Turerna kring deserterade soldater hos författninen

[Stefan Lundgren]

Hur "Svenskt allmänt författningsregister för tiden från år 1522 till och med år 1862" kan man exempelvis följa hur man skulle förhålla sig åt deserterade soldater. Det verkade inte som att inga soldater fick straffas utan benådas, pardon har jag uppfattat som benådning eller förlåtelse. Man kan föreställa sig ibland att deserterade soldater inte hade så lätt, var författningen bara ett slag i luften eller stämmer det att deserterade soldater togs om hand om det hade deserterat en gång. Man har hört talas om andra fall när de som försökte rymma oftast bestraffades mer eller mindre hårdhänt som exempelvis den unge man som flydde ifrån ett tysk fartyg som lade ifrån en norrländsk hamn under 1890-talet. Han fick hänga upp och ner högt uppe i masten han.

Ett utdrag ur författningen kring ordet desertör kommer här nedan!!!

Stefan

Desertor.

1631 Nov. 6. Mandat om deras straff, som understâ sig att bysa eller dölja de förrymde Finske knektar.

» » » Pardonsplakat för förrymde knektar. 1635 April 10. D:o d:o d:o. а а а D:o för Finska förryrada knektar.

1644 Jan. 2. Pardon för afvikne och förrymde knektar.

1645 Febr. 1. Pardonsplakat för bortrymde knektar.

1648 Juli 31. Plakat от förrymde knektar, » Nov. 20. Pardonsplakat för förrymde knektar.

1650 Maj 2. D:o d:o d:o.

1661 Sept. 28. Pardon för svenska soldater, som äro komne i främmande potentaters tjenst.

1670 April 12. Pardon, angâende de förrymde och afvikne bätsraän.

1673 Mars 22. Plakat och förordning, angâende de förrymde och afvikne knektar samt klarerandet af de âterstâende frälseknektar.

1681 Sept. 25. Pardonsplakat för de under krigstiden frân regeraenterna förrymde knektar.

1697 April 21. Plakat och förbud, angâende

knektarnes rymmande frân de värfvade rege

menter och de brottsliges straff. 1715 Dec. 23. Pardonsplakat för alia fórrymde

och sig i Sverige uppehâllande ryttare, drago

ner och knektar. 1722 Maj 10. D:o for afviket enrulleringsman

skap frân atniralitetet. 1727 Nov. 17. D:o för dem, som frân värfvade

regeraenterna kunna vara förrymde. 1738 Jan. 20. Svea Hol'rätts bref om kronobc

tjentes straff, sora genom försumraelse eller van

gömmo varit orsaken, att rymmare frân rege

menterna pâ flykten komrait.

1741 Juli 29. Pardonsplakat för afviket och förrymdt manskap till lands och vatten.

1742 Juni 23. D:o för afviket manskap frân de 2:ne garnisonsregeraenterna i Stralsund.

1743 Febr. 23. Förnyade pnrdonsplakat för afviket manskap till lands och sjös.

» Mars 22. Slottskansliets publikation, angâende undanviket Finskt manskap. 1748 Maj 18. Förordning, angâende belöning för dem, som fasttaga och tillrättaskaffa förrymde ryttare, dragoner, soldater och bätsmän.

» Aug. 16. Pardonsplakat for afviket eller öfver permissionstiden uteblifvet sjöfolk i anledning af âtskilliga deras om tillgift gjorde ansökningar.

1758 Mars 1. Kongl. Maj:ts förnyade pardonsplakat för det utur riket afvikne och öfver permissionstiden bortoblifne sjöfolk.

1759 Mars 9. D:o pardonsplakat för afviket och förrymdt manskap frân regementerna och amiralitetet.

1761 Mars 18. D:o förnyade pardonsplakat för afviket och förrymdt manskap frân regementerna och amiralitetet.

1763 Febr. 4. D:o d:o d:o.

1764 Mars 16. D:o d:o d:o. 1766 Aug. 11. D:0 d:o d:0. 1783 Sept. 19. D:o d:o d:o.

1788 Maj 24. Kongl. Maj:ts förnyade pardonsplakat.

1789 April 23. D:o pardonsplakat för afviket och förrymdt manskap utur krigstjensten i Pommern.

1790 Jan. 24. D:o d:o. » Sept 16. D:o d:o.

1802 Jan. 26. D:o d:o för afviket och förrymdt manskap frân regementerna och amiralitetet.

1807 Okt. 28. D:o d:o för afviket och förrymdt manskap frân tyska regementerna samt den tili Stralsunds garnison hörande del af Wendes artilleri.

1808 Mars 21. D:o d:o för afviket och förrymdt manskap och bätsmän.

Särskild titd: Jus asyli.

[cats]

Under Stora nordiska kriget värvades 2590 man bland allmogen till Österbottensregemente. Det var meningen att de skulle vara med och stoppa ryssarnas framfart i Egentliga Finland efter Viborgs fall 10 juni 1710.

När de kom till Pyttis fanns det 615 man kvar. Marschen hade inletts mitt i höbärgningstiden. Mannarna gick helt enkelt hem eftersom det verkade mera vettigare att se till att gården hade foder, än att marschera till Finland för att kriga.

Mig veterligen blev det inga straff, annat än en dokumenterad misshandel av en upprorisk bondesoldat som krävt mat innan han fortsatte färden. Han fick med flatsidan av värjan från Länsmannen, vilket ledde till allmänt myteri bland de som fanns kvar. Länsmannen som utförde misshandeln, fick räddas av en officer mot att bli lynchad.

Men skillnaden mellan behandlingen av en yrkessoldat och en allmogesoldat var säkert också stor. Precis som det verkar ha varit skillnader inom enskilda truppenheter.

[Stefan Lundgren]

Det verkade vara så att det blev förmildrade omständigheter när en desertör infångades och jag har inte sett i avrättningsdatabasen på www.genealogi.se att man har avrättat en soldat för desertering.

Stefan