Antalet Tgb m/42 SKP

[Stellan Bojerud]

Jag har funnit två uppgifter rörande antalet KP-bilar m/42 SKP (Scania). Enligt Pansarmuséet 300 st och enligt en lista i Krigsarkivet 262 st.

Antalet VKP (Volvo) uppges på båda ställena vara 200 st.

Hur många KP-bilar ingick i pansarbrigad Org-49?

[MD650]

Jag har funnit två uppgifter rörande antalet KP-bilar m/42 SKP (Scania). Enligt Pansarmuséet 300 st och enligt en lista i Krigsarkivet 262 st.

Antalet VKP (Volvo) uppges på båda ställena vara 200 st.

Hur många KP-bilar ingick i pansarbrigad Org-49?

Försökte hitta nåt på denna utmärkta sida men hittade inte antalet. Du kanske har bättre lycka

[Stellan Bojerud]

Tack för länken. Jag hittade inte antalet SKP, men mycket annat som ger upphov till en ny tråd.

[Kjell S]

Jag har funnit två uppgifter rörande antalet KP-bilar m/42 SKP (Scania). Enligt Pansarmuséet 300 st och enligt en lista i Krigsarkivet 262 st.

Antalet VKP (Volvo) uppges på båda ställena vara 200 st.

Hur många KP-bilar ingick i pansarbrigad Org-49?

- - - - - - - - - - - - -

VKP är 200st.
Högsta hittade chassie nummer är 141 - 200

SKP är lite värre, det ska vara 300st beställda enligt vissa källor, och av 300 tillverkade ska det då ha varit några (kanske 38st) som inte blev godtjända som krigsfordon (dålig härdninga av pansarplåt?) och därmed heller inte medräknade i somliga listor.

Fakta är att det finns hittade chassienummer upp till 75 - 315, medan vi har uppgifter på 292st registrerade, så det troliga är ca: 300st tillverkade.



PBrig 49 KP-bilar. Kul fråga, har själv försökt få fram en siffra.

Har inget exakt svar, beroende på var man tittar i för källa så får man vid sammanställning olika antal. Troligaste antalet är 32 eller 33st. Det finns också uppgifter om upp till 55st.

[Stellan Bojerud]

Tackar för intressanta uppgifter.

Vad jag tror mig veta är i Org-49 ingick ett s k följekompani på KP-bilar i stridsvagnsbataljonen medan de två pansarskyttebataljonerna cykeltolkade.

1956 gjorde man en "ständig tillfällig indelning" som föregångare till Org-58. I denna räckte KP-bilarna till ett pansarskyttekomp per pbat.Detta åstadkoms genom att ett komp underställdes en KP-transportpluton (9 KP-bilar) ur pansartrossplutonen.

Det andra pskkomp och pansarunderstödskomp cykeltolkade.

[MD650]

Tackar för intressanta uppgifter.

Vad jag tror mig veta är i Org-49 ingick ett s k följekompani på KP-bilar i stridsvagnsbataljonen medan de två pansarskyttebataljonerna cykeltolkade.

Det verkar stämma
Org PB 49 "M" samt PB 49.

[strv]

Antalet bilar enligt Pansarmuseet torde nog vara rätt, både uppgifter från Avesta och MIFOR ger 300. Från en som undersökt Avestas tillverkning av pansar har jag fått följande uppgifter:

I dec. 1943 beställdes 300 satser plåt till terränggående lastbilar, tgbil m/42 SKP. Bofors skulle samtidigt leverera 200 satser plåt till Volvo som i sin tur skulle bygga en liknande bil men på ett Volvochassi. Varje sats vägde 2 060 Kg. Plåttjockleken var på 6- 8 och 20 mm. Största delen 8 mm. Plåten var här av den nickelfria typen.

Via SPHF arkiv har jag hittat nedanstående:

Då Scania-Vabis började svetsa samman dessa pansarkarosser visade sig att svåra sprickor uppstod. Dessa sprickor berodde på att det uppstod spänningar i karossen när plåten svetsades samman. För att lösa detta problem sänkte Avesta plåtens hårdhet med ca 20%. Dessutom fick Scania-Vabis bygga en stor ugn där de färdigsvetsade karosserna värmebehandlades. Fördelen med värmebehandlingen var att svetsspänningarna utjämnades och risken för att plåten skulle spricka minskades kraftigt.

Scania-Vabis fick i denna order först hård plåt som senare ändrades till den mera ändamålsenliga mjuka plåten. Scania-Vabis byggde 300 SKP, men de första c:a 40 kasserades för sprickor uppstod i plåten vid användning och de fick endast användas för fredsbruk, de togs sen in för värmebehandling och godkändes.

[Stellan Bojerud]

Tack! Stort tack! Frågan är löst. Både 262 och 300 är alltså tätt beroende på tidpunkt. Siffran 262 hittade jag i KrA och avser år 1948.

En annan fråga: Varför skrotades VKP m/42 medan SKP m/42 behölls? Officiellt påstås att VKP blev övertaliga, men med den brist som alltid rått i Sverige vad gäller pansrade trupptransportfordon verkar det mindre troligt. Var detta ett sätt att "rädda ansiktet" på Volvo och VKP i själva verket mindre hållbara än Scania?

[Lynx_39]

Vill minnas jag hört en del historier från dem som var med på tiden det begav sig, att VKP:n..ja den ******...Tror det finns andra som kan komma med fakta kring VKP vs SKP.

[Stellan Bojerud]

Vill minnas jag hört en del historier från dem som var med på tiden det begav sig, att VKP:n..ja den ******...Tror det finns andra som kan komma med fakta kring VKP vs SKP.

Var VKP m/42 byggda på chassit till VLT m/42?

[strv]

Det jag hört är att Volvo hade sämre kvalité. Scanias motor är i princip en kapad 6-cyl som blivit en 4-cyl. Koppling har bibehållits så den är överdimensionerad. Annars är det ingen märkbar skillnad i förarhytten, körning mm är lika.

Om man pratar med åkare från 50-60-talet så finns det ingen som håller på Volvo! Det bör betyda att det ligger nog en del i detta resonemang. Jämför man Volvos motor A8B med Scanias 603, som båda satt i strv m/42 så går det inte att jämföra dem på samma dag en gång, sån skillnad i driftsäkerhet. När pvkv i slutet på 50-talet skulle driftidsförlängas byttes A8B ut mot Scanias 603-motor som blev överskott från strv m/41 när den byggdes om till pbv 301. Sen gick vagnen bekymmersfritt till skrotningsdags.

tgbil m/42 VL (ej T) och VKP har enligt instrbok samma chassi, m/42 VLT är en senare konstruktion med tryckluftbromsar.

tgbil m/42 SLT och SKP har samma chassi enligt boken, men där är tryckluftssystemet borttaget så endast vanlig hydraulisk broms används. På den ombyggda versionen med pansartak blev det vakuumservobroms.

Jag har erfarenhet från båda KP typer och det var ingen skillnad på framkomlighet. Det som märktes var att Volvo var tvungen att varvas på motorn betydligt mera för att röra på sig. Även körning på landsväg var den slöare trots 10 hkr mer i motorstyrka, men de var väl gömda. Nerväxling måste ske tidigare i backar osv. Scanias hade en mycket bättre segdragning på låga varv, det gick på väg när man kommit upp i snabb promenadtakt att lägga i 4 och sen ökade den bara tills regulatorn slog i från vid 70. (Ibland var den sabbad, vid en provkörning från verkstaden passerade en bil 100 utan vidare.)

Sen var det en stor nackdel vid fastkörning att Volvo hade fast vinsch som bara gick att dra framåt med, Scania gick både framåt eller bakåt. Det är ju oftast bakåt man vill komma för där bar det.

[Stellan Bojerud]

Stort tack för uttömmande svar. VLT m/42 råkade jag ut för under tidigt 60-tal. Du skriver att beteckningen egentligen blott var m/42 VL. I KrA har jag hittat följande siffror rörande materielanskaffningen 1939-47.

Ltgb m/42 M 587 st (Import Tyskland)
Ltgb m/42 D 208 st
Ltgb m/42 VL 89 st
Ltgb m/42 VP 108 st
Ltgb m/42 VLT 130 st

[Kjell S]

Stort tack för uttömmande svar. VLT m/42 råkade jag ut för under tidigt 60-tal. Du skriver att beteckningen egentligen blott var m/42 VL. I KrA har jag hittat följande siffror rörande materielanskaffningen 1939-47.

Ltgb m/42 M 587 st (Import Tyskland)
Ltgb m/42 D 208 st
Ltgb m/42 VL 89 st
Ltgb m/42 VP 108 st
Ltgb m/42 VLT 130 st

Intressant med antalen, de har jag inte sett tidigare
Lite förtydligande, dessa varianter av m/42 har jag hittat.
Tgbil m/42 M fabrikat Klöckner
Tgbil m/42 D ?
Tgbil m/42 VL Volvo TLV 131D vakuumservo-bromsar
Tgbil m/42 VP Volvo TLV -VP överbyggnad för persontransport.
Tgbil m/42 VLT Volvo TLV 141D tryckluftsbromsar
Tgbil m/42 Volvo TLV-142 M endast för Marinen 50cm längre chassie
Tgbil m/42 SLT Scania F11

Men vad var m/42 D för något?

[Stellan Bojerud]

Ja vad är m/42 D? Det är ett skrivfel och skall vara m/42 S där jag antar S står för Scania-Vabis.

[MD650]

Härär en bild.