Harry Järv medverkar i en bibliotekskväll i Karlstad den 16/11 19.05
Harry Järv är mannen vars erfarenheter från kriget i Finland under WW2 ligger till grund för filmen "Framom främsta linjen".
För mer info:
http://www.karlstad.se/ku/arenan/Arenannov2004.pdf
Harry Järv i Karlstad 16/11
Får väl ta en uppföljning på bibliotekskväll. Var väldig intressat och höll på i ca 2 h. Förutom Harry Järv själv så fanns det, vad jag kunde se/höra, en del veteraner i publiken, både finnar och svenskar.
Hans föreläsnig bestod i korthet att han visade de bilder han tog under krigen i Finland och berättade om dem och händelser kring dessa. Vissa bilder och händelser som han beskrev kände man givetvis igen från filmen framom främsta linjen.
Han verkade inte bitter och verkade ha en del goda minnen från kriget (i den utsträckning man kan ha det från ett krig) i form av kamrater och även givetvis dåliga, av kamrater som dött eller skadats och liknande.
Han sa att han under kriget inte hyste något hat mot de ryska pojkarna, de hade ju skickats hit av Stalin för att slåss.
Han gillade dock inte krypskyttar, vare sig bland sina egna och givetvis inte hos fienden. Enligt honom hade man inte det i hans styrka eftersom det ansågs orent spel och oärlig. Dock kunde han inte tala för andra delar av finska armén.
Han sa även att filmen var så gott som helt korrekt, så som det var under kriget med någon litet undantag. Bl a var den inte inspelad på samma ställen. De ryska soldaterna spelades för övrigt av finska värnpliktiga.
Han nämnde sitt sätt att föra befäl (han var officer). Järv sa att han mer såg soldaterna som jämnbördiga och diskuterade innan de gick ut i strid iställer för att ställa sig över dem så som var vanligt i krigsmakten på den tiden. Han diskuterade som sagt uppdragen med sitt manskap och lyssnade på deras åsikter osv.
Han sa även att många av de attack och spaningsuppdrag som han ledde/var med på endast innehöll frivillig.
Han drog lite av en klassiskt liknelse: ryska officerar tryckte sina soldater framför sig finska officerare drog sina soldater med sig (eller hur den liknelsen nu går).
Hoppas jag inte skrivit någon faktafel, hade inte med ett block och mitt minne är som det är........
Mvh M
Hans föreläsnig bestod i korthet att han visade de bilder han tog under krigen i Finland och berättade om dem och händelser kring dessa. Vissa bilder och händelser som han beskrev kände man givetvis igen från filmen framom främsta linjen.
Han verkade inte bitter och verkade ha en del goda minnen från kriget (i den utsträckning man kan ha det från ett krig) i form av kamrater och även givetvis dåliga, av kamrater som dött eller skadats och liknande.
Han sa att han under kriget inte hyste något hat mot de ryska pojkarna, de hade ju skickats hit av Stalin för att slåss.
Han gillade dock inte krypskyttar, vare sig bland sina egna och givetvis inte hos fienden. Enligt honom hade man inte det i hans styrka eftersom det ansågs orent spel och oärlig. Dock kunde han inte tala för andra delar av finska armén.
Han sa även att filmen var så gott som helt korrekt, så som det var under kriget med någon litet undantag. Bl a var den inte inspelad på samma ställen. De ryska soldaterna spelades för övrigt av finska värnpliktiga.
Han nämnde sitt sätt att föra befäl (han var officer). Järv sa att han mer såg soldaterna som jämnbördiga och diskuterade innan de gick ut i strid iställer för att ställa sig över dem så som var vanligt i krigsmakten på den tiden. Han diskuterade som sagt uppdragen med sitt manskap och lyssnade på deras åsikter osv.
Han sa även att många av de attack och spaningsuppdrag som han ledde/var med på endast innehöll frivillig.
Han drog lite av en klassiskt liknelse: ryska officerar tryckte sina soldater framför sig finska officerare drog sina soldater med sig (eller hur den liknelsen nu går).
Hoppas jag inte skrivit någon faktafel, hade inte med ett block och mitt minne är som det är........
Mvh M
-
Belisarius
- Medlem
- Inlägg: 5093
- Blev medlem: 26 november 2004, 14:43
- Ort: Utrikes
Såg filmen på bio och tyckte om den, även om manuset kanske hade tålt en viss bearbetning för att bli mer "filmiskt". Som det är blev den mest som en minnesberättelse, men utan början och slut. Välgjord iallafall, och det är ju inte i var film man får se en livs levande StuG IIIg i aktion! 
Läste "Frivillig soldat" lite senare, och det är påfallande vad lika berättelserna är. Väl rekommenderad läsning förresten.
Läste "Frivillig soldat" lite senare, och det är påfallande vad lika berättelserna är. Väl rekommenderad läsning förresten.