Mat!
Mat!
Som kocklärling har jag ett förhållande till mat som inte går att klä i ord. Jag arbetar med matlagning 16 tim varje dag, resten av min tid går åt till att läsa kokböcker och sova.
Har ni ärade medlemmar av skalman några trevliga kokböcker att dela med er av?
Har ni ärade medlemmar av skalman några trevliga kokböcker att dela med er av?
Boken i mitten köpte jag när jag var och åt på restaurangen och fick den signerad. Mycket bra och ispirerande recept tycker jag iallafall.
http://www.gothambarandgrill.com/books.html
http://www.gothambarandgrill.com/books.html
Så man får inte plita ner sina åsikter? Du kanske är ovan att någon säger vad man tycker. Moget av en moderator att förolämpa en medlem. Mycket moget.D. Löwenhamn skrev:Så trevlig du var då. Med din attityd kommer du säkert gå långt. Stackare.Casanova skrev:Den boken suger. Starkt. Inget nyskapande direkt.![]()
mvh/ Daniel
Eller blev du förnärmad när jag förolämpade Kajsa Warg? Kärringen har inte betytt ett dyft för svensk matlagning, oavsett vad folk försöker påskina.
Ted Nugent har gett ut en egen kokbok, "Kill it and Grill it", en god bok om man vill känna sig lite macho
http://www.amazon.com/Kill-Grill-Guide- ... 0895261642
http://www.amazon.com/Kill-Grill-Guide- ... 0895261642
Ok....Marcus Wendel skrev:Sluta med den typen av kommentarer och vänligen använd ett vårdat språk, tack.
/Marcus
Kan rekommendera Hett, av Bill Buford. Grym kille som blev intresserad av kocklivet och blev kockslav under Mario Batali. Skön kille som skriver bra.
Åhh min mage! Har nyss käkat brysselkål och jäsprocessen har lyckats försätta hela tarmsystemet i nekros och magmunnen har fått prolaps. Jag fiser Djävulens egen andedräkt. Min mage känns som en trumma under slaget vi Poltava. Slängde man mig i havet utan flytväst så skulle jag flytande kunna fisa mig fram med jet-drift och döda fiskar hade flutit i mitt kölvatten.
- Belisarius
- Medlem
- Inlägg: 5093
- Blev medlem: 26 november 2004, 14:43
- Ort: Utrikes
För lite 'hederlig' matinspiration har jag Tore Wretmans "Menu" från 1956 (255s. uppl. tryckt 1977) som jag plockade upp på antikvariat för 25 spänn.
Långt ifrån dagens GI-menyer.
ISBN 91-37-05169-5En samling kulinariska anteckningar med noggrant utprovade recept och gastronomiska anvisningar samt kommentarer av Tore Wretman.
Långt ifrån dagens GI-menyer.
Instämmer angående språkvården, men blir samtidigt nyfiken om vad du menar med att fr. Wargs kända kokbok inte haft någon betydelse för svensk matlagning. En skrift som tryckts i så många upplagor bör ju rimligen ha varit läst av många? Och eftersom den även var först på plan så bör den ju också ha gjort ett visst intryck på läsarna? För mig blir det som att säga att Vår kokbok inte haft något inflytande, trots att den är nästan lika spridd som Bibeln.Eller blev du förnärmad när jag förolämpade Kajsa Warg? Kärringen har inte betytt ett dyft för svensk matlagning, oavsett vad folk försöker påskina.
Annars kan jag rekomendera en titt i Charles Emil Hagdahls KOK-KONSTEN SOM VETENSKAP OCH KONST. från slutet på 1800-talet. Finns även i nytryck från häromåret.
/P
- Tomas Ibsen
- Medlem
- Inlägg: 3626
- Blev medlem: 5 mars 2003, 15:27
- Ort: Gotland.
- Kontakt:
Där har vi en riktig kokbok. Nästan så att man skulle leta efter den. Jag antar att det inte är tandoorikyckling och limeröror i den?Belisarius skrev:För lite 'hederlig' matinspiration har jag Tore Wretmans "Menu" från 1956 (255s. uppl. tryckt 1977) som jag plockade upp på antikvariat för 25 spänn.
ISBN 91-37-05169-5En samling kulinariska anteckningar med noggrant utprovade recept och gastronomiska anvisningar samt kommentarer av Tore Wretman.
Långt ifrån dagens GI-menyer.
/Tomas
Eftersom det här är ett historieforum så struntar jag om du vill ha häftiga moderna kokböcker även om jag kan radda upp massor.
Istället får du en lista på viktiga kokböcker i ett historiskt perspektiv.
Viktiga historiska kulinariska verk:
De Re Coquinara (Apicius - Okänt år, Romerska riket)
Världens första kokbok. Intressant bara i sig. Vill man ha en tidsresa till det romerska riket
kan man försöka på sig att laga rätterna. Men enormt annorlunda skulle jag säga. Romarnas
influens till eftervärlden (samt nordliga trakter) är väl främst sparris, gåslever, äpplen, päron sniglar, pasta, och för att inte tala om vin och gott bröd.
Le Cuisinier françois, enseignant la maniere de bien apprester & assaisonner toutes sortes de viandes, grasses & maigres, legumes, & patisseries en perfection, &c. Reveu, corrigé, & augmenté d'un traitté de confitures seiches & liquides, & autres delicatesses de bouche. Ensemble d'une table alphabetique des matieres qui sont traittées dans tout le livre,
från år 1651, Frankrike Eller helt enkelt Le Cuisinier françois av François Pierre (de) La Varenne.
Den här kokboken är i pincip skapandet av det franska köket. La Varenne är en av tidernas mest influentiella kockar, eller kanske tidernas mest influentielle. Hans kokbok var ett enormt steg från medeltidens starkt kryddade grönsakslösa tillkrystade, brödbaserade kök. Han ersatte de flesta starka exotiska kryddor med lokala franska örter. Hans filosofi var helt enkelt: "om jag äter kålsoppa, bör den smaka kål", så överdrivna kryddningar kastades bort. Han var en pionjär att propagera för färska grönsaker, färsk fisk och färskhet i smak hos kött. Han introducerade bechamelsås, bisque, redningar, tusenbladsdeg, han hittade på duxelles-massa. Han är den förste som nedtecknar buljongen och bouquet garni. Han har t.o.m en tidig Hollandaise med i recepten.
Helt enkel oumbärlig bok för världen efter.
Le Guide Culinaire (1903) av Auguste Escoffier, Frankrike
Auguste Escoffiers schematiska handbok präglar nog fortfarande restaurangbranschen och dagens kockar mycket
mer än man kan tro. Boken var en beskrivning av "Haute Cuisine" men även ett sätt att schematisera matlagning
efter en löpande bandprincip som i princip "industrialiserade" restaurangbranschen. "Haute Cuisines" gudfar, och matlagningens "Henry Ford"; Escoffier hittade dock inte på så många rätter själv som man kan tro. Eftervärlden minns mest "Pêch Melba". Persika i jordgubbsås med glass.
Bland svenska kokböcker kan man nämna förutom Kajsa Warg, som influensiellt t.ex
"Kokkonsten som vetenskap och konst med särskildt afseende på helsolärans och ekonomiens fordringar" (1878) av Charles Emil Hagdahl är väldigt intressant.
Tore Wretman - "Svensk husmanskost" (1983) är helt fantastisk.. Den är svårhittad på antikvariat. Innehåller mycket
av den svenska kulinariska skatten + lite till. Den har några år på nacken men har ett mycket förutseende och modernt tillvägagågnssätt vilket är en del av Wretmans genialitet anser jag. Husmanskost är ju i princip nästan helt fabricerat av Wretman själv, iaf är det mycket av hans förtjänst att bortglömda fina husmanrätter fick ett uppsving igen. Även svenskars intresse för internationellt (förutom franskt) kök är också mycket introducerat av Wretman.
Återkommer med fler sen när jag har tid.
Istället får du en lista på viktiga kokböcker i ett historiskt perspektiv.
Viktiga historiska kulinariska verk:
De Re Coquinara (Apicius - Okänt år, Romerska riket)
Världens första kokbok. Intressant bara i sig. Vill man ha en tidsresa till det romerska riket
kan man försöka på sig att laga rätterna. Men enormt annorlunda skulle jag säga. Romarnas
influens till eftervärlden (samt nordliga trakter) är väl främst sparris, gåslever, äpplen, päron sniglar, pasta, och för att inte tala om vin och gott bröd.
Le Cuisinier françois, enseignant la maniere de bien apprester & assaisonner toutes sortes de viandes, grasses & maigres, legumes, & patisseries en perfection, &c. Reveu, corrigé, & augmenté d'un traitté de confitures seiches & liquides, & autres delicatesses de bouche. Ensemble d'une table alphabetique des matieres qui sont traittées dans tout le livre,
från år 1651, Frankrike Eller helt enkelt Le Cuisinier françois av François Pierre (de) La Varenne.
Den här kokboken är i pincip skapandet av det franska köket. La Varenne är en av tidernas mest influentiella kockar, eller kanske tidernas mest influentielle. Hans kokbok var ett enormt steg från medeltidens starkt kryddade grönsakslösa tillkrystade, brödbaserade kök. Han ersatte de flesta starka exotiska kryddor med lokala franska örter. Hans filosofi var helt enkelt: "om jag äter kålsoppa, bör den smaka kål", så överdrivna kryddningar kastades bort. Han var en pionjär att propagera för färska grönsaker, färsk fisk och färskhet i smak hos kött. Han introducerade bechamelsås, bisque, redningar, tusenbladsdeg, han hittade på duxelles-massa. Han är den förste som nedtecknar buljongen och bouquet garni. Han har t.o.m en tidig Hollandaise med i recepten.
Helt enkel oumbärlig bok för världen efter.
Le Guide Culinaire (1903) av Auguste Escoffier, Frankrike
Auguste Escoffiers schematiska handbok präglar nog fortfarande restaurangbranschen och dagens kockar mycket
mer än man kan tro. Boken var en beskrivning av "Haute Cuisine" men även ett sätt att schematisera matlagning
efter en löpande bandprincip som i princip "industrialiserade" restaurangbranschen. "Haute Cuisines" gudfar, och matlagningens "Henry Ford"; Escoffier hittade dock inte på så många rätter själv som man kan tro. Eftervärlden minns mest "Pêch Melba". Persika i jordgubbsås med glass.
Bland svenska kokböcker kan man nämna förutom Kajsa Warg, som influensiellt t.ex
"Kokkonsten som vetenskap och konst med särskildt afseende på helsolärans och ekonomiens fordringar" (1878) av Charles Emil Hagdahl är väldigt intressant.
Tore Wretman - "Svensk husmanskost" (1983) är helt fantastisk.. Den är svårhittad på antikvariat. Innehåller mycket
av den svenska kulinariska skatten + lite till. Den har några år på nacken men har ett mycket förutseende och modernt tillvägagågnssätt vilket är en del av Wretmans genialitet anser jag. Husmanskost är ju i princip nästan helt fabricerat av Wretman själv, iaf är det mycket av hans förtjänst att bortglömda fina husmanrätter fick ett uppsving igen. Även svenskars intresse för internationellt (förutom franskt) kök är också mycket introducerat av Wretman.
Återkommer med fler sen när jag har tid.
- Martin Lundvall
- Medlem
- Inlägg: 5323
- Blev medlem: 22 mars 2003, 10:05
- Ort: Mer Lund än Moskva
- Kontakt: