Hoppas nån skalmanit har någon bra fundering över detta
Gräsklippare?
Gräsklippare?
Hejsan, när jag var i Karlstad nu i helgen så passade jag på att se på Örebro slott på dit vägen. Då slog det mej, hur skötte man igentligen gräset på slott och herrgårdar för itiden. Slog man bara gräset med lie eller skära? och när kom man på den första gräsklipparen.
Hoppas nån skalmanit har någon bra fundering över detta
Hoppas nån skalmanit har någon bra fundering över detta
Det var ganska risigt, att slå en 'gräsmatta' med lie krävde en expert och en oerhört vass lie. M.a.o. - gräsmattorna såg inte ut som idag 
Mekaniska gräsklippare kom 1830 genom en Edwin Budding - som satte trim på gräsmattorna.......
http://www.oldlawnmowerclub.co.uk/mowinfo/mowhist.htm
http://www.american-lawns.com/history/h ... mower.html
eller kanske helt enkelt gjorde dem möjliga .
När jag var i Irkutsk för ett par år sedan - var det uppenbart att motorgräsklipparens välsignelser - ännu inte hade nått Sibirien
, Varjag
Mekaniska gräsklippare kom 1830 genom en Edwin Budding - som satte trim på gräsmattorna.......
http://www.oldlawnmowerclub.co.uk/mowinfo/mowhist.htm
http://www.american-lawns.com/history/h ... mower.html
eller kanske helt enkelt gjorde dem möjliga
.När jag var i Irkutsk för ett par år sedan - var det uppenbart att motorgräsklipparens välsignelser - ännu inte hade nått Sibirien
, Varjag
Skulle gissa att man använde får eller något annat betande djur. Jag tror faktiskt inte att gräset i parkerna var så ovårdat, utan att det åtminstone nästan såg ut som i dag. På gamla foton och målningar ser det väl oftast rätt välvårdat ut.
Jag har också för mig att jag hört att det tidigare betade får i parken kring Vita huset i Washington. Om det nu stämmer, skulle jag gissa att det gick till så i Europa (inklusive Sverige) också.
Jag har också för mig att jag hört att det tidigare betade får i parken kring Vita huset i Washington. Om det nu stämmer, skulle jag gissa att det gick till så i Europa (inklusive Sverige) också.
Senast redigerad av 1 a81, redigerad totalt 7 gånger.
-
Gutekrigaren
- Medlem
- Inlägg: 4120
- Blev medlem: 23 mars 2002, 19:38
- Ort: Rom
Min svägerska, som bor i en förort till Helsingfors, kom på den lysande idén, att kombinera köttproduktion med enkel gräsklippning i form av två lamm. Hon trodde inte på mig, när jag påpekade för henne, att kräken sannolikt skulle rymma. Efter några vilda jakter blev det lammstek i förtid. Men tanken är god, bara man har ett ordentligt stängsel, eller binder fåren, så att de inte rymmer.
/G:son
Edit:
En annan nackdel med fåren är, att de förstås äter i stort sett allt annat också, inte bara gräs.
Men tanken är god, bara man har ett ordentligt stängsel, eller binder fåren, så att de inte rymmer. /G:son
Edit:
En annan nackdel med fåren är, att de förstås äter i stort sett allt annat också, inte bara gräs.
Gräsmattan som sådan är en ganska sen parkuppfinning, den hör nog till det sena 1800-talet. Barockens trädgårdar hade mkt få öppna gräsytor utan använde sig av grus, krossat tegel och liknande när man ville ha plana ytor. Närmast huset fanns en broderiparterr med låga klippta häckar i mönster omgivna av grus/färgat material. Därefter följde boskékvarter med häckar formade så att de gav rum (häckarna klipptes med långa liar på ännu längre skaft, opererade från stegar) som man kunde promenera i och ha enskilda samtal i, ungefär som inne i slottet. Allt var ofta omgivet av ett plank. Dagens barockparker är oftast mycket förenklade och innehåller då ofta gräsmattor (så är det tex på Drottningholm), vilket alltså är billigt i drift men historiskt fel.
Från slutet av 1700-talet blev den sk engelska parken populär, mycket på grund av att den krävde mindre skötsel=billigare. Den tog dock upp mångdubbelt med yta och bestod av långa stigar/vägar genom landskapet med förberedda utsikter, siktlinjer och här och där en liten byggnad, ett tempel, en "turkisk kiosk" eller en eremithydda där man kunde begrunda världen eller bara äta picknik. Det landskap man försökte efterlikna var ett pastoralt jordbrukslandskap med ängar och skogsdungar och vilket innebar stora gräsytor, men de var antingen betade eller slogs, varför ingen gräsklippare behövdes.
En gissning är att behovet av gräsklipparen uppstod när man ville fixa till ytorna närmast slottet så att det fortfarande var gräs, men inte äng, så att man slapp den extremt dyra broderiparterren.
/P
Från slutet av 1700-talet blev den sk engelska parken populär, mycket på grund av att den krävde mindre skötsel=billigare. Den tog dock upp mångdubbelt med yta och bestod av långa stigar/vägar genom landskapet med förberedda utsikter, siktlinjer och här och där en liten byggnad, ett tempel, en "turkisk kiosk" eller en eremithydda där man kunde begrunda världen eller bara äta picknik. Det landskap man försökte efterlikna var ett pastoralt jordbrukslandskap med ängar och skogsdungar och vilket innebar stora gräsytor, men de var antingen betade eller slogs, varför ingen gräsklippare behövdes.
En gissning är att behovet av gräsklipparen uppstod när man ville fixa till ytorna närmast slottet så att det fortfarande var gräs, men inte äng, så att man slapp den extremt dyra broderiparterren.
/P
-
Spaningsledaren
- Tidigare medlem
- Inlägg: 923
- Blev medlem: 30 mars 2007, 18:58
- Ort: Frankrike
Det fanns nog knappast gräsmattor innan -klipparen.
Det är ju just det mekaniskt âstadkomna, pâ konstant höjd och oupphörligen anbragta "klippet" som sedan âstadkommer "mattan".
Jag tror att detta är bra nog nära den enkla sanningen.
den kalssiska franska, eller barockbetonade trâdgârden bygger pâ grusgângar och av lâga, tuktade häckar omgivna planteringsytor.
Utanför gângarna ser mna normalt inte sjâlva markytan.
Den i en senare tid utbildade naturtrâdgârden av engelsk typ pâminner om det vi kanskle skulle beteckna som ett parklandskap. En gles trâdsamling och inne i denna lâgre buskar och vâxtsamlingar, detta pâ en markyta av förna-typ, med torra, multnande löv och det hela.
Min tro är att klipparen ursprungligen var närmast ett golfbanehâllningshjälpmedel och att gräsmattan sedan via dessa banor spred sig in till trädgârdarna.
Det är ju just det mekaniskt âstadkomna, pâ konstant höjd och oupphörligen anbragta "klippet" som sedan âstadkommer "mattan".
Jag tror att detta är bra nog nära den enkla sanningen.
den kalssiska franska, eller barockbetonade trâdgârden bygger pâ grusgângar och av lâga, tuktade häckar omgivna planteringsytor.
Utanför gângarna ser mna normalt inte sjâlva markytan.
Den i en senare tid utbildade naturtrâdgârden av engelsk typ pâminner om det vi kanskle skulle beteckna som ett parklandskap. En gles trâdsamling och inne i denna lâgre buskar och vâxtsamlingar, detta pâ en markyta av förna-typ, med torra, multnande löv och det hela.
Min tro är att klipparen ursprungligen var närmast ett golfbanehâllningshjälpmedel och att gräsmattan sedan via dessa banor spred sig in till trädgârdarna.
Vilket lite OT får mig att fråga när överklassen började med sådant naturromatiskt tjafs som att sitta på en filt och äta då bordet redan var uppfunnet?Hexmaster skrev:Som sådan skulle du väl ändå inte kommit på tanken att sitta på marken och äta, som en annan luffare.Hans skrev:Fyrfota gräsklippare har ju ett "avgasproblem" som om jag vore greve på ett slott runt 1800 inte skulle vilja ha picknick i närheten av.
MVH
Hans
Snarare tvärtom - klipparen blev nödvändig först när gräsmattorna kom. Men precis som antytts tidigare i tråden fungerar djur utmärkt som gräsklippare - när jag var liten brukade till och med våra svenska halvblod få tjänstgöra som gräsklippare i trädgården någon dag i veckan under sommaren.Spaningsledaren skrev:Det fanns nog knappast gräsmattor innan -klipparen.
Visst lämnar djuren gödsel efter sig, men inget större arbete att plocka upp och att djuren går på mattan ser inte värre ut än att någon släpar något av gjutjärn fram och tillbaks över mattan i två dagar för att få den klippt (eller vad det nu kan ha tagit med de första klipparna).
Däremot var Pewis utläggning om när gräsmattorna kom intressant!