Bulldog skrev:
Jag har hört en siffra att gällande polisens ekorotel är det bara 2% av fallen som leder till fällande dom. Jag vet inte om den stämmer men gör den det finns det helt klart ett problem. Det har väl diskuterats att ha speciella nämdemän med ekonomisk skolning (revisorer, bankfolk etc) att dömma i mål som gäller ekonomsik brottslighet.
Sedan 1998 handhas mål om ekonomisk brottslighet av Ekobrottsmyndigheten. De sedvanliga ekorotlarna hos Polisen har successivt fått sina medel omstyrda till EBM.
Nu förenklar jag grovt, men av ca 8 - 12 000 anmälda ekonomiska brott har ca 3 500 - 4 000 blivit utredda ärenden, ca 1 500 - 2 000 lett till åtal och grovhugget 2 - 400 har resulterat i strafföreläggande.
Vi skrev en artikel om detta i höstas, och det är tämligen meningslöst att studera procenttal i brottsstatistik, eftersom mörkertalen är okända. Däremot har produktiviteten hos EBM ökat starkt sedan 1998, för att sedan 2004 ha nått sin nuvarande nivå, trots att man nu just prioriterar svåra fall (ca 10 % av totalen). Samarbetet mellan polis & åklagare förefaller i detta fall ha utfallit väl.
Huruvida nämndemännen bör ha speciell ekonomisk skolning lär ju bero från fall till fall (alla är ju dock inte Trustormål), men klart är att uppläggen och utförandena blir allt mer avancerande. När det gäller skatteundandragande och svart arbetskraft, förekommer numera ofta "vita" fasadföretag som i sin tur anlitar ett stort antal underleveratörer, där en del av dessa är rena bulvanföretag som endast levererar svart arbetskraft, falska fakturor , momsfuskleveranser eller annat. Skisser från utredningar där dessa företag överstiger 100, endast för ett medelstort "moderbolag" i byggbranschen, är inte ovanliga.
Så det är troligen det tidsödande utredarproblemet som är det det stora hindret för fler fällande domar. Samt att gränserna mellan den "oskyldige" egenföretagaren och den "kriminelle" uthyraren av svart arbetskraft och falska kvitton allt mer suddas ut.