Begreppen kommunist, socialist & socialdemokrat

[zjukov]

[Flyttat från tråden "Svenska kommunistpartier"]



sitter och spånar hur begreppet kommunist, socialist, socialdemokrat har förändrats med åren. Ex i denna era av nyliberalism skulle ex Per-Albin Hanson politiska åsikter kallas kommunistiska?

Något man även kan fundera över är vilken rikting som "övergav" Marx´s socialistiska idéer. August Palms åsikter skulle idag betecknas som mycket radikala.

Varför har, enligt min mening, socialdemokratin övergett den ursprungliga socialistiska läran? Ska det förklaras av att den historiska utvecklingen har visat att det revolutionära alternativet är underlägset det revisionistiska eller ska det förklaras av att ledarkadern inom socialdemokratin med åren vill försvara den priviligerade position inom det samhällssystem de enligt ideologin vill störta (dvs de som har uppnått en viss makt och ekonomiskt oberoende har så mycket mer att förlora vid en revolution än de som inget har, kanske därför att de äldre har en benägenhet att intaga en mer försiktig linje än de unga?)

/greger

[Marcus]

Denna era av nyliberalism

Nyliberalism måste vara en av de politiska etiketter som används mest osakligt nuförtiden, men det är en diskussion för en annan tråd.

/Marcus

[Robert Sköld]

Zjukov skrev:
...Ex i denna era av nyliberalism skulle ex Per-Albin Hanson politiska åsikter kallas kommunistiska?



Jag fick detta berättat av en lärare en gång faktiskt, Kpml(r):s åsikter idag är tänligen lika de tidiga socialdemokratiska.
Jag tror dock inte på resonemanget om att unga skulle vara mer radikala än vuxna, det är inte ett generationsfråga. Kanske en unik generationsfråga under 1900-talet, men inte i ett vidare perspektiv.

/Robert Sköld

[Armfeldt]

Varför har, enligt min mening, socialdemokratin övergett den ursprungliga socialistiska läran? Ska det förklaras av att den historiska utvecklingen har visat att det revolutionära alternativet är underlägset det revisionistiska eller ska det förklaras av att ledarkadern inom socialdemokratin med åren vill försvara den priviligerade position inom det samhällssystem de enligt ideologin vill störta (dvs de som har uppnått en viss makt och ekonomiskt oberoende har så mycket mer att förlora vid en revolution än de som inget har, kanske därför att de äldre har en benägenhet att intaga en mer försiktig linje än de unga?)
/greger

Jag är visserligen inge politiker, men jag har läst ganska mycket ideologisk historia och dragit den enkla slutsatsen att dagens socialdemokratiska parti anpassar sitt program efter folkets viljor. Nu kanske jag kommer få protester från många men till skillnad från t.ex. sovjetkommunism, så är det faktiskt så att det stämmer. Och det är ju vad demokrati går ut på. Vårt styrande socialistiska parti är ett demokratiskt parti. Man skulle kunna kalla det hela för ideologisk evolution.

[LasseMaja]

Socialdemokratin för idag (enligt mig) mest en socialliberal politik, det senaste riktigt "socialistiska" förslaget var nog löntagarfonderna. Varför är det då på detta sättet?

Jo det beror på i vilken tid vi lever, och dagens tids ålder är ju väldigt "liberal" och marknadsorienterad. Därför har hela det politiska fältet blivit mer "liberalt".

Tidigare var det annorlunda, under 1970-talets vänstervåg så genomförde borgeliga regeringar förstatliganden av företag. Något som med dagens öron låter helt otroligt.

Andra mindre trender har varit genomslaget för ekologiskt synsätt samt skepsisen mot flyktinginvandring som nyligen fick genomslag hos vårt allra mest invandrarvänliga parti, folkpartiet.

Alla springer så att säga åt samma håll, därför kan det vara svårt att urskilja de ursprungliga ideologiska skillnaderna, men i grunden så finns nog trots allt ideologin kvar, skulle vi få en vänstervåg igen så kommer socialdemokratin att återigen kämpa för ett socialistiskt samhälle.

[Robert Sköld]

Tror ideologiska skiftningar är något fullkomligt naturligt och det kommer garenterat att ändras igen. Någon gång under 1970-80 talen fanns en starkt demokratisk jargong inom politiken (vad det gäller begrepp osv), denna luckrades upp och många begrepp ersattes av marknadsbegrepp. En statsvetare som heter Lena Agevall i Växjö har skrivit om detta.
Hela det politiska klimatet i Sverige har i den meningen genomgått en högerförskjutning.

/Robert Sköld

[Löwe]

Även idag skulle Per-Albins politik vara socialdemokratisk. Så som jag ser det, är det väl snarare Göran P, som blivit socialliberal?

[zjukov]

En kompis till mig är fakligt aktiv i pappersarbetarförbundet, nu påstår han att det gått så långt att LO:s samarbete med SAP inte är en tillgång längre utan börjar mer kännas som en belastning (tar ställning för arbetsgivaren till en sådan grad att det snart passerar anständighetens gräns, vidare mycket konflikträdda). Undrar om detta är en fenomen i tiden?

Vidare tror jag att man kan generellt se en tendes att alla "Sektisktiska" fenomen (vilken den tidiga arbetarrörelsen från början var) intar med tiden mer konservativa värderingar och därmed blir mer ljumt inställd till den "bestående ordningen" (liknande utveckling kan ses inom religionen, ex kristendomen, de senare utbrytningarna, frikyrkorna osv). Om vi betecknar detta som en "sanning", återstår frågan vad detta beror på?

/greger

[Lindir]

Vidare tror jag att man kan generellt se en tendes att alla "Sektisktiska" fenomen (vilken den tidiga arbetarrörelsen från början var) intar med tiden mer konservativa värderingar och därmed blir mer ljumt inställd till den "bestående ordningen" (liknande utveckling kan ses inom religionen, ex kristendomen, de senare utbrytningarna, frikyrkorna osv). Om vi betecknar detta som en "sanning", återstår frågan vad detta beror på?

Det är alltid svårare att vara emot makten när man själv är en del av den. Makten själv är alltid konservativ eftersom den inte vill riskera sig själv.

Makt kan i detta fall även vara t ex makten inom sin egen organisation. Revolution och förändring brukar framför allt önskas av unga, hungriga som inte byggt upp en egen position än. Därefter vidtar fossilstadiet.

De som verkligen i hjärtat är för en minskning av de mäktigas makt är oftast inte själva sådana som strävar efter makt, och lyckas därför inte heller ta den. De som tar makten är däremot de som är så makthungriga att de inte vill avskaffa den när de väl fått den (oavsett under vilka ideologiska floskler de tagit denna makt).

Eftersom SAP är ett nästan övertydligt exempel på makt, kan inget radikalt finnas i dess närhet någon längre tid. Vill man förändra är man inte välkommen in i maktens korridorer. Är man väl där vill man inte (längre?) förändra.

[zjukov]

Som svar på lindir........

Därmed sitter arbetarklassen i en rävsax. För att försvara sin rättigheter och position krävs ett kollektivt, unisont agerade. Uppbyggnad av en välsmord organistation, utbildade ledare, massmobiliseringar e t c. Detta leder dock till en paradox. Uppbyggandet av en dylik organisation medför oundvikligt att en oligarki uppkommer inom organisationen. Alltefter som denna organisation sväller ökar också gapet mellan oligarkis materiella, kulturella, ekonomiska realiteter och den massa de ska företräda. Detta resulterar ofta i en värdeförskjutning hos ledarkadrarna inom rörelsen då dessa får allt mer konservativa drag. Partiet blir ett väsen i sig och Paritets bästa (ex undviker konfliker med etablerade maktcentra som kan skada paritet, flörtande med medelklassgrupper för att bredda valmanskåren etc) sätts före de forna socialistiska idealen. Detta är en tolkning.

En annan tolkning är att: De naiva, utopiska socialistiska idealen ej går att omsättas i praktiken, eller åtminstone så uppkommer det en rad större eller mindre problem om man ska stå till svars för denna socialistiska agenda. Detta inser inte den "outbildade massan" som endast tänker snävt på sitt eget bästa. Det är alltid enklare att vara radikal i opposition ska man stå till svars för de beslut (dvs i regeringsställning) man fattar utifrån en helhetssyn kan det vara svårar att genomföra socialismens intentioner.


/greger

[Robert Sköld]

Lite OT kanske, men tog inte Socialdemokraterna bort Socialismens utförande från sitt partiprogram för ett par år sedan? Innan dess fanns det med som tradition tror jag.

/Robert Sköld

[Löwe]

Lite OT kanske, men tog inte Socialdemokraterna bort Socialismens utförande från sitt partiprogram för ett par år sedan? Innan dess fanns det med som tradition tror jag.

/Robert Sköld

För ett parti som socialdemokratin är det ju en mindre viktig fråga. Först och främst är man pragmatiska. De vackra idealen försvaras av mer vänsterorienterade organisationer. Sossarna är mer inriktade på vardagsfrågor.

[Robert Sköld]

Jo självklart är det inte det grundläggande i dagens socilistiska och kommunistiska partier att verka för genomförandet av en utopi. Det betyder fortfarande att det har skett en ideologisk förskjutning, i min mening i alla fall. De flesta partimässiga splittringar har just ideologiska grunder, tex splittrades SKP på grund av att vissa element inom partiet ansåg att de inte var kommunistiska nog.

/Robert Sköld

[zjukov]

Jo självklart är det inte det grundläggande i dagens socilistiska och kommunistiska partier att verka för genomförandet av en utopi. Det betyder fortfarande att det har skett en ideologisk förskjutning, i min mening i alla fall. De flesta partimässiga splittringar har just ideologiska grunder, tex splittrades SKP på grund av att vissa element inom partiet ansåg att de inte var kommunistiska nog.

/Robert Sköld

Så sant - men vart fjärde år dammas de gamla idealen av och man åter sluter upp leden kring "Internationalen". Det börjar bli mycket töjbara band mellan teori och praktik inom SAP, vissa kallar det pragmatism andra hyckleri........

/greger

[Robert Sköld]

Jo, så är det. Det är intressant att ideologin och arvet från partikamraterna i förfluten tid blir högaktuellt kring valet. En senildement tant jag hörde talas om röstade på socialdemokraterna 2002, med motivationen att hon gillade Palme så mycket. Sorgligt men lite komiskt. Det ger ett litet perspektiv på att de poltiska partierna kan vara statiska enheter för vissa väljare. Som inte är medvetna om att budskapet skiftar över tid.

/Robert Sköld