Halshuggningar i Nazityskland

[Corsair]

16000-20000, eller 4 stycken per dag, är det fullt möjligt att avrätta. Speciellt då dödsstraffet var förekommande även i de ockuperade områdena.

Hur vanligt var det med avrättning med giljotin i Sverige?

[varjag]

16000-20000, eller 4 stycken per dag, är det fullt möjligt att avrätta. Speciellt då dödsstraffet var förekommande även i de ockuperade områdena.

Hur vanligt var det med avrättning med giljotin i Sverige?

Fullt möjligt, javisst - likasom att gasa sextusen om dagen. Men gällde inte frågan Tyskland? Jag tror inte giljotinen var i användning i de ockuperade områdena - förutom Frankrike, där säkerligen många huvuden föll - men, var det efter fransk civilrättegång - eller tyska ordinanser?, Varjag

[cocteau]

Hur vanligt var det med avrättning med giljotin i Sverige?

Det skedde en gång, den 23 november 1910 på Långholmen i Stockholm.

För första gången i Sverige skulle avrättningen ske med hjälp av en giljotin, vilken införskaffats från Frankrike. Innan den fastställda dagen gjorde Dalman kontroller och "provavrättningar" med giljotinen för att se att allt fungerade.

Häradshövdingen och fängelsepredikanten besökte kort före avrättningen Ander och bad honom lätta sitt hjärta. Ander ville dock inte prata med dem. De erinrade då att det var deras plikt att tala med Ander, varvid han svarade att han gav tusan i både prästen och direktören.

Vid halvåttatiden på morgonen den utsatta dagen infann sig det dryga tjugotalet personer som skulle närvara vid avrättningen. Exakt kl åtta lästes domen upp vid giljotinen och omedelbart därpå fördes Ander fram. Hans ögon var icke förbundna, detta på hans egen begäran. Däremot var hans händer bakbundna och han hade ett lätt fängsel om benen.

Ander styrde direkt och med ganska raska steg mot schavotten. Han tittade upp mot bilan som lyste stor och blank. När han närmade sig vittnena yttrade han högt och ljudligt till dem. - God morgon, mina herrar! De församlade lyfte under tystnad på hattarna.

Den livdömde ställdes mot den vertikalt stående skjutbrädan. Hans skjortkrage veks undan. Ander bad nu att få säga något men fick inte.
Nu gick allt mycket snabbt. Ander låg raskt framstupa, inskjuten på brädan med halsen direkt under bilan. Skarprättaren ryckte omedelbart i utlösningsanordningen och bilan föll som en blixt. Placerandet av Ander och bilans fall skedde inom fem sekunder. Inte en ryckning förnams från hans kropp.

En tystnad så kompakt att man nästan kunde ta på den lägrade sig omedelbart över platsen

.

[Stilleben]

Jag får tacka Stålspets för posten om antalet halshuggna i Nazi-Tyskland. Som bekant ( ) försöker jag analysera sifferuppgifter. Stillebens Wikipedia-uppgift om mellan
16 000 och 20 000 halshuggna under Nazitiden föreföll våldsamt överdriven. (Omkring 125 i månaden eller 4 per dag ! )
Stålspets siffra om 2891 halshuggningar under hela nazitiden (=4-5 i veckan) verkar vara en mera realistisk siffra. Vågar man gissa - att de flesta var kriminalfall av en eller annan art? Varjag

Mem Stålspets uppgifter gällde ju bara Plötzensee-fängelset, se http://sv.wikipedia.org/wiki/Pl%C3%B6tzensee . Och det är ingen tvekan om att de flesta av de där avrättade var sådana som dömts till döden av folkdomstolen i Berlin för diverse "politiska" brott. Det räckte med vara aktiv socialdemokrat eller kommunist eller att på något sätt hjälpa dem i deras underjordiska kamp, som jag har beskrivit i en annan tråd. Så för hela landet är 16.000-20.000 giljotinerade ingen orimlig siffra. Jag skall se om jag hittar något ytterligare om detta.

16000-20000, eller 4 stycken per dag, är det fullt möjligt att avrätta. Speciellt då dödsstraffet var förekommande även i de ockuperade områdena.

Hur vanligt var det med avrättning med giljotin i Sverige?

I de ockuperade områdena skedde knappast några halshuggningar (undantag dock som varjag antar Frankrike, men då i enlighet med fransk lagstiftning), det var i huvudsak arkebuseringar men även hängningar som användes där. Jag bortser då från KZ- och förintelselägren, där mera "raffinerade" avlivningsmetoder utöver hängningar och arkebuseringar, misshandel till döds, dränkningar m.m., som bekant förekom, men halshuggningar förekom knappast där heller.

Under åren 1900-1910 avrättades fyra personer i Sverige enligt
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3% ... 1900-talet , där det finns en lista över avrättade, som väl är tillförlitlig från 1850. Dessförinnan upptar väl listan bara mera kända avrättningar.

Julius Sallrot (Johannishusmordet)
Lars Nilsson (Löderupsmordet)
John Filip Nordlund (Massmordet ombord på ångaren Prins Carl )
alla år 1900

och 1910 Alfred Ander (rånmord ) som avrättades med giljotin.

Fler avrättningar skedde sedan inte. Dödsstraffet avskaffades 1921.

[Stefan]

Mem Stålspets uppgifter gällde ju bara Plötzensee-fängelset, se http://sv.wikipedia.org/wiki/Pl%C3%B6tzensee . Och det är ingen tvekan om att de flesta av de där avrättade var sådana som dömts till döden av folkdomstolen i Berlin för diverse "politiska" brott. Det räckte med vara aktiv socialdemokrat eller kommunist eller att på något sätt hjälpa dem i deras underjordiska kamp, som jag har beskrivit i en annan tråd. Så för hela landet är 16.000-20.000 giljotinerade ingen orimlig siffra. .

Här måste man komma ihåg att det vanligaste under tidsperioden var dock trots allt att sändas till koncentrationsläger (+ev vanligt fängelse). Och dödsrisken var mycket hög i konc läger - specielt för politiska fångar. Föreställer mig dödsrisken var lägre för kriminella fångar.

Jag vill inte gissa, men det måste ha varit många, många tusen tyskar som de jure och eller de facto avrättats av nazisterna i sin egenskap av aktiva eller potentiella antinazister.

Då har vi inte ens nämnt judar och de andra grupperna som per defintion var dödsdömda måltavlor.

[Stilleben]

Mem Stålspets uppgifter gällde ju bara Plötzensee-fängelset, se http://sv.wikipedia.org/wiki/Pl%C3%B6tzensee . Och det är ingen tvekan om att de flesta av de där avrättade var sådana som dömts till döden av folkdomstolen i Berlin för diverse "politiska" brott. Det räckte med vara aktiv socialdemokrat eller kommunist eller att på något sätt hjälpa dem i deras underjordiska kamp, som jag har beskrivit i en annan tråd. Så för hela landet är 16.000-20.000 giljotinerade ingen orimlig siffra. .

Här måste man komma ihåg att det vanligaste under tidsperioden var dock trots allt att sändas till koncentrationsläger (+ev vanligt fängelse). Och dödsrisken var mycket hög i konc läger - specielt för politiska fångar. Föreställer mig dödsrisken var lägre för kriminella fångar.

Jag vill inte gissa, men det måste ha varit många, många tusen tyskar som de jure och eller de facto avrättats av nazisterna i sin egenskap av aktiva eller potentiella antinazister.

Då har vi inte ens nämnt judar och de andra grupperna som per defintion var dödsdömda måltavlor.

Beträffande kriminella så avrättades de faktiskt inte så stor utsträckning, de sändes hellre till KZ-lägren, där de ju oftast kunde tjänstgöra som utomordentliga "Kapos", (alltså som tillsyningsmän för fångarna).

Judar som ertappades i "samhällsfientlig" eller kriminell verksamhet ställdes till en början inför folkdomstolen, i varje fall i Berlin, och avrättades, men sedan kom direktiv att något rättsligt förfarande inte behövdes beträffande dessa, utan de skulle istället sändas till KZ-lägren (där ju så småningom alla de andra också hamnade).

[Ståhlspets]

Du får hejda dig litet ! Det skulle ha stått:

Efter 20 Juli attentatet så giljotinerades 90 personer och 2 891 människor giljotinerades totalt under nazisternas tolv år vid makten på Plötzenseefängelset!

Hitler hade 20 st Guillotiner utspridda i Tyskland och i Österrike och han utökade de brott som skulle inräknas i dödsstraffet.

Mellan 1933 och 1944 så avrättades totalt på de 20 platserna 11 881 personer.

Under 1940 så avrättades 900 tyska civila och 1941 så reducerades minimiåldern för att erhålla dödsstraffet till 14 år.

1943 så hade avrättningarna ökat till 5 000 och mellan 1943 till 1945 så hade 7 000 dödsdomar utfärdats. De första månaderna 1945 så avrättades 800 personer och av dem var över 400 tyskar.I Österrike så halshöggs 1 377 personer mellan 1938 och 1945.

De nazistiska bödlarna kunde giljotinera en dödsdömd person varje 3 minuter och det hände allt som oftast och vid ett tillfälle så avrättades 75 fångar vid Breslaus fängelse på 90 minuter så siffran på mellan 16 000 och 20 000 får nog anses vara rätt.

[Corsair]

Det skedde en gång, den 23 november 1910 på Långholmen i Stockholm.

Tack för ditt svar, och den oerhört skrämmande texten. Varifrån är den hämtad?

[Ståhlspets]

Vi kan titta på ett specifikt fall och det blir Lilo Gloeden och hennes man Erich som tillsammans med Lilos mor hjälpte de som förföljdes av nazisterna med att dölja dem i deras lägenhet. En prominent person av dessa var den fd Borgmästaren i Leipzig Carl Goerdeler.

Lilo, hennes mor och Erich arresterades 1944 och efter sedvanlig tortyr av Gestapo under utfrågningen så blev de tre giljotinerade i 2 minuters intervaller i Plötzensee fängelset i Berlin den 30 November 1944 för att paret dolt den av Gestapo efterspanade Generalen Lindemann i sin lägenhet och därmed hjälpt en av 20:e Juli männen.

[garozzo]

Jag har läst i en bok av Jolo att Hitler drev igenom dödstraff för bilstöld(!).
År det någon som vet om det stämmer?

[cocteau]

Det skedde en gång, den 23 november 1910 på Långholmen i Stockholm.

Tack för ditt svar, och den oerhört skrämmande texten. Varifrån är den hämtad?

Från denna sida: (Där ett långt utdrag om polisutredningen också finns.
http://www.abc.se/~m5924/stenkumla/avr/sista.html