Bortglömda djurbenämningar

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 21 november 2006, 09:56

Amerikansk utläggning: Biologiskt sett är djuren där harar men kallas kaniner; med undantag för "belgian hare", som är en kanin. (Sånt händer hela tiden - ibland undrar man om mjöldryga är regel och inte undantag, eller nåt...)

Sa nån nåt om bohuslänska djurnamn? Den förträfflige Hjalmar Lindroth nämner flera i sin lilla juvel till ortnamnsforskning "bland västkustens öar och skär", jag gillar särskilt de som ser ut som helt andra ord.

Ravn heter korpen än idag på Island, i åtminstone Bohuslän hittas otaliga Ramberg, Ramsön osv. efter fågeln.
Är eller er är ejder.
Gåse är specifikt ejderhanen, lurigt nog. Det finns nog en och annan Gåsö som har namn efter gäss, men det är alltså undantagen, åtminstone för lite äldre namn.
Tjaldr heter strandskatan på isländska, i Bohuslän har det levt kvar i åtminstone geografiska namn som tjäll eller käll; en ö som Källö-Knippla (Öckerö) har alltså inte sitt namn efter någon källa.
Älmt(r) är ett gammalt ord för svan. Ämterö, Älmteröd m.fl. ogissningsbara ortnamn kommer från dem, liksom uppenbara som Svanesund.

Môve eller måve är mås, best. form måven - bruket är i högsta grad levande. Norra Bohuslän lär ha formen måge.

Markus Holst · Inlägg av **Markus Holst** » 21 november 2006, 12:34

Osprey skrev:Några fågelnamn från Bohuslän, eller mer specifikt Göteborgs Norra Skärgård, men jag har också hört dem längre norrut.

Gale => Gråtrut
Môwen => Fiskmås
Schwartweg => Havstrut

IDanmark heter väl mås Måve? Vi behöver nog inte gå hela vägen till Tyskland för att hitta likheter.

Belisarius · Inlägg av **Belisarius** » 21 november 2006, 13:24

Var tror du det danska ordet kommer ifrån då...

Det kan förstås vara tvärtom också.

Annan parallell: ravn [isl.] - raven [eng.]

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 21 november 2006, 13:36

Etymonline har ytterligare upplysningar - ids inte citera, men det är roligt och intressant att "korp", raven, hrafn m.fl. går tillbaka på samma indoeuropeiska stam - *khrabanas har man visst räknat ut att proto-germanerna sade.
http://www.etymonline.com/index.php?term=raven

Markus Holst · Inlägg av **Markus Holst** » 21 november 2006, 13:45

Belisarius skrev:Var tror du det danska ordet kommer ifrån då... Det kan förstås vara tvärtom också.

Annan parallell: ravn [isl.] - raven [eng.]

Nog har Möve, Måve och Mås ett gemensamt ursprung, det kan jag hålla med dig om. Vad jag menade var emellertid att vi inte tvunget behöver tro att det göteborgska/bohusländska môv (som jag faktiskt aldrig hört, trots min uppväxt i Partille) inte behöver ha direktimporterats från Tyskland. Det kan ha kommit från andra sidan Kattegatt, dit det säkerligen ha kommit från Tyskland.

Det kan faktiskt även vara en lokal bildning som bara tillfälligtvis råkar överernsstämma med den tyska formen.

erich lespenhalt · Inlägg av **erich lespenhalt** » 21 november 2006, 15:21

I den mån som älvdalskan räknas som en svensk dialekt kan man nämna ordet "brinde" vilket lär betyda älg. Inskriptioner på den utdöda trakiskan nämner också en form av "brinde" där det tros betyda hjort.

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 21 november 2006, 17:25

Markus Holst skrev:Det kan ha kommit från andra sidan Kattegatt, dit det säkerligen ha kommit från Tyskland.

Mnja, men det hör väl till undantagen att nyttja lånord om vanliga, inhemska djur. Det här borde vara ett arvord, och verkar också vara det:

SAOB skrev:fr fnor. mási, nor. måse; till stammen i det germ. ord som föreligger i isl. már, fsax. mëu, mnt. mëwe; t. möwe

[ Redigerade in några accenter som klipp-å-klistran inte fixade ]

Markus Holst · Inlägg av **Markus Holst** » 21 november 2006, 18:08

den pinkande elefanten skrev:I den mån som älvdalskan räknas som en svensk dialekt kan man nämna ordet "brinde" vilket lär betyda älg. Inskriptioner på den utdöda trakiskan nämner också en form av "brinde" där det tros betyda hjort.

Torde vara nära släkt med det tyska Rind?

erich lespenhalt · Inlägg av **erich lespenhalt** » 21 november 2006, 18:42

Markus Holst skrev:
den pinkande elefanten skrev:I den mån som älvdalskan räknas som en svensk dialekt kan man nämna ordet "brinde" vilket lär betyda älg. Inskriptioner på den utdöda trakiskan nämner också en form av "brinde" där det tros betyda hjort.
Torde vara nära släkt med det tyska Rind?

Skulle så kunna vara men då måste man förklara hur b-et fallit bort. Ska man våga sätta en slant på att "Rind" är besläktat med "ren"?

AzizNas · Inlägg av **AzizNas** » 16 februari 2007, 09:02

Jag läste en gång på Svenska Wikipedia att ordet 'rådjur' kommer från fornsvenskans 'Radiur' ('Fläckigt djur'), och ordet 'ra' på fornsvenska betydde 'märke' av något slag.

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 16 februari 2007, 11:01

Hehe. Bara vanliga små pälsdjur på ön utanför New York, dock.
http://en.wikipedia.org/wiki/Coney_Island#The_Name

Markus Holst · Inlägg av **Markus Holst** » 16 februari 2007, 11:59

den pinkande elefanten skrev:
Markus Holst skrev: Torde vara nära släkt med det tyska Rind?
Skulle så kunna vara men då måste man förklara hur b-et fallit bort. Ska man våga sätta en slant på att "Rind" är besläktat med "ren"?

Säg inte det. Måhända blir den stora utmaningen att tala om hur b-et har kommit dit.

Släktskapet med ren var onekligen intressant. Jag undra vad en sådan kallas på älvdalska.

Engan · Inlägg av **Engan** » 26 februari 2007, 21:28

För att återuppliva tråden: Ingen har nämnt bjur/bjor, det gamla fornnordiska namnet på bäver. Hängde väl kvar åtminstone in på 1900-talets början och det skulle inte alls förvåna mig om vissa dialekter använde det ännu. Det lär komma från samma stam som "björn" och alltså även det betyda typ "den brune".

Sen tycker jag den dialektala benämningen tallbjör[n] på ekorren är rätt gullig. Har ingen aning om hur gammal eller utbredd den termen är men jag har i alla fall hört det i södra Norrland..

Sarvi · Inlägg av **Sarvi** » 26 februari 2007, 22:10

Helt OT, men det måste sägas: varmt välkommen tillbaka Engan!

Engan · Inlägg av **Engan** » 27 februari 2007, 09:07

Sarvi skrev:Helt OT, men det måste sägas: varmt välkommen tillbaka Engan!

Tack så mycket, det värmer i kylan och slasket.

Och åter till ämnet: Ett annat fint gammalt namn är ju gaupa för lodjur. Så heter det fortfarande på norska och jämtska. I många andra nord- och mellansvenska dialekter säger man göpa. Etymologin är lite oklar men verkar ha att göra med det fornengelska ĕopan, att sluka, och ytterst från en indoeuropeisk rot ghu-, att gapa.

Så "slukaren", då. Lodjuret har ju god aptit.

"Lo" lär för övrigt komma från ett germaniskt luha-, lysa. Antingen syftande på de lysande ögonen eller på pälsens färg.

Den lysande slukaren.. håll med om att det låter lite coolt..