Före andra världskriget, och fram till tysklands motgångar påverkades Sverige av tysk kultur, ungefär som vi påverkas av amerikansk kultur idag.
Finns det en tysk kultur idag, som vi har avskärmats ifrån? Eller ser det likadant ut i Tyskland som i Sverige- att vi i störst utsträckning påverkas av USA? Gick den tyska kulturen i graven i och med 2:a världskrigets slut?
Tysk kultur
Tyskland har sannerligen påverkats mycket av den amerikanska kulturen. Som exempel har de ungefär lika dålig klädsmak. 
Under den första halvan av nittonhundratalet hade ju de facto den tyska kulturen varit förebilden och influensen för hela nordvästeuropa. Till viss mån kan man nog säga att nordvästeuropa forfarande delar sin kultur med varandra även om den har påverkats mycket av först Storbritannien och nu Förenta staterna. Dock så bör man tänka på att Tysklands geografiska position, dvs kulturen påverkas mycket mer av t.ex. Frankrike än vad vi gör.
mvh/ Daniel
Under den första halvan av nittonhundratalet hade ju de facto den tyska kulturen varit förebilden och influensen för hela nordvästeuropa. Till viss mån kan man nog säga att nordvästeuropa forfarande delar sin kultur med varandra även om den har påverkats mycket av först Storbritannien och nu Förenta staterna. Dock så bör man tänka på att Tysklands geografiska position, dvs kulturen påverkas mycket mer av t.ex. Frankrike än vad vi gör.
mvh/ Daniel
Re: Tysk kultur
Kultur är ju så mycket, men det finns enligt min mening, efter att ha bott lite både i Tyskland och i Österrike, 2 viktiga skillnader i tysk kultur och svensk, och båda dessa gör att den tyska kulturen inte är lika påverkbar som den svenska.Schwalbe skrev:Före andra världskriget, och fram till tysklands motgångar påverkades Sverige av tysk kultur, ungefär som vi påverkas av amerikansk kultur idag.
Finns det en tysk kultur idag, som vi har avskärmats ifrån? Eller ser det likadant ut i Tyskland som i Sverige- att vi i störst utsträckning påverkas av USA? Gick den tyska kulturen i graven i och med 2:a världskrigets slut?
En skillnad är att tyskland aldrig på samma sätt utsattes för samma sort storskiftesreform som Sverige. För oss svenskar har begreppet by mer eller mindre tappat sin mening, vi tror det är ett mindre bostadsområde, möjligen förr med en lanthandel och idag med en pressbyråkiosk.
Men en riktig tysk by har fortfarande en bygata som flankeras ev bl.a. bondgårdar än idag, så nästa tvärgata kan ha en äng eller små hästhagar på baksidan av gården. Dett är grunden för bykulturen som än diag är stark, och bla. yttrar sig i frivilliga brandkårssoldater vilka inte har lön eller dalig tjänst utan har vanliga jobb. För att bekosta en sådan brandkår har man regelbundna fester på brandkåren där byborna plikttroget kommer dit och dricker öl, som ett ansvarstagande för att ge stationen lite inkomster. (Vi är nog rätt avskärmade för att ha kor och grisar i en tätort och fester på våra brandstationer? och den enda byn jag sett är ett litet museum strax utanför Uppsala, där man sparade en by åt eftervärlden). de normala byfesterna är dessutom aktiva, det är ingen lek för barn att hoppa groda utan majstången är en viktig tävling mellan byarna och traktens ungdomar tar detta på allvar samtidigt som de har kul ihop.
Detta byliv visar sig också i en annan social skepnad: familjelivet är mer ihopkittat. Många bor kvar hemma upp till trettioårsåldern eller tills de gifter sig, mor och farföräldrar används oftare som barnpassare av ekonomiska anledningar, och "storebror" är mera släkten än staten. medan på en bykrog umgås och super alla åldrar tillsammans. pensionärer ser man ofta på krogen, var i Sverige ser man glada 70åringar över några öl eller glas vin bredvid ett bord med lite halvfulla tonåringar, som dessutom, oavsett hur fulla de än blir ofta behandlar de äldre med respekt? Efter 75 år fyllda i Sverige dricker man kaffe med grannen eller sitter på hem, inte super man till på närmsta pub?
I synnerhet i Österrike finns det en stor frihet med alkohol, men också en konsekvant stenhårdhet om beter sig illa när man ute. Ordningsvakter är få, och om nån korkad till äventyrs beter sig illa kommer en buss med poliser, och den som ville leka lite med en kniv eller slåss en smula för att han är sur den dagen hamnar i ett mycket tråkig situation med dessa poliser som tydligt förklarar hur väldigt fel det var att bete sig illa mot medmänniskor på en restaurang. Så den sortens oro på krogar finns nästan inte, varför alla har rätt trevligt ihop, och friheten är hög så länge man beter sig juste.
Hundar ser man ofta på restauranger och oftast står en färdig vattenskål framme för dem. De får vara med överallt, men i tex Österrike måste de ha munkorg om de vistas bland många människor, tex på en tunnelbana. detta kan säket vara ett problem med allergiker, men sådana problem verkar vara färre i Tyskland.
Kanske pga av att man inte snurrar runt luften i lägenheter med en ventilationsystem utan öppnar fönstren och byter luft ofta, man vädrar ofta.
Maträtter och annat lever också kvar i Tyskland/Österrike, och man blir fundersam när man får frågan om svensk mat och tänker på Entrecot, Pasta och Pizza...Isterband äter väl ¨å svenskar idag, och sill mm några gånger per år vid jul och midsommar, surströmmingen inte att förglömma; 1 ggn per år?
Visst finns mycket amerikanskt, men det är ju också så att en hel del amerikansk kultur är tysk från början, så det är ett givande och tagande.
Falukorv kallas förresten Extrawurst i Tyskland, (den uppfanns inte vid Falu gruva...) och är den billigaste korven, men den steks sällan, oftast gör man Wurstsallad (korvsallad) vilket är en blandning av denna korv, lök, lite paprika och annat vad man har, och en hel del vinäger samt lite olja. Smakar faktiskt toppen heta dagar med kall Bier.
Sjukhus är en annorlunda miljö framför allt i restaurangen eller cafeterian, där många sitter med en (eller flera) starköl eller ett glas brännvin för hjärtat och med en cigarett i mungipan. Jag vet inte om detta skall klassas som kultur, men medborgarna faller inte tillbaka så mycket för nya ordningsregler som storebror säger att de skall ha. För politikerna vet att då väljer man bort dem, man går inte bara och surar några dagar, och var och en anser sig bättre på att ta hand om sig än samhällspolitiker.
Men det innebär inte att man tar mindre allvarligt på sin hälsa, och de flesta är väl insatt i vad som är bra och dåligt. Alternativmedicin finns inte i hälskostaffärer utan säljs i apoteket efter noggrann kontroll av kunniga expediter.
Cigaretter kan man köpa mitt i natten i automater i vartannat gathörn och ingen tycker det är värt jobbet att ha sönder dem, varför skall man det?
Man är mycket artig med varandra, folk man inte känner tar man alltid i hand och man kallar varandra på arbetsplatser för efternamn, utan att för den skull vara ytliga på något sätt. När man lämnar en restaurang säger man adjö och ler lite grand åt de närmsta bordsgästerna för kanske ses man igen?
Jag tror alltså inte att tysk influens i svensk kultur gick i graven (bara?) pga ww2, vi hade redan börjat förlora den innan, eftersom den redan innan inte var så stark och bondesamhällets övergång i industrialism tycks ha varit så dominerande hos oss att det gamla bondesamhället och den svenska kulturen nästan försvann?
Re: Tysk kultur
Det har kanske inte med din huvudfråga att göra, men jag skulle nog säga att den tyska kulturens minskade inflytande i Sverige började tidigare än så, och att dess inflytande var betydligt mindre efter 1933, delvis av politiska skäl.Schwalbe skrev:Före andra världskriget, och fram till tysklands motgångar påverkades Sverige av tysk kultur, ungefär som vi påverkas av amerikansk kultur idag.
Och på samma sätt började den starka påverkan av amerikansk kultur långt före andra världskriget, vilket dels syns på filmutbudet och hur det satte spår i Sverige, och dels är en logisk utveckling med tanke på att nästan varenda människa i Sverige genom utvandringen till Amerika hade mycket nära eller ganska nära släkt i USA.
En bra indikator på kulturpåverkan är väl språket. Här sker det ett trendbrott efter andra världskriget. Hur många tyska låneord har vi tagit in efter 1945 jämfört med anglosaxiska? eller omvänt hur många anglosaxiska låneord tog Sverige in före 1945 jämfört med tyska?
Kan även se på tyskans degradering i skolsystemet efter 1945 som B-språk
Kan även se på tyskans degradering i skolsystemet efter 1945 som B-språk
Bra idé. För att försvara mitt förra inlägg tar vi en titt på lånorden under mellankrigstiden. Jag har ingen statistik på antalet, men vilken typ av lånord som fann spridning säger ganska mycket. Från tyskan lånade vi under denna period mest tekniska och vetenskapliga ord (i allmänhet s k översättningslån), såsom mindervärdighetskänsla (Minderwertigkeitsgefühl), efter Freud, och användningen av ordet vänlig i sammansättningar som hudvänlig. Inom teknikområdet finns det många exempel. Vad gäller den stort spridda populärkulturen finns knappast lånord alls från tyskan under denna period.zjukov skrev:En bra indikator på kulturpåverkan är väl språket. Här sker det ett trendbrott efter andra världskriget. Hur många tyska låneord har vi tagit in efter 1945 jämfört med anglosaxiska? eller omvänt hur många anglosaxiska låneord tog Sverige in före 1945 jämfört med tyska?
Även från engelskan lånade vi en del tekniska ord, inte minst inom trafik och kommunikation, exempelvis helikopter, radio och oktanvärde.
Ser vi på den folkliga kulturens område finns det ett stort antal lånord från engelskan före andra världskriget. Det gäller områden som kläder (blazer, dress, jumper, jeans, overall, scarf, shorts, trenchcoat), dans (onestep, foxtrot, jazz m m), fritidsaktiviteter (camping, scout, bestseller, foto, korsord, party, m m) och andra ord som kom genom de amerikanska filmerna (t ex gangster).
Som synes behövde vi inte ens översätta orden när vi lånade in dem (enda undantaget ovan korsord), medan de tyska som sagt var översättningslån.
Jag skulle nog vilja påstå att utanför vetenskapen/utbildningsväsendet, militären, öveerklasskulturen och i viss mån idrotten var inflytandet från Tyskland klart minskat redan före kriget, medan inte minst det amerikanska inflytandet redan då hade börjat välla in som en flodvåg (för att sedan öka ännu mer efter kriget).
Skall man vara lite rättvis så var väl de protektionstiska tendenserna i det svenska skriftspåket i början på 1900-talet ganska starka, vilket i sig nog gjorde att det tyska inflytandet över det skrivna ordet blev mindre än vad som var fallet med engelskan efter 45.
Ytterligare en skillnad mellan tyskt inflytande före 45 och anglosaxistikt efter 45 är vilka sociala miljöer språken fick fotfäste i.
Tyskan var ett överklasspråk före 45 idag är ej ett behärskande av engelska (bland den uppväxande generationen) alls lika klassbetingat. Mtv-kulturen är tillgänglig för alla och i vissa sammanhang kan användandet av engeska låneord (framför allt slanguttryck) snarare vara en "social belastning"
Huvudförklaringen till skillnaden mellan tyskans och engelskans inflytande i Sverige under 1900-talet är enligt mig.
1. Svenska skolsystemets utbyggnad (den svenska modellen, där gemensam och likartad utbildning var en viktig grundsten)
2. De ökade tekniska förutsättningarna för global kommunikation gör också att engelskans påverkan är mycket större idag än vad tyskan var före 45.
Ytterligare en skillnad mellan tyskt inflytande före 45 och anglosaxistikt efter 45 är vilka sociala miljöer språken fick fotfäste i.
Tyskan var ett överklasspråk före 45 idag är ej ett behärskande av engelska (bland den uppväxande generationen) alls lika klassbetingat. Mtv-kulturen är tillgänglig för alla och i vissa sammanhang kan användandet av engeska låneord (framför allt slanguttryck) snarare vara en "social belastning"
Huvudförklaringen till skillnaden mellan tyskans och engelskans inflytande i Sverige under 1900-talet är enligt mig.
1. Svenska skolsystemets utbyggnad (den svenska modellen, där gemensam och likartad utbildning var en viktig grundsten)
2. De ökade tekniska förutsättningarna för global kommunikation gör också att engelskans påverkan är mycket större idag än vad tyskan var före 45.