Mantal

[Hexmaster]

Kort: Hur mycket är det?

Eftersom enheten oftast verkar förekomma i bråkdelar, så får jag intrycket att en gård på 1 mantal var hyfsat stor. Fast inte jättestor - eller?

Hur mycket land motsvarar det? Om det går att räkna så? Räknade man efter hur mycket som producerades, dvs. skatteförmåga, eller något annat...

[Osprey]

Wikipedia säger att:

Mantal, hemmantal, historik, kameral taxeringsenhet eller besuttenhetsmått som utgjorde grund för beskattning.

Talet utgjorde ett mått på gårdens skattekraft och de skatteprestationer eller arrenden som gården skulle prestera. Ursprungligen var måtten 1, ½ eller ¼. Hemmansklyvningar och nedskrivningar av mantalet (förmedling) ledde efterhand till förskjutningar i kvoterna (till exempel ¾, 1/8)

Som underlag för bestämmande av skattens storlek (jordeboks- och mantalsräntan), fastställdes hemmanets skattekraft genom taxering under Gustav Vasas tid. Skattekraften angavs i mantal. Ordets betydelse var ursprungligen 'antal man', dvs. hur många krigsmän hemmanet skulle underhålla.

Och angående "hemman" står det:

Hemman, hammantal, mantal, äldre begrepp som i Sveriges landskapslagar och kronans jordeböcker avsåg gårdar och jordbruksfastigheter med visst mantalsvärde.

På 1500- och 1600-talen motsvarade ett hemman vanligen en bondgård med en sådan storlek att brukaren kunde försörja sig och sin familj på avkastningen av jorden och erlägga den skatt som åvilade egendomen. Ett sådant hemman åsattes ett helt mantal.

Men antagligen finns det någon här som kan bidra med mer...

[Stefan Lundgren]

Mantal innehåller en mer eller mindre komplicerat bråkräkning, jag känner till att det var någon som räknade på mantalet i Västergötland under mitten av 1700-talet och det var en artikel i tidskriften Scandia. Ibland var det mycket komplicerat, i Dalarna exempelvis så är det till exempel tre-, fyr- och femsiffrigt i både täljaren och nämnaren, fast den större siffran under strecket. Ett skäl var ju arvet på en gård, att alla syskonen fick varsin del och inte bara den äldste sonen fick ta över gården som "det mesta av riket".

Titta gärna i Nordisk familjebok, jag vet att du känner till vart du skall finna den.

Stefan

[Markus Holst]

Mantalet kan alltså i areal variera, och gör så. Hemmansklyvningen kom främst av att förbättrade jordbruksmetoder gav bättre avkastning varvid fler arvingar kunde dela på gården.

Lite förenklat, eller tillspetsat, kan man säga att i fastighetsbeteckningen anger siffran före kolonet mantalshemmanet, och siffran efter är avstyckningsnumret, "klyvningen". I min by, Givarp, fanns från början två gårdar; stor och lilla Givarp. Dessa har sedan delats upp i många fler, men bara med nummer ett eller två före kolonet, hänvisandes till de gamla "orginalgårdarna".

[Stefan Lundgren]

Denna tråd väckte en fundering hos mig eftersom jag tänkte skriva om mantal för en tid sedan, nu har jag gjort det(dock är den inte publicerat).

Ett litet tips, Gunnar Odlander var författaren bakom artikeln om mantalet o hemmanklyvningen i Västergötland som publicerades i tidskriften Scandia 1950. Den finns möjligen på universitetsbiblioteket i Göteborg och möjligen annorstädes också.

Stefan