergeanten Alfredo Gonzalez (1946-1968) sårades dödligt av fientlig raketeld nära Thua Thien i Vietnam den 4 februari 1968.
USS Cole (DDG 67)
Marinkårssergeanten Darell Samuel Cole (1920-1945) stupade den 19 februari 1945 på Iwo Jima, sedan han ensam förstört två japanska ställningar. På väg tillbaka till de egna linjerna dödades sergeant Cole av en japansk granat.
USS The Sullivans (DDG 68)
Är det andra fartyget att bära namnet på de fem bröder som hellre än att skiljas åt valde att tjänstgöra på samma fartyg under andra världskriget. När detta sänktes dog de alla.
Amiral Marc Mitscher, var involverad i den första transatlantflygningen 1919, för vilken han blev belönad med Navy Cross. 1941 var han befälhavare på hangarfartyget USS Hornet och 1944 blev han chef för flottstyrkan Task Force 58 i Stilla havet. Amiral Mitschers stabschef i TF 58 var den dåvarande kommendören Arleigh Burke.
USS Laboon (DDG 58)
Fader John Francis Laboon (1921-1988) tjänstgjorde under andra världskriget som ubåtsofficer. Han visade stort mod då han räddade två nedskjutna flygare precis nedanför ett japansk kustartilleribatteri. Efter krigslutet inträdde Laboon i Jesuitorden och prästvigdes 1956.07.17.. Fader John (kallad Jake) antogs snart därefter som fältpräst i flottan. För sin tjänst som själavårdare - ofta i stridslinjen - hos 3:e marinkårsdivisionen i Vietnam, erhöll fader John 1969 Legion of Merit med ett V för tapperhet i strid. Vid pensioneringen 31 oktober 1980 hade han nått posten som flottkaplan vid Atlantflottan.
USS Russell (DDG 59)
Detta fartyg är döpt efter två män: konteramiral John Henry Russell död 1897 och mest känd för sin insats under inbördeskriget då den dåvarande kaptenen stormade och förstörde sydstaternas kapare Judha. Den andre mannen var den förstes son generalmajoren i marinkåren John Henry Russell (1872-1947). Denne deltog i Spansk-amerikanska kriget på 1890-talet och var 1910.11.14 - 1913.04.30 chef för marinkårsdetachmentet vid amerikanska legationen i Peking. 1917-22 var Russell chef för marinkårsbrigaden på Hawaii. Från 1922 till november 1932 var han Hög representant på Haiti. Russells karriär kröntes med posten som kommendant för marinkåren 1934.03.01 - november 1936.
USS Paul Hamilton (DDG 60)
Paul Hamilton (1762-1816) tjänstgjorde som ung i "revolutionskriget" mot Storbritannien. Slog sedan in på politikens väg och var 1804-09 guvernör i Sydcarolina. 1809 utnämdes guvernör Hamilton till marinminister en post han innehade tills 1812.
USS Ramage (DDG 61)
Viceamiral Lawson Paterson Ramage (1909-1990) vann som ubåtsbefälhavare under andra världskriget Förenta staternas högsta tapperhetsutmärkelse Medal of Honor. Ledde senare 2:a Kryssardivisionen och var vicebefälhavare för alla ubåtar i Atlanten. 1964-66 var Viceamiral Ramage chef för 1:a flottan och före sin pensionering 1969 chef för den militära sjötransporttjänsten.
USS Fitzgerald (DDG 62)
Kapten William Charles Fitzgerald stupade i Vietnamkriget i en strid som postumt gav honom Medal of Honor.
USS Stethem (DDG 63)
Petty Officer Robert Dean Stethem (1961-1985) tjänstgjorde i Mobila marinbyggnadsbataljon 62 och som dykare i Undervattensbyggnadsteam 1. 1985 var Petty Officer Stethem ombord på Trans World Airlines Flight 847 då denna kapades. Som varande amerikansk soldat mördades Stethem av kaparna den 14 juni.
USS Carney (DDG 64)
Amiral Carney ledde styrkorna som besegrade japanerna i sjöslaget i Leytebukten 23-26 oktober 1944. Han utmärkte sig även i strid 5-6 mars 1943 och vid Salomonöarna 29 juli 1943.
USS Benfold (DDG 65)
Sjukvårdare Edward Clyde Benfold (1931-1952) tjänstgjorde vid 1:a marinkårsdivisionen i Koreakriget. Mötte döden sedan han kastat sig mot anfallande soldater med två handgranater i händerna.
USS Gonzalez (DDG 66)
Marinkårssergeanten Alfredo Gonzalez (1946-1968) sårades dödligt av fientlig raketeld nära Thua Thien i Vietnam den 4 februari 1968.
USS Cole (DDG 67)
Marinkårssergeanten Darell Samuel Cole (1920-1945) stupade den 19 februari 1945 på Iwo Jima, sedan han ensam förstört två japanska ställningar. På väg tillbaka till de egna linjerna dödades sergeant Cole av en japansk granat.
USS The Sullivans (DDG 68)
Är det andra fartyget att bära namnet på de fem bröder som hellre än att skiljas åt valde att tjänstgöra på samma fartyg under andra världskriget. När detta sänktes dog de alla.
-
tyskaorden
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 9668
- Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52
USS Milius (DDG 69)
Kommendör Paul L. Milius (1928-?) var marinflygare. På spaningsuppdrag över Ho Chi Min-leden sköts Milius OP-2E ned. Genom rådigt ingripande av kommendör Milius kunde besättningen hoppa och plockas upp av räddningshelikoptrar. Milius sågs hoppa ur det brinnande flygplanet, p.g.a. fientlig eldgivning tvingade dock räddningshelikoptrarna avbryta sina försök att hämta upp kommendören. Denne förklarades saknad i strid 1968. Tio år senare ändrade man Milius status till förmodad stupad i strid och han erhöll postumt Navy Cross.
USS Hopper (DDG 70)
Grace Hopper (1906-1992) var den första kvinnan att nå konteramirals grad år 1985, då visserligen i reserven. Hon spelade även en ledande roll i datorns utveckling, Hopper utvecklade bl.a. ett system för att överföra engelska till datorns ettor och nollor. Hon var matematikprofessor vid Vassar när hon 1943 inträde i flottans WAVES (Women accepted for Voluntary emergency Service). Hennes matematikbakgrund gjorde att hon sändes till det dataprojekt som pågick på Harvarduniversitetet. Efter kriget blev hon kvar som forskare på Harvard. Hopper kom med tiden att växla mellan flottan, den privata industri och den akademiska världen.
USS Ross (DDG 71)
Högbåtsmannen Donal K. Ross (1910- ) belönades med Medal of Honor för visat mod vid det japanska anfallet på Pearl Harbor. Då Ross tjänstgjorde på slagskeppet USS Nevada. Motiveringen till högbåtsman Ross MoH:
"When his station in the forward dynamo room became almost untenable due to smoke, steam and heat," the citation continues, "he forced his men to leave that station and preformed all the duties himself until blinded and unconscious. Upon being rescued and resuscitated, he returned and secured the forward dynamo room and proceeded to the after dynamo room, where he was later again rendered unconscious by exhaustion. Upon recovering consciousness, he returned to his station, where he remained until directed to abandon it."
I juni 1942 befordrades Ross till fänrik och pensionerades som kommendör år 1956 efter 27 år i flottan.
USS Mahan (DDG 72)
Konteramiralen Alfred Thayer Mahan (1840-1914) tjänstgjorde i unionens blokad av sydstaterna under inbördeskriget. 1886 blev han president för Förenta staternas sjökrigshögskola. Mahan blev framför allt känd för sina verk om sjökrigshistoria, bl.a. the Influence of Sea Power on History 1660-1783 publicerad år 1890. Mahans verk hade stort inflytande på många länders sjöstridstaktik.
USS Decatur (DDG 73)
Stephen Decatur (1779-1820). Under 1812års krig erövrade han den brittiska fregatten HMS Macedonian. År 1815 tillfångatogs han av britterna men frigavs vid krigsslutet. Sändes sedan till Medelhavet, där han tvingade piraterna i Alger, Tripoli och Tunis att underteckna avtal. Han var Flottans komissionär när han dödades i en duell 22 mars 1820.
USS McFaul (DDG 74)
Chief Petty Officer Donald L. McFaul ledde en SEAL-pluton under invasionen av Panama 1989. Under denna räddade han en sårad medlem av sin pluton, men blev själv dödad. För denna insats blev McFaul postumt belönad med Navy Cross, en av flottans högsta utmärkelser.
USS Donald Cook (DDG 75)
Marinkårsöversten D. Cook tillfångatogs av Viet Cong under Vietnamkriget. Under sin fångenskap satte han ständigt sina medfångars väl och ve framför sitt eget. Cook dödades av sina fångvaktare och erhöll postumt Förenta staternas högsta tapperhetsutmärkelse Medal of Honor.
USS Higgins (DDG 76)
Marinkårsöversten William R. Higgins (1945-?) var chef för observationsstyrkan i Libanon när han kidnappades den 17 februari 1988. Han förklarades död 1990.07.06 sedan hans döda kropp påträffats, det är dock ej riktigt fastställ när han dog.
USS O’Kane (DDG 77)
Konteramiral Richard O’Kane (1911-1994) var under andra världskriget en framstående ubåtsbefälhavare. Som befälhavare för USS Tang decimerade han två konvojer före hans ubåt sänktes. O’Kane tillbringade sedan resten av kriget i japanskt fångläger.
USS Porter (DDG 78)
Namnet anknyter till två män Commodore David Porter (1780-1843) och hans son amiral David Dixon Porter (1813-?). Fadern var i början av 1800-talet medlem av eskadern i Medelhavet och tillfångatogs 3 oktober 1803 när USS Philadelphia grundstötte utanför Tripoli. Efter frigivandet 1805 stannade han i Medlhavet tills 1807 som kapten på USS Constitution och USS Enterprise. I 1812års krig mot Storbritannien erövrade han HMS Alert. Hans eskader gick sedan via Cap Horn till Stilla havet där han förde en kampanj mot brittiska valfångstfartyg. Den 28 mars 1813 utan för Valparaiso i Chile tvingades Porter att stryka flagg inför de brittiska fragatterna HMS Phoebe och HMS Cherub. Frigavs vid krigets slut och ledde 1823-25 en expedition mot pirater i Västindien. År 1826 lämnade Porter amerikanska flottan för att bli chef för Mexicos flotta, en post han innehade tills 1829. När han avled den 3 mars 1843 var han Förenta staternas ambassadör i Turkiet.
Sonen född 1813 inträdde i flottan 1829 och tjänstgjorde i Medelhavet tills 1835. Deltog 1846 i kriget mot Mexico. Under inbördeskriget förde han befäl över monitorer på Mississippifloden, och dessa var en bidragande orsak till Vicksburgs kapitualtion i juni 1863. För detta blev David D. Porter befodrad till Konteramiral. För sina tjänster under inbördeskriget blev han 1866 befodrad till viceamiral. År 1870 blev Porter amiral och chef för hela flottan.
USS Oscar Austin (DDG 79)
1:a kl. menige i marinkåren O. Austin (1948-1969) stupade i Vietnam då han räddade sårade från skottlinjen.
USS Roosevelt (DDG 80)
Hedrar president Franklin D. Roosevelt (1882-1945) och hans hustru Eleanor (1884-1962).
USS Winston S. Churchill (DDG 81)
Storbritanniens premiärminister under andra världskriget.
USS Lassen (DDG 82)
Kapten Lassen förde befäl över flodstyrkor i Vietnamkriget. För sin insats i räddandet av två nedskjutna flygare erhöll Lassen Medal of Honor.
Kommendör Paul L. Milius (1928-?) var marinflygare. På spaningsuppdrag över Ho Chi Min-leden sköts Milius OP-2E ned. Genom rådigt ingripande av kommendör Milius kunde besättningen hoppa och plockas upp av räddningshelikoptrar. Milius sågs hoppa ur det brinnande flygplanet, p.g.a. fientlig eldgivning tvingade dock räddningshelikoptrarna avbryta sina försök att hämta upp kommendören. Denne förklarades saknad i strid 1968. Tio år senare ändrade man Milius status till förmodad stupad i strid och han erhöll postumt Navy Cross.
USS Hopper (DDG 70)
Grace Hopper (1906-1992) var den första kvinnan att nå konteramirals grad år 1985, då visserligen i reserven. Hon spelade även en ledande roll i datorns utveckling, Hopper utvecklade bl.a. ett system för att överföra engelska till datorns ettor och nollor. Hon var matematikprofessor vid Vassar när hon 1943 inträde i flottans WAVES (Women accepted for Voluntary emergency Service). Hennes matematikbakgrund gjorde att hon sändes till det dataprojekt som pågick på Harvarduniversitetet. Efter kriget blev hon kvar som forskare på Harvard. Hopper kom med tiden att växla mellan flottan, den privata industri och den akademiska världen.
USS Ross (DDG 71)
Högbåtsmannen Donal K. Ross (1910- ) belönades med Medal of Honor för visat mod vid det japanska anfallet på Pearl Harbor. Då Ross tjänstgjorde på slagskeppet USS Nevada. Motiveringen till högbåtsman Ross MoH:
"When his station in the forward dynamo room became almost untenable due to smoke, steam and heat," the citation continues, "he forced his men to leave that station and preformed all the duties himself until blinded and unconscious. Upon being rescued and resuscitated, he returned and secured the forward dynamo room and proceeded to the after dynamo room, where he was later again rendered unconscious by exhaustion. Upon recovering consciousness, he returned to his station, where he remained until directed to abandon it."
I juni 1942 befordrades Ross till fänrik och pensionerades som kommendör år 1956 efter 27 år i flottan.
USS Mahan (DDG 72)
Konteramiralen Alfred Thayer Mahan (1840-1914) tjänstgjorde i unionens blokad av sydstaterna under inbördeskriget. 1886 blev han president för Förenta staternas sjökrigshögskola. Mahan blev framför allt känd för sina verk om sjökrigshistoria, bl.a. the Influence of Sea Power on History 1660-1783 publicerad år 1890. Mahans verk hade stort inflytande på många länders sjöstridstaktik.
USS Decatur (DDG 73)
Stephen Decatur (1779-1820). Under 1812års krig erövrade han den brittiska fregatten HMS Macedonian. År 1815 tillfångatogs han av britterna men frigavs vid krigsslutet. Sändes sedan till Medelhavet, där han tvingade piraterna i Alger, Tripoli och Tunis att underteckna avtal. Han var Flottans komissionär när han dödades i en duell 22 mars 1820.
USS McFaul (DDG 74)
Chief Petty Officer Donald L. McFaul ledde en SEAL-pluton under invasionen av Panama 1989. Under denna räddade han en sårad medlem av sin pluton, men blev själv dödad. För denna insats blev McFaul postumt belönad med Navy Cross, en av flottans högsta utmärkelser.
USS Donald Cook (DDG 75)
Marinkårsöversten D. Cook tillfångatogs av Viet Cong under Vietnamkriget. Under sin fångenskap satte han ständigt sina medfångars väl och ve framför sitt eget. Cook dödades av sina fångvaktare och erhöll postumt Förenta staternas högsta tapperhetsutmärkelse Medal of Honor.
USS Higgins (DDG 76)
Marinkårsöversten William R. Higgins (1945-?) var chef för observationsstyrkan i Libanon när han kidnappades den 17 februari 1988. Han förklarades död 1990.07.06 sedan hans döda kropp påträffats, det är dock ej riktigt fastställ när han dog.
USS O’Kane (DDG 77)
Konteramiral Richard O’Kane (1911-1994) var under andra världskriget en framstående ubåtsbefälhavare. Som befälhavare för USS Tang decimerade han två konvojer före hans ubåt sänktes. O’Kane tillbringade sedan resten av kriget i japanskt fångläger.
USS Porter (DDG 78)
Namnet anknyter till två män Commodore David Porter (1780-1843) och hans son amiral David Dixon Porter (1813-?). Fadern var i början av 1800-talet medlem av eskadern i Medelhavet och tillfångatogs 3 oktober 1803 när USS Philadelphia grundstötte utanför Tripoli. Efter frigivandet 1805 stannade han i Medlhavet tills 1807 som kapten på USS Constitution och USS Enterprise. I 1812års krig mot Storbritannien erövrade han HMS Alert. Hans eskader gick sedan via Cap Horn till Stilla havet där han förde en kampanj mot brittiska valfångstfartyg. Den 28 mars 1813 utan för Valparaiso i Chile tvingades Porter att stryka flagg inför de brittiska fragatterna HMS Phoebe och HMS Cherub. Frigavs vid krigets slut och ledde 1823-25 en expedition mot pirater i Västindien. År 1826 lämnade Porter amerikanska flottan för att bli chef för Mexicos flotta, en post han innehade tills 1829. När han avled den 3 mars 1843 var han Förenta staternas ambassadör i Turkiet.
Sonen född 1813 inträdde i flottan 1829 och tjänstgjorde i Medelhavet tills 1835. Deltog 1846 i kriget mot Mexico. Under inbördeskriget förde han befäl över monitorer på Mississippifloden, och dessa var en bidragande orsak till Vicksburgs kapitualtion i juni 1863. För detta blev David D. Porter befodrad till Konteramiral. För sina tjänster under inbördeskriget blev han 1866 befodrad till viceamiral. År 1870 blev Porter amiral och chef för hela flottan.
USS Oscar Austin (DDG 79)
1:a kl. menige i marinkåren O. Austin (1948-1969) stupade i Vietnam då han räddade sårade från skottlinjen.
USS Roosevelt (DDG 80)
Hedrar president Franklin D. Roosevelt (1882-1945) och hans hustru Eleanor (1884-1962).
USS Winston S. Churchill (DDG 81)
Storbritanniens premiärminister under andra världskriget.
USS Lassen (DDG 82)
Kapten Lassen förde befäl över flodstyrkor i Vietnamkriget. För sin insats i räddandet av två nedskjutna flygare erhöll Lassen Medal of Honor.
-
tyskaorden
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 9668
- Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52
Här kommer den sista listan med namn. Kan tilläggas att fartyg nr 100- 112 är beslutade men ännu ej namngivna.
USS Bulkeley (DDG 84)
Amiral John D. Bulkeley förde befäl över torpedbåtar under andra världskriget. Hans båtar förde bl.a. general MacArthur och den filippinske presidenten Quezon i säkerhet inför de framryckande japanska styrkorna. Inför D-dagen förde amiralen befäl över en flottilj torpedbåtar och minsvepare utanför Utah-Beach. För sina insatser i försvaret av Filippinerna tilldelades han av president Roosevelt Medal of Honor.
USS McCampbell (DDG 85)
Kommendör David S. McCampbell (1910-1996) är med sina 34 segrar under andra världskriget en av Förenta staternas flottas ledande flygaress.
USS Shoup (DDG 86)
General David Monroe Shoup var åren 1960-63 kommendant för Marinkåren. Som överste och chef för 2:a marinkårsregementet under andra världskriget, vann han Medal of Honor för sin insats vid slaget om Beito i Tarawa-atollen.
USS Mason (DDG 87)
Detta namn minner dels om John Young Mason marinminister under presidenterna John Tyler och James K. Polk och dels om marinflygaren fänrik Ewton Henry Mason (1918-1942) stupad i strid mot japaner. Fänriken gav sedan namn åt en eskortjagare DE 529 sjösatt i oktober 1943. På presidenthustrun Elenor Roosevelts initiativ var detta fartyg det första i den amerikanska flottan som fick en övervägande delen svart besättning.
USS Preble (DDG 88)
Commodore Edward Preble (1761-1807) förde år 1803 befäl över den amerikanska eskadern i Medelhavet. Denna var insatt mot barbareskpiraterna i Nordafrika.
USS Mustin (DDG 89)
Döpt efter en hel familj sjöofficerare. Bl.a. viceamiral Lloyd M. Mustin (1911-1999) som var artilleriofficer på kryssaren USS Atlanta under slaget vid Guadalcanal, sedan kryssaren sänkts anslöt han till marinkåren på ön. Viceamiral Henry C. Mustin vietnamveteran som senare blev befälhavare över en NATO-flotta och marinchef. I Vietnam stred också en annan medlem av familjen, örlogskapten Thomas Mustin som chef för flodpatrullbåtssektion 511.
USS Chafee (DDG 90)
John Hubbard Chafee (1922-1999) stred som marinkårssoldat på Guadalcanal under andra världskriget. Var senare senator, marinminister och guvernör i Rhode Island.
USS Pinckney (DDG 91)
3.kl. kocken William Pinckney (1915-1975) tilldelades Navy Cross för sin insatts då han räddade flera av sina medbesättningsmän när hangarfartyget USS Enterprise hade träffats under slaget vid Santa Cruz.
USS Momsen (DDG 92)
Viceamiral Charles Bowers "Swede" Momsen (1896-1967), mest känd för att han ledde räddningen av 33 besättningsmän från ubåten USS Squalus och sedan bärgningen av den samma i maj 1939. På 1920-talet hade han också uppfunnit en andningsmask den s.k. Momsen-lungan. Under andra världskriget ledde Momsen den första amerikanska ubåtsvargflocken i Stilla havet från feb. 1943- juni 1944, varvid han belönades med Legion of Merit. I november 1945 ledde Momsen en flotta om ca 200 fartyg med huvudsakligen japansk besättning som från Kina, Manchuriet, Taiwan och Stillahavsöarna evakuerade den första av sex miljoner japaner till Japan.
USS Chung-Hoon (DDG 93)
Konteramiral Gordon P. Chung-Hoon (1910-1979). Som chef för jagaren USS Sigsbee sköt han ned 20 japanska flygplan utanför Kyushu 1945 och fredade på så sätt den hangarfartygsstyrka hans jagare skulle skydda.
USS Nitze (DDG 94)
Paul H. Nitze, marinminister 1963-67. Var även aktiv på många andra av politikens områden och aktiv i skapandet av en flottstrategi mot Sovjetunionen.
USS James E. Williams (DDG 95)
Boatswain's Mate 1st Class J.E. Williams erhöll Medal of Honor för sina insatser med flodpatrullbåtar i Vietnam.
USS Bainbridge (DDG 96)
William Bainbridge (1774-1843) ledde 1800-1803 den amerikanska eskadern i Medelhavet. Togs tillfånga när hans befälsskepp USS Philadelphia grundstötte utanför Tripoli den 31 oktober 1803. Han frisläpptes 1805 och deltog i 1812års krig mot Storbritannien och 1815 var han tillbaka i Medelhavet ledande en eskader mot piraterna i Alger.
USS Halsey (DDG 97)
Flottamiral William Frederick Halsey (1882-1959) ledde en hangarfartygsdivision i anfallen på de japanska baserna på Marshallöarna och Gilbertöarna 1942. Den 15 juni 1944 blev Halsey befälhavare över 3:e flottan med vilken han understödde anfallet på de japanska styrkorna på Luzon i oktober 1944. 3:e flottan besegrade där den japanska flottan i slaget i Leytebukten. Sommaren 1945 attakerade flygplan från 3:e flottans hangarfartyg det japanska hemlandet. Den 2 september skrev japanerna under kapitulationsdokumentet ombord på Halseys flaggskepp slagskeppet USS Missouri. Den 12 december 1945 befodrades han till flottamiral, den amerikanska motsvarigheten till storamiralsgraden.
USS Forrest Sherman (DDG 98)
Amiral Forrest Percival Sherman (1896-1951), tjänstgjorde under första världskriget i Medelhavet och utbildade sig till marinflygare 1922. Efter olika befattningar blev Sherman i maj 1942 befälhavare för hangarfartyget USS Wasp, sedan hon hade sänkts av japanerna vid Salomonöarna den 15 september 1942 förflyttades Sherman till stabsbefattningar. Han var bl.a. stabschef hos befälhavaren över flottans flyg i Stilla havet. Var med om att planera många amfibieanfall t.ex. mot Marshallöarna och var närvarande då Japan kapitulerade ombord på USS Missouri. Från oktober -december 1945 var Sherman chef för 1:a hangarfartygsdivisionen och innehade sedan olika stabsbefattningar tills han i januari 1948 utnämdes till chef för Förenta staternas flottstyrkor i Medelhavet. Denna post innehade amiralen tills 1949 då han utnämdes till marinchef, han avled oväntat två år senare.
USS Farragut (DDG 99)
David Glasgow Farragut (1801-70), ledde under inbördeskriget en eskader som intog New Orleans. Vid Mobile 1864 besegrade han med hjälp av monitorer en sydstats flotta. Dålig hälsa tvingade dock Farragut att återvända till New York redan samma år, väl där blev han den första konteramiralen i Förenta staternas flotta. 1866 befodrades han till amiral och pensionerades följande år.
USS Bulkeley (DDG 84)
Amiral John D. Bulkeley förde befäl över torpedbåtar under andra världskriget. Hans båtar förde bl.a. general MacArthur och den filippinske presidenten Quezon i säkerhet inför de framryckande japanska styrkorna. Inför D-dagen förde amiralen befäl över en flottilj torpedbåtar och minsvepare utanför Utah-Beach. För sina insatser i försvaret av Filippinerna tilldelades han av president Roosevelt Medal of Honor.
USS McCampbell (DDG 85)
Kommendör David S. McCampbell (1910-1996) är med sina 34 segrar under andra världskriget en av Förenta staternas flottas ledande flygaress.
USS Shoup (DDG 86)
General David Monroe Shoup var åren 1960-63 kommendant för Marinkåren. Som överste och chef för 2:a marinkårsregementet under andra världskriget, vann han Medal of Honor för sin insats vid slaget om Beito i Tarawa-atollen.
USS Mason (DDG 87)
Detta namn minner dels om John Young Mason marinminister under presidenterna John Tyler och James K. Polk och dels om marinflygaren fänrik Ewton Henry Mason (1918-1942) stupad i strid mot japaner. Fänriken gav sedan namn åt en eskortjagare DE 529 sjösatt i oktober 1943. På presidenthustrun Elenor Roosevelts initiativ var detta fartyg det första i den amerikanska flottan som fick en övervägande delen svart besättning.
USS Preble (DDG 88)
Commodore Edward Preble (1761-1807) förde år 1803 befäl över den amerikanska eskadern i Medelhavet. Denna var insatt mot barbareskpiraterna i Nordafrika.
USS Mustin (DDG 89)
Döpt efter en hel familj sjöofficerare. Bl.a. viceamiral Lloyd M. Mustin (1911-1999) som var artilleriofficer på kryssaren USS Atlanta under slaget vid Guadalcanal, sedan kryssaren sänkts anslöt han till marinkåren på ön. Viceamiral Henry C. Mustin vietnamveteran som senare blev befälhavare över en NATO-flotta och marinchef. I Vietnam stred också en annan medlem av familjen, örlogskapten Thomas Mustin som chef för flodpatrullbåtssektion 511.
USS Chafee (DDG 90)
John Hubbard Chafee (1922-1999) stred som marinkårssoldat på Guadalcanal under andra världskriget. Var senare senator, marinminister och guvernör i Rhode Island.
USS Pinckney (DDG 91)
3.kl. kocken William Pinckney (1915-1975) tilldelades Navy Cross för sin insatts då han räddade flera av sina medbesättningsmän när hangarfartyget USS Enterprise hade träffats under slaget vid Santa Cruz.
USS Momsen (DDG 92)
Viceamiral Charles Bowers "Swede" Momsen (1896-1967), mest känd för att han ledde räddningen av 33 besättningsmän från ubåten USS Squalus och sedan bärgningen av den samma i maj 1939. På 1920-talet hade han också uppfunnit en andningsmask den s.k. Momsen-lungan. Under andra världskriget ledde Momsen den första amerikanska ubåtsvargflocken i Stilla havet från feb. 1943- juni 1944, varvid han belönades med Legion of Merit. I november 1945 ledde Momsen en flotta om ca 200 fartyg med huvudsakligen japansk besättning som från Kina, Manchuriet, Taiwan och Stillahavsöarna evakuerade den första av sex miljoner japaner till Japan.
USS Chung-Hoon (DDG 93)
Konteramiral Gordon P. Chung-Hoon (1910-1979). Som chef för jagaren USS Sigsbee sköt han ned 20 japanska flygplan utanför Kyushu 1945 och fredade på så sätt den hangarfartygsstyrka hans jagare skulle skydda.
USS Nitze (DDG 94)
Paul H. Nitze, marinminister 1963-67. Var även aktiv på många andra av politikens områden och aktiv i skapandet av en flottstrategi mot Sovjetunionen.
USS James E. Williams (DDG 95)
Boatswain's Mate 1st Class J.E. Williams erhöll Medal of Honor för sina insatser med flodpatrullbåtar i Vietnam.
USS Bainbridge (DDG 96)
William Bainbridge (1774-1843) ledde 1800-1803 den amerikanska eskadern i Medelhavet. Togs tillfånga när hans befälsskepp USS Philadelphia grundstötte utanför Tripoli den 31 oktober 1803. Han frisläpptes 1805 och deltog i 1812års krig mot Storbritannien och 1815 var han tillbaka i Medelhavet ledande en eskader mot piraterna i Alger.
USS Halsey (DDG 97)
Flottamiral William Frederick Halsey (1882-1959) ledde en hangarfartygsdivision i anfallen på de japanska baserna på Marshallöarna och Gilbertöarna 1942. Den 15 juni 1944 blev Halsey befälhavare över 3:e flottan med vilken han understödde anfallet på de japanska styrkorna på Luzon i oktober 1944. 3:e flottan besegrade där den japanska flottan i slaget i Leytebukten. Sommaren 1945 attakerade flygplan från 3:e flottans hangarfartyg det japanska hemlandet. Den 2 september skrev japanerna under kapitulationsdokumentet ombord på Halseys flaggskepp slagskeppet USS Missouri. Den 12 december 1945 befodrades han till flottamiral, den amerikanska motsvarigheten till storamiralsgraden.
USS Forrest Sherman (DDG 98)
Amiral Forrest Percival Sherman (1896-1951), tjänstgjorde under första världskriget i Medelhavet och utbildade sig till marinflygare 1922. Efter olika befattningar blev Sherman i maj 1942 befälhavare för hangarfartyget USS Wasp, sedan hon hade sänkts av japanerna vid Salomonöarna den 15 september 1942 förflyttades Sherman till stabsbefattningar. Han var bl.a. stabschef hos befälhavaren över flottans flyg i Stilla havet. Var med om att planera många amfibieanfall t.ex. mot Marshallöarna och var närvarande då Japan kapitulerade ombord på USS Missouri. Från oktober -december 1945 var Sherman chef för 1:a hangarfartygsdivisionen och innehade sedan olika stabsbefattningar tills han i januari 1948 utnämdes till chef för Förenta staternas flottstyrkor i Medelhavet. Denna post innehade amiralen tills 1949 då han utnämdes till marinchef, han avled oväntat två år senare.
USS Farragut (DDG 99)
David Glasgow Farragut (1801-70), ledde under inbördeskriget en eskader som intog New Orleans. Vid Mobile 1864 besegrade han med hjälp av monitorer en sydstats flotta. Dålig hälsa tvingade dock Farragut att återvända till New York redan samma år, väl där blev han den första konteramiralen i Förenta staternas flotta. 1866 befodrades han till amiral och pensionerades följande år.
-
tyskaorden
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 9668
- Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52
Dags för ett tillägg:
USS Kidd (DDG 100)
Konteramiral Isaac Campbell Kidd (1884-1941) befälhavare för Slagskeppsdivision ett stupad ombord på USS Arizona vid attacken mot Pearl Harbor. Erhöll Medal of Honor postumt för sin insats under attacken.
USS Gridley (DDG 101)
Kommendör Charles V. Gridley (1844-1898) förde trots att han var dödssjuk befäl över kryssaren USS Olympia i slaget vid Manilabukten 1 maj 1898 under spansk-amerikanska kriget. Amiral Deweys korta eldgivningsorder till kommendören under slaget “You may fire when you are ready, Gridley,” är ett känt ögonblick i den amerikanska marina historien. Gridley avled i Kobe drygt en månad efter segern i Manilabukten.
USS Sampson (DDG 102)
Konteramiral William Thomas Sampson (1840-1902) var kursetta vid Annapolis 1861års klass och tjänstgjorde under inbördeskriget där han överlevde en minsprängning. Under spansk-amerikanska kriget ledde han från USS New York en styrka som avseglade från Key West 1898 för att söka den spanska flottan. Sampsons styrka fann den och blockerade den i Santiago de Cubas hamn. När spanjorerna försökte bryta sig ut blev de nedgjorda av Sampsons styrka och konteramiralen skickade följande telegram “The Fleet under my command offers the nation as a Fourth of July present, the whole of Cervera's Fleet!” Cervera var namnet på den spanske amiralen. Efter kriget förde Sampson befäl över Nordatlantflottan och slutade sin tjänst som befälhavare för Bostons flottstation.
USS Truxtun (DDG 103)
Commodore Thomas Truxtun (1755-1822) började sin marina karriär som 12åring och vid 16års ålder blev han pressgängad till Royal Navy. Vid 20 förde han befäl över Andrew Caldwell som förde stora mängder krut till Philadelphia år 1775. Truxtun anslöt sig till upproret mot den brittiska kronan och blev löjtnant på kaparen Congress med vilken han under åren 1776-77 tog många prisfartyg. Han förde sedan befäl över skeppen Independence, Commerce och St James. Vid en middag till Truxtuns ära förklarade George Washington att denne var värd lika mycket som ett regmente. Vid uppsättandet av Förenta staternas flotta blev Truxtun en av de sex första kommendörerna. 1798 utbröt ett kvasikrig med det revolutionära Frankrike i vilket kommendören förde frigatten USS Constellation. Men henne vann han den 9 februari 1799 en av krigets mest berömda segrar då man efter en timmes strid besegrade det franska örlogsfartyget L'Insurgente. Truxtun pensionerades från flottan med Commodores rang.
USS Sterett (DDG 104)
Andrew Sterett (1760-1807) tjänstgjorde på USS Constellation som tredje löjtnant under striden med L'Insurgente. År 1800 hade han blivit förste löjtnant och fick befäl över skonaren USS Enterprise med vilkan han år 1801 anslöt till Medelhavseskadern. I strider med barbareskpiraterna erövrade USS Enterprise en 14kanoners tripolitansk kryssare och dess 80 man starka besättning. Sterett fortsatte sedan sin karriär i flottan fram till 1805.
USS Dewey (DDG 105)
Flottamiral George Dewey (1837-1917) förde under spansk-amerikanska kriget befäl över asiatiska stationen och flög sin flagg från USS Olympia. Efter segern i Manilabukten var Dewey mäkta populär och 1903 förärades han graden Flottamiral som skapats för honom.
USS Stockdale (DDG 106)
Viceamiral James Bond Stockdale (1923-2005), var den högst rankade marinofficeren som blev krigsfånge under vietnamkriget. Stockdales flygplan sköts ned den 9 september 1965 och kom att tillbringa sju år i nordvietnamesisk fångenskap varav fyra år i isolering. Under sin tid som fånge organiserade han en uppförandekod för hur man skulle bemöta sina fångvaktare samt en kommunikationskod som tillät fångarna att kontakta varandra genom knackningar på cellväggarna. För sitt exceptionella ledarskap under fångenskapen erhöll Stockdale år 1976 Medal of Honor, vidare erhöll han två Distinguished Flying Crosses, tre Distinguished Service Medals, två Purple Hearts och fyra Silver Stars.
Hustrun Sybil var ledande i kampen att få hem de amerikanska krigsfångarna.
USS Kidd (DDG 100)
Konteramiral Isaac Campbell Kidd (1884-1941) befälhavare för Slagskeppsdivision ett stupad ombord på USS Arizona vid attacken mot Pearl Harbor. Erhöll Medal of Honor postumt för sin insats under attacken.
USS Gridley (DDG 101)
Kommendör Charles V. Gridley (1844-1898) förde trots att han var dödssjuk befäl över kryssaren USS Olympia i slaget vid Manilabukten 1 maj 1898 under spansk-amerikanska kriget. Amiral Deweys korta eldgivningsorder till kommendören under slaget “You may fire when you are ready, Gridley,” är ett känt ögonblick i den amerikanska marina historien. Gridley avled i Kobe drygt en månad efter segern i Manilabukten.
USS Sampson (DDG 102)
Konteramiral William Thomas Sampson (1840-1902) var kursetta vid Annapolis 1861års klass och tjänstgjorde under inbördeskriget där han överlevde en minsprängning. Under spansk-amerikanska kriget ledde han från USS New York en styrka som avseglade från Key West 1898 för att söka den spanska flottan. Sampsons styrka fann den och blockerade den i Santiago de Cubas hamn. När spanjorerna försökte bryta sig ut blev de nedgjorda av Sampsons styrka och konteramiralen skickade följande telegram “The Fleet under my command offers the nation as a Fourth of July present, the whole of Cervera's Fleet!” Cervera var namnet på den spanske amiralen. Efter kriget förde Sampson befäl över Nordatlantflottan och slutade sin tjänst som befälhavare för Bostons flottstation.
USS Truxtun (DDG 103)
Commodore Thomas Truxtun (1755-1822) började sin marina karriär som 12åring och vid 16års ålder blev han pressgängad till Royal Navy. Vid 20 förde han befäl över Andrew Caldwell som förde stora mängder krut till Philadelphia år 1775. Truxtun anslöt sig till upproret mot den brittiska kronan och blev löjtnant på kaparen Congress med vilken han under åren 1776-77 tog många prisfartyg. Han förde sedan befäl över skeppen Independence, Commerce och St James. Vid en middag till Truxtuns ära förklarade George Washington att denne var värd lika mycket som ett regmente. Vid uppsättandet av Förenta staternas flotta blev Truxtun en av de sex första kommendörerna. 1798 utbröt ett kvasikrig med det revolutionära Frankrike i vilket kommendören förde frigatten USS Constellation. Men henne vann han den 9 februari 1799 en av krigets mest berömda segrar då man efter en timmes strid besegrade det franska örlogsfartyget L'Insurgente. Truxtun pensionerades från flottan med Commodores rang.
USS Sterett (DDG 104)
Andrew Sterett (1760-1807) tjänstgjorde på USS Constellation som tredje löjtnant under striden med L'Insurgente. År 1800 hade han blivit förste löjtnant och fick befäl över skonaren USS Enterprise med vilkan han år 1801 anslöt till Medelhavseskadern. I strider med barbareskpiraterna erövrade USS Enterprise en 14kanoners tripolitansk kryssare och dess 80 man starka besättning. Sterett fortsatte sedan sin karriär i flottan fram till 1805.
USS Dewey (DDG 105)
Flottamiral George Dewey (1837-1917) förde under spansk-amerikanska kriget befäl över asiatiska stationen och flög sin flagg från USS Olympia. Efter segern i Manilabukten var Dewey mäkta populär och 1903 förärades han graden Flottamiral som skapats för honom.
USS Stockdale (DDG 106)
Viceamiral James Bond Stockdale (1923-2005), var den högst rankade marinofficeren som blev krigsfånge under vietnamkriget. Stockdales flygplan sköts ned den 9 september 1965 och kom att tillbringa sju år i nordvietnamesisk fångenskap varav fyra år i isolering. Under sin tid som fånge organiserade han en uppförandekod för hur man skulle bemöta sina fångvaktare samt en kommunikationskod som tillät fångarna att kontakta varandra genom knackningar på cellväggarna. För sitt exceptionella ledarskap under fångenskapen erhöll Stockdale år 1976 Medal of Honor, vidare erhöll han två Distinguished Flying Crosses, tre Distinguished Service Medals, två Purple Hearts och fyra Silver Stars.
Hustrun Sybil var ledande i kampen att få hem de amerikanska krigsfångarna.
Familjen var från västergötland och dessutom var han personlig vän till svenske CM Vam Stig H:son Ericson. Även Lord Louis Mountbatten (Drottning Louise bror) var också nära vän till Ericson. Arleigh Burke var bla ledare för flera amerikanska delegation i Sverige bla vid gamle kungens begravning, då Ericson var riksmarsalk. Skulle gärna suttit med vid dessa herrars middagsbord och bara lyssnat....USS Arleigh Burke (DDG 51)
Amiralen A. Burke ledde 23. Jagardivisionen i Stilla havet under andra världskriget. Besegrade en japansk flottstyrka i sjöslaget vid Cape St. George. Amiral Burke slutade sin karriär som Chief of Naval Operations (marinchef). Av intresse är att amiralen hade skandinaviska rötter, familjen hette ursprungligen Björkegren.
Filmen Master and Commander och boken med samma titel lär vara baserad på operationen i Stilla havet. Av kommersiella skäl byttes den amerikanska fregatten ut mot en fransk.tyskaorden skrev: USS Porter (DDG 78)
Namnet anknyter till två män Commodore David Porter (1780-1843) och hans son amiral David Dixon Porter (1813-?). Fadern var i början av 1800-talet medlem av eskadern i Medelhavet och tillfångatogs 3 oktober 1803 när USS Philadelphia grundstötte utanför Tripoli. Efter frigivandet 1805 stannade han i Medlhavet tills 1807 som kapten på USS Constitution och USS Enterprise. I 1812års krig mot Storbritannien erövrade han HMS Alert. Hans eskader gick sedan via Cap Horn till Stilla havet där han förde en kampanj mot brittiska valfångstfartyg. Den 28 mars 1813 utan för Valparaiso i Chile tvingades Porter att stryka flagg inför de brittiska fragatterna HMS Phoebe och HMS Cherub. Frigavs vid krigets slut och ledde 1823-25 en expedition mot pirater i Västindien. År 1826 lämnade Porter amerikanska flottan för att bli chef för Mexicos flotta, en post han innehade tills 1829. När han avled den 3 mars 1843 var han Förenta staternas ambassadör i Turkiet.
/CvD
Re: Namen på jagarna i Arleigh Burke-kl.
tyskaorden skrev: USS John S. McCain (DDG 56)
John S. McCain Sr. och John S. McCain Jr, båda slutade som amiraler. Den äldre McCain var marinflygare och förde under andra världskriget befäl över hangarfartyg och hangarfartygsgrupper. Deltog i cermonin när Japan undertecknade kapitulationen ombord på slagskeppet USS Missouri.
Den yngre McCain var ubåtsman under andra världskriget och ledde efter kriget amfibiestyrkan i Atlanten. Var senare militärrepresentant vid FN och befälhavare över Förenta staternas flottstyrkor i Europa. Han slutade som Överbefälhavare för de amerikanska styrkorna i Stilla havet (CINCPAC) 1968-1972.
Håller just nu på att läsa om Wouks serie Krigets vindar.
Misstänker att McCains gav inspiration till bröderna Henry, Warren och Byron.
Tja, FDR var ju tidigt ute med att få ett hangarfartyg döpt efter sig, men det är dock skrotat sedan länge:Psilander skrev:Theodre "teddy" Roosevelt var president under 10-talet, Franklin D. Roosevelt var presiden under 30-40-talet, så det är olika personer, men man kan ju undra varför FDR inte fått något hangarfartyg döpt efter sig medan pappa Bush har?
http://en.wikipedia.org/wiki/USS_Frankl ... lt_(CV-42)
-
tyskaorden
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 9668
- Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52
Re: Namen på jagarna i Arleigh Burke-kl.
Se nu att man har förlängt Arleigh Burke-klassen fram till DDG-115, som kompensation för reduceringen av antalet enheter i den nya Zumwalt-klassens jagare. Fram till DDG-112, som ursprungligen skulle bli den sista enheten, är nu namngivning klar:
DDG-107 USS Gravely
Namngiven efter viceamiral Samuel Lee Gravely Jr. (1922-2004), vilken var den förste afroamerikanske officeren i US Navy och den förste att uppnå Flaggmans grad.
DDG-108 USS Wayne E. Meyer
Namngiven efter konteramiral Wayne E. Meyer (1926-2009) "Aegissystemets fader".
DDG-109 USS Jason Dunham
Namngiven efter marinkårskorpralen Jason Lee Dunham (1981-2004). Under en patrull i Irak attackerades korpral Dunhams patrull och för att skydda sina kamrater täckte han en fientlig granta med sin egen kropp. Denna exploderade och den svårt skadade korpralen avled åtta dagar senare. År 2007 erhöll Dunham postumt Medal of Honor, som förste marinkårssoldat sedan vietnamkriget.
DDG-110 USS William P. Lawrence
Namngiven efter viceamiral William Porter Lawrence (1930-2005). Marinflygare krigsfånge i Vietnam 1967-73, superintendent för Förenta staternas marinakademi 1978-81 (hans dotter Wendy tog sin officersexamen under denna tid som del av 1981årsklass) och befälhavare för 3. flottan samt chef för flottans personalavdelning.
DDG-111 USS Spruance
Namngiven efter amiral Raymond A. Spruance (1886-1969) vilken bl.a. ledde de amerikanska styrkorna i slaget vid Midway och i Filippinska sjön under andra världskriget. Efter kriget var han ambassadör till Filippinerna.
DDG-112 USS Michael Murphy
Namngiven efter kapten Michael Patrick Murphy (1976-2005) en SEAL-officer som stupade i Afghanistan. År 2007 erhöll han postumt Medal of Honor:
Motiveringen lyder:"For conspicuous gallantry and intrepidity at the risk of his life and above and beyond the call of duty as the leader of a special reconnaissance element with Naval Special Warfare task unit Afghanistan on 27 and 28 June 2005.
While leading a mission to locate a high-level anti-coalition militia leader, Lieutenant Murphy demonstrated extraordinary heroism in the face of grave danger in the vicinity of Asadabad, Konar Province, Afghanistan. On 28 June 2005, operating in an extremely rugged enemy-controlled area, Lieutenant Murphy's team was discovered by anti-coalition militia sympathizers, who revealed their position to Taliban fighters. As a result, between 30 and 40 enemy fighters besieged his four member team. Demonstrating exceptional resolve, Lieutenant Murphy valiantly led his men in engaging the large enemy force. The ensuing fierce firefight resulted in numerous enemy casualties, as well as the wounding of all four members of the team. Ignoring his own wounds and demonstrating exceptional composure, Lieutenant Murphy continued to lead and encourage his men. When the primary communicator fell mortally wounded, Lieutenant Murphy repeatedly attempted to call for assistance for his beleaguered teammates. Realizing the impossibility of communicating in the extreme terrain, and in the face of almost certain death, he fought his way into open terrain to gain a better position to transmit a call. This deliberate, heroic act deprived him of cover, exposing him to direct enemy fire. Finally achieving contact with his headquarters, Lieutenant Murphy maintained his exposed position while he provided his location and requested immediate support for his team. In his final act of bravery, he continued to engage the enemy until he was mortally wounded, gallantly giving his life for his country and for the cause of freedom. By his selfless leadership, Lieutenant Murphy reflected great credit upon himself and upheld the highest traditions of the United States Naval Service."
NB en Lieutenant i Förenta staternas flotta motsvarar en svensk kapten.
DDG-107 USS Gravely
Namngiven efter viceamiral Samuel Lee Gravely Jr. (1922-2004), vilken var den förste afroamerikanske officeren i US Navy och den förste att uppnå Flaggmans grad.
DDG-108 USS Wayne E. Meyer
Namngiven efter konteramiral Wayne E. Meyer (1926-2009) "Aegissystemets fader".
DDG-109 USS Jason Dunham
Namngiven efter marinkårskorpralen Jason Lee Dunham (1981-2004). Under en patrull i Irak attackerades korpral Dunhams patrull och för att skydda sina kamrater täckte han en fientlig granta med sin egen kropp. Denna exploderade och den svårt skadade korpralen avled åtta dagar senare. År 2007 erhöll Dunham postumt Medal of Honor, som förste marinkårssoldat sedan vietnamkriget.
DDG-110 USS William P. Lawrence
Namngiven efter viceamiral William Porter Lawrence (1930-2005). Marinflygare krigsfånge i Vietnam 1967-73, superintendent för Förenta staternas marinakademi 1978-81 (hans dotter Wendy tog sin officersexamen under denna tid som del av 1981årsklass) och befälhavare för 3. flottan samt chef för flottans personalavdelning.
DDG-111 USS Spruance
Namngiven efter amiral Raymond A. Spruance (1886-1969) vilken bl.a. ledde de amerikanska styrkorna i slaget vid Midway och i Filippinska sjön under andra världskriget. Efter kriget var han ambassadör till Filippinerna.
DDG-112 USS Michael Murphy
Namngiven efter kapten Michael Patrick Murphy (1976-2005) en SEAL-officer som stupade i Afghanistan. År 2007 erhöll han postumt Medal of Honor:
Motiveringen lyder:"For conspicuous gallantry and intrepidity at the risk of his life and above and beyond the call of duty as the leader of a special reconnaissance element with Naval Special Warfare task unit Afghanistan on 27 and 28 June 2005.
While leading a mission to locate a high-level anti-coalition militia leader, Lieutenant Murphy demonstrated extraordinary heroism in the face of grave danger in the vicinity of Asadabad, Konar Province, Afghanistan. On 28 June 2005, operating in an extremely rugged enemy-controlled area, Lieutenant Murphy's team was discovered by anti-coalition militia sympathizers, who revealed their position to Taliban fighters. As a result, between 30 and 40 enemy fighters besieged his four member team. Demonstrating exceptional resolve, Lieutenant Murphy valiantly led his men in engaging the large enemy force. The ensuing fierce firefight resulted in numerous enemy casualties, as well as the wounding of all four members of the team. Ignoring his own wounds and demonstrating exceptional composure, Lieutenant Murphy continued to lead and encourage his men. When the primary communicator fell mortally wounded, Lieutenant Murphy repeatedly attempted to call for assistance for his beleaguered teammates. Realizing the impossibility of communicating in the extreme terrain, and in the face of almost certain death, he fought his way into open terrain to gain a better position to transmit a call. This deliberate, heroic act deprived him of cover, exposing him to direct enemy fire. Finally achieving contact with his headquarters, Lieutenant Murphy maintained his exposed position while he provided his location and requested immediate support for his team. In his final act of bravery, he continued to engage the enemy until he was mortally wounded, gallantly giving his life for his country and for the cause of freedom. By his selfless leadership, Lieutenant Murphy reflected great credit upon himself and upheld the highest traditions of the United States Naval Service."
NB en Lieutenant i Förenta staternas flotta motsvarar en svensk kapten.
-
tyskaorden
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 9668
- Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52
Re: Namnen på jagarna i Arleigh Burke-kl.
Flyttade denna tråd från Teknikavdelningen, då jag kom på att den nog passar bättre i denna avdelning.