Teorier kring Internationella relationer.

[Zed]

I tråden "Huvudorsaken till kalla kriget"viewtopic.php?t=17183 berörde vi ytligt IR-teorier och olika sätt att betrakta relationer mellan stater. Jag tycker ämnet är intressant och vore tacksam om någon statsvetare(eller annan kunnig) ville utveckla nuvarnade trender/huvudteorier, deras styrkor och svagheter samt hur dessa teorier tillämpas?

[Gutekrigaren]

Mycket intressant! Jag väntar lite med att skriva här själv tror jag, börjar med att uppmuntra andra att skriva något att läsa!

Mvh Petter

[LasseMaja]

Ni får gärna börja, jag kan näst intill ingenting om ämnet! 8)

[Martin Lundvall]

Jag tycker ämnet är intressant och vore tacksam om någon statsvetare(eller annan kunnig) ville utveckla nuvarnade trender/huvudteorier, deras styrkor och svagheter samt hur dessa teorier tillämpas?

Mycket intressant! Jag väntar lite med att skriva här själv tror jag, börjar med att uppmuntra andra att skriva något att läsa!

Ni får gärna börja, jag kan näst intill ingenting om ämnet! 8)

Skitsnack säger jag, jag tro bara ni är blyga.

Då får jag väl börja fastän jag inte alls är bra på detta ämne. Jag har listat några slumpmässiga teorier, utan inbördes ordning.

Realistiska skolan
Aktörerna är stater som agerar i en anarkistisk värld som präglas av alla mot en. Det är djungels lag som gäller, den starke överlever. Diplomati är en variant att uppnå sina mål, fastän man kommer ingenstans med enbart diplomati, man måste ha något bakom sina ord.
Från realismen har även den neo-realistiska skolan avknoppats sig, vilken även den har blivit ett viktigt analysverktyg.

Feminism
Är ett svar på att alla andra teorier har glömt bort genusfrågan. Världen är mer komplicerad än att man bara kan dela in aktörerna i politiker, soldater med mera. De andra teorierna speglar därför bara en maskulint synsätt. Tyvärr kajn jag ytterst lite om denna teorier och hur de betraktar världen.

Spelteorin
Aktörerna har ofullständig information och man försöker göra maximera sina beslut vilket är svårt, då de har lite information. Jämför fångarnas dilemma.

Konstruktivism
Teorien menar att identiteter, normer och kulturer spelar roll i hur världen ser ut. Detta bestämmer på vilket sätt stater agerar och fattar beslut.

Värld systems teorin
Detta är en kapitalistisk teori, som menar att de rika staterna är rika just för att de undertrycker de fattiga perifiera delarna av världen. Själv har jag inte så mycket över för denna teori, jag tycker den gör allt så mycket svårare än det är. Även om min förklaring verkar var ytterst lätt, men teorin är stor och har ständigts byggts ut för att kunna förklara alla undnatagen. Författaren bakom teorin är Wallerstein.

Liberalism
Här är det inte bara stater som är aktör, även organisationer är en part. Exempel på organisationer är till exempel FN, OPEC, IMF med flera. Världen ses inte heller som en anarkistisk värld stater kan samarbeta, utan att de kommer gynna dem mest i slutändan.

Marxism
Kanske inte behöver gå in på denna särskilt djup, alla är väl rätt väl medvetna om vad marxismen är och inte är. Proletärer i alla länder förena eder.

Rationalism
Världen är inte anakistiskt, det finns regler som även stater måste följa. Detta leder till att stater ibland faktiskt inte bara ser till vad som är bäst för dem då detta är kränker vad som är tillåtet och lämpligt i världspolitiken.

Institutionalism
Menar att institutioner spelar en viktig roll i utformandet av världspolitiken. Mycket går då på slentrian.

Så nu kanske någon annan också vågar göra bort sig.

/Martin

[LasseMaja]

Den realistiska skolan låter lite som den skulle kunna ha Machiavelli som grund, kan det stämma?

[Gutekrigaren]

Mycket bra Martin, tackar! Det var några där som var nya för mig!

Jag föreslår att vi i fortsättningen håller oss till Martins utmärkta lista och så att säga bygger på den och dess ordning, för att hålla tråden överskådlig. Någon som tycker annorlunda (glöm inte att jag är moderator )?

Mvh Petter

[Hans]

Mycket bra Martin, tackar! Det var några där som var nya för mig!

Jag föreslår att vi i fortsättningen håller oss till Martins utmärkta lista och så att säga bygger på den och dess ordning, för att hålla tråden överskådlig. Någon som tycker annorlunda (glöm inte att jag är moderator )?

Mvh Petter

Petter,

Det är OK om du döper om titeln till quasifilosofiska teoribildningar

En fråga, hur används dessa teorier?

Tar man en konflikt och applicerar teorin på den och får fram ursprunget eller parar man med olika teorier för att få fram en mer komplett analys? Efter som jag ser Marxism so en teori inbillar jag mig att det första alternativet gäller. Eller har jag fullständigt missförstått hela konceptet. Jag inbillar mig att det är självklarheter för de som studerar historia på högskola universitet men för oss vanliga dödliga är det inte det.

MVH

Hans

[Gutekrigaren]

Mycket bra Martin, tackar! Det var några där som var nya för mig!

Jag föreslår att vi i fortsättningen håller oss till Martins utmärkta lista och så att säga bygger på den och dess ordning, för att hålla tråden överskådlig. Någon som tycker annorlunda (glöm inte att jag är moderator )?

Mvh Petter

Petter,

Det är OK om du döper om titeln till quasifilosofiska teoribildningar

En fråga, hur används dessa teorier?

Tar man en konflikt och applicerar teorin på den och får fram ursprunget eller parar man med olika teorier för att få fram en mer komplett analys? Efter som jag ser Marxism so en teori inbillar jag mig att det första alternativet gäller. Eller har jag fullständigt missförstått hela konceptet. Jag inbillar mig att det är självklarheter för de som studerar historia på högskola universitet men för oss vanliga dödliga är det inte det.

MVH

Hans

Då går vi in på det som benämns forskningsmetod eller mer jargongmässigt metod. Observera att jag inte talar enbart om ovanstående teorier nu, utan vetenskapliga teorier i allmänhet.

Det finns flera metoder: När det gäller just teorier kan man genomföra teoritestande (teoriprövande), teorikonsumerande eller teoriutvecklande studier. Samtliga är så kallade förklarande studier, dvs de försöker förklara ett fenomen.

Om vi bortser från de teoriutvecklande för en stund och koncentrerar oss på de andra två är gränsen delvis flytande mellan dem. En tydlig skiljande faktor är att för en teorikonsumerande studie är det undersökta fallet (Varför ser EU:s utrikespolitik ut så här i det här fallet?, Varför agerade partierna så här i den här frågan?) i centrum. Man undersöker fallet empiriskt och försöker använda någon eller några teorier för att förklara skeendet.

För teoriprövande studier är teorins bäring det centrala. Man genererar en hypotes ur teorin och applicerar den på ett mycket klokt valt (vilket i sig är en process lika komplicerad som teorival eller teoridebatt) fall. Hypotesens kännetecken är att den säger vad teorin väntar sig i fråga om mitt fall. Hur ska det se ut om teorin har rätt?, kan man säga. Sedan undersöker man fallet och ser om teorin kan stärkas eller försvagas ((det låter så enkelt men är mycket jobb...).

Har det klarnat lite? En bra (ovärderlig) bok att läsa om detta (vetenskaplig metod) är Metodpraktikan av statsvetarna Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson och Lena Wängnerud. Den passar även för den som inte utbildats på det hela.

Mvh Petter

[Hans]

Tack Petter!

Jag får skaffa boken.

MVH

Hans

PS - Du har fortfarande inte döpt om tråden

[Gutekrigaren]

Tack Petter!

Jag får skaffa boken.

MVH

Hans

PS - Du har fortfarande inte döpt om tråden

Gör så! Den finns i en gredelin och en orange utgåva, varav den senare är nyast och bäst då den har ett register. Här står det mer: http://www.nj.se/njab/produkt.nsf/lf?Re ... enDocument

Hehe, det är som sagt inte astrologi vi håller på med...

Mvh Petter

[Mathias Forsberg]

Värld systems teorin
Detta är en kapitalistisk teori, som menar att de rika staterna är rika just för att de undertrycker de fattiga perifiera delarna av världen. Författaren bakom teorin är Wallerstein.

Den är inte "kapitalistisk", den är baserad på ett antagande om att centralt inom IR är det faktum att de sker inom ramen för en kapitalistisk värld, vilket gör att man inte kan analysera institutioner, aktörer etc utan att ta hänsyn till detta. Liksom mycket annat:)

En 1970-talsvariant på marxismen inom ramen för de hundra årens forskningsrön, och inte så dogmatisk eller deterministisk, skulle man väl kunna säga.

Dina båda rationalism och instituionalism är väl båda vad man annars ofta kallar pluralism; dvs den skola som brukar benämnas efter Grotius.

Har inte tid att skriva mer

/Forsberg

[Martin Lundvall]

Nu börjar det ta sig. Tyvärr kan jag bara titta in här imorgon också sen åker jag iväg till Arkhangelsk och kommer inte tillbaka förrän på tisdag. LasseMaja: Din tanke om att Machiavelli var relativist (innan ordet fanns) kan nog stämma, jag har tyvärr inte läst boken, (har alltid kommit något mellan, jag vet inte om jag ens har rätt att kalla mig statsvetare) men det jag har hört stämmer med dina funderingar. Jag får väl bidra med lite till.

Värld systems teorin
Detta är en kapitalistisk teori, som menar att de rika staterna är rika just för att de undertrycker de fattiga perifiera delarna av världen. Författaren bakom teorin är Wallerstein.

Den är inte "kapitalistisk", den är baserad på ett antagande om att centralt inom IR är det faktum att de sker inom ramen för en kapitalistisk värld, vilket gör att man inte kan analysera institutioner, aktörer etc utan att ta hänsyn till detta. Liksom mycket annat:)

Köper jag. Angående din andra anmärkning, måste jag medge att jag inte riktigt har koll på vilka teorier som är självständiga och vilka som är undergrupper i de olika teorierna. Fast jag har fått uppfattningen att pluralism är ett mycket vidare begrepp, här accepterar man att det finns flera aktörer, de tre viktigaste torde vara stater, förvaltning och organisationer. Dessa konkurrer med varandra och beslutet man får fram är då något hopkok av kompromisser. Pluralisterna anser väl att staten inte är rationell aktör, eller är jag ute på fel spår?

Beroendeskolan
Går i stort ut på att de rika länderna ha blivit rika för att de har sugit ut de fattiga länderna. De fattiga länderna har blivit fattiga för att de har varit kolonier och tvingats tillgodose deras kolonialherrars behov. Detta inbegriper att länderna fortfarande har starka band med sina forna härskare. Här är man inne på samma spår som interdependence skolan.

Interdependence skolan
Det finns band mellan olika aktörer i världpolitiken. De menade att den militära styrkans betydelse minskade, medan den ekonomiska styrkan ökade. Stärkandet av de ekonomisk banden leder till att samarbetet i världen kommer fördjupas.

Hegemoni
Världen är beroende av en stark stat som upprätthåller ordningen och sätter upp spelreglerna. Vilka länder som kvalificierar eller har kvalificierat sig för att vara hegemon är omtvistat likaså när de slutade vara hegemoner. USA är rätt uppenbart, men är det fortfarande en hegemon? England/Storbritannien har varit en hegemon, men hur länge? Har Frankrike varit någon hegemon?

Normativa teori
För att göra Hans ytterliggare förvirrade så finns det de som inte är intresserade av hur världen är ordnad, utan hur den borde vara ordnad. Här kommer aktörers preferenser och värderingar in i bilden, vilket man försöker se hur det kan påverka besluten.

Garbage Can
Min absoluta favorit. Menar att världen är kaotisk, enda anledningen till att det blir ett belsut är slump. Det finns ett behov av en lösning, det råkar finnas en aktör vid denna tid, det finns en plan för lösning av problemet. Tidsprisen är stor och ingen agerar rationellt, det beslut som fattas behöver därför inte vara det bästa, det behöver inte ens vara bra.

Vad det något så här du hade tänkt dig Gutekrigaren? Eller vill du att jag ska lägga in det i min första post?

/Martin

[Zed]

Tack alla som bidragit, speciellt Martin för isbrytaren och redogörelsen!
(Och ang. det där med blyg så kände jag mig mer träffad av "att göra bort sig" fast som mer tekniker än humanist såkanske jag inte behöver ta det för allvarligt ) Skulle också passa på att be om ursäkt för att min inledande post nog var aningen överambitös!


Jag måste erkänna att jag instinktivt tycker alla teorier har korn av sanning och jag är MYCKET glad att man inte har detta som inriktining.


Feminism: Jag skulle spekulera i att denna antyder att realismen är typiskt manligt tänkande = män är primitiva? Jag är kanske för färgad av Schyman?

Garbage Can är ju underbar!
Fast den är inte speciellt produktiv som teori men fördelen är väl att man slipper analysen.8)

Det är väl kanske också intressant att se vilka teorier vars formulering verkligen påverkat historien? Några förslag:
Realism
Marxism
Makt Balans
Kollektiv säkerhet
...


Vad jag grubblar lite över är om inriktiningen inom forskningen nöjer sig med att försöka hitta teorier som beskriver verkligheten så bra som möjligt eller försöker man formulera teorier (normativ teori ?) som främjar fred alt. positiv global utveckling?

Lite grann politik kontra foskning?



Hittade fö vad som verkar va en bra länk:
http://www.irtheory.com/

[LasseMaja]

En liten undran, vilken eller vilka av dessa teorier anser ni har bästa stödet hos moderna forskare?

[Gutekrigaren]

En liten undran, vilken eller vilka av dessa teorier anser ni har bästa stödet hos moderna forskare?

Det är som alltid i den akademiska världen en kamp mellan flera läger. Realismen och liberalismen, liksom på senare år konstruktivismen, är kanske vanligast men jag kan ha fel.

Mvh Petter