Fortsättning.....
Efter denna långa tråd har kanske läsarna börjat tro att INGA tyska torpeder fungerade ordentligt. Men det var inte fallet - dom flesta funkade tillfredsställande.
Ubåtarnas viktigaste mål, enligt ''Dönitzdoktrinen'' - var inte fientliga krigsfartyg, utan lastade handelsfartyg - med förnödenheter för öriket England.
Många torpeder må ha varit blindgångare eller bomskott - men sänkningssiffrorna för de tyska Ubåtarna redan under krigets första fyra månader talar för sig själva;
September 1939 - 154 000 ton, oktober - 135 000, november 51 000 och i december 81 000 ton.
De flesta sänkningarna - var av handelsfartyg.
Ett NOTABELT undantag, gällde hangarfartyget HMS COURAGEOUS. Bara tre dagar efter att U-39 gått förlorad då dess magnetpistoler detonerade före målet - hangarfartyget ARK ROYAL - skjöt U-29 (Klt Schuhart) den 17:e september tre torpeder mot COURAGEOUS. Två träffade.....
- på babordssidan.....hangarfartyget kantrade och sjönk inom 20 minuter. U-29 kom undan sjunkbombsregnet.
De ramaskrin som upphävdes av ubåtsvapnet, gällde ofta besvikelsen över att se torpederna krångla mot sådana fet mål.
Den nya Torpedinspektören, amiral Kummetz's ''kraftiga ingripande'' skrev Dönitz, medförde redan i juni 1940 att torpedernas tillförlitlighet förbättrats ''väsentligt''.
Sommaren 1940 rakade sänkningssiffrorna i höjden....juni 284 000 ton, september - 295 000 och oktober 325 000 ton - förluster som det Brittiska Imperiet helt enkelt i längden inte kunde bära.
Vi erinrar oss
Churchills egna ord efter kriget.....
''det enda tyska vapen som jag verkligen fruktade och som gav mig sömnlösa nätter - var ubåtarna''
Profetiska tankar redan 1940. Men det skulle bli värre...mycket värre 1941 och 1942.
I augusti 1942 hade BdU Dönitz's egen dröm gått i uppfyllelse; för första gången - hade amiralen 100 ubåtar opererande i Atlanten samtidigt. Det var året då de allierade förlorade 5 800 000 ton handelstonnage till tyska torpeder.
I januari 1942 gjordes en upptäckt av ytterligare en torpedfunktion.....(använd som kvissfråga tidigare)
''Jag smäller in en torpedfråga - som kanske kan hålla min Torpedkristråd varm - medan jag väntar på att frugan skall packa upp mina böcker igen.....
På Nioårsdagen av Hitlers ''Machtübernahme'' - och medan ÄNNU de tyska torpederna var opålitliga, var det ett gäng torpedtekniker i en U-Boot ute i Atlanten som ''Bröt Förseglingen''....Alla tekniska grejor har ju Förbudslappar av typen
''Får ej öppnas'', ''Bryt ej denna försegling'' o.s.v.
Men grabbarna i denna ubåt överskred sina befogenheter - och öppnade OCH TESTADE en manick på en torped!
Och fann till sin bestörtning att manicken läckte och att det läckaget - var svaret på halva den Tyska Torpedkrisen...
Dom sände bums en radiosignal om sin upptäckt - Torpedinspektören beordrade omedelbara tester av ALLA torpeder i hamnliggande ubåtar. Och fann - att hälften av dom, uppvisade samma fel som dom enkla killarna i torpedrummet ute på Atlanten hade kommit på genom orderbrott.''
- servicearbete med torped.jpg (39.04 KiB) Visad 3840 gånger
av Stellan Bojerud ons aug 31, 2011 2:27 pm
U 94, för högt tryck i balanskammaren p g a den var otät
Alldeles rätt. Det var på U 94 man upptäckte ett övertryck i torpedens balanskammare. Kammaren läckte helt enkelt - och absorberade det abnormala övertryck som är normalt inne i en ubåt, speciellt vid undervattensgång. Medan den korrekt skulle hålla yttrycket vid havsytan. Orsaken var en styraxel som gick GENOM kammaren; (ytterst olämplig konstruktion noterade Dönitz)
Detta fel - innebar att torpedens djupinställning baserades på ett högre tryck - än det vid vattenytan - och detta ledde till att den skulle komma att gå för djupt. Inte sällan mycket för djupt!
Den upptäckten var, vad jag vet den sista ifråga om torpedfunktionerna. Och åtgärdades prompt.
Chefen för Kriegsmarine, amiral Raeder, hade ju lovat att gå fram ''med stränghet'' mot de försumliga bakom Torpedkrisen.
I september 1940 inleddes en
Reichskriegsgericht (Rikskrigsrättegång) mot amiralerna Wehr (f.d. chef för TVA)
och Götting (f.d. Torpedinspektör). Vidare två höga civila tjänstemän vid TVA -
Ministerialrat Dr. Paul Schreiber
och
Marine Oberbaurat Dr. Max Rothemund.
Anklagelsepunkterna var många men sammanfattas bäst som
Grov Försumlighet i Tjänst och Pliktuppfyllelse...
Rättegången malde på i ett helt år och domarna föll först i september 1941. Amiral Oskar Wehr dömdes till 2½ års fängelse. Rothemund fick 1½ år och Schreiber 9 månader.
Amiral Götting - frikändes. Varför? - Jo, han hade redan före kriget sänt tre skrivelser till Storamiralen Raeder, vari han påpekat torpedernas otillförlitlighet vad avser både kurs-och-djuphållning OCH pistolernas osäkra funktion.....
...Herr Grossadmiralen lämnade mina skrivelse utan beaktande - och hade inte vidtagit några åtgärder...
Det var den Brasklappen - som räddade f.d. Torpedinspektören från ansvar. (Som ju ofta kan ''sparkas uppåt'')
Domarna mot de tre skyldiga, omvandlades snart efter - från Fängelse till
Festungshaft = Att Sättas på Fästning
- antagligen en mildare form av inspärrning. Wehr satt av sitt straff på
- Festung Germersheim.jpg (33.84 KiB) Visad 3840 gånger
Det är värt notera, att detta varit en militär rättegång i regi av Kriegsmarine, innan nazisterna senare tog sig an rättsskipningen i drakoniska former.
Hade den hänt tre år senare, hade domarna säkerligen blivit helt annorlunda.
Forts. följer....
Varjag
)
)
