Vikingakvinnan och kristendomen

[karlfredrik]

I flera skriftliga källor anges kvinnor som övergår till kristendommen, till exempel Rimberts Vita Anscari och den isländska Erik Rödes Saga, vilket bekräftas av ett antal kristna gravfynd i tidigvikingatida kvinnogravar. Ofta beskrivs vikingakrigarna som mindre intresserade av kristendomen.
Vad orsakade eller lockade kvinnorna att gå över till kristendommen medan maken ofta stannade kvar i asatron?

[Fredrik Andersson]

Det jag har hört från bättre initierade är att kvinnorna tilltalades av budskapet om mäns och kvinnors lika värde. Det låter dock lite konstigt i mina öron eftersom man alltid har fått höra att den vikingatida kvinnan förmodligen hade större frihet i sin vardag än vad hennes systrar hade när kristendomen segrat.

Att männen höll fast vid den gamla läran kan säkert ha berott på flera orsaker. Traditioner, husbondens roll som förmedlare mellan gårdfolk och gudar, maktpolitiska orsaker... Jag skulle gissa att anledningarna var lika många och varierade som antalet män.

[Camilla.dk]

Det er det samme man så i Romerriget hvor det i høj grad var kvinder der gik over til kristendommen, mens mændene blev ved de gamle guder. Faktisk anså man kristendommen som lidt af en taberreligion/underklassereligion for kvinder, socialt udskud, prostituerede og slaver fordi det især var de grupper som religionen tiltrak.

Man mener at kvinder havde en bedre retstilling under de hedenskaben i Norden, med meget af dette blev trukket med over i kristendommen, kvinderne havde en betydelig mere fremtrædende rolle i den tidlige middelalder end de havde i senmiddelalderalderen, og med renæssancen blev mandens rolle som det absolutte overhovede og kvinden som under manden endnu mere forstærket.

En af grundene til konversionen af mange kvinder kunne være at den asetroen - trods kvindernes bedre retsstilling - faktisk var en temmelig mandsdomineret religion, eller ihvertfald beskæftigede sig mere med den mandlige sfære. Det var en krigerreligion der dyrkede krigeren over alle andre, og gudinder som Freja var først og fremmest gudinde for en udtalt polygam seksualitet og som nogle mener at det var et seksuelt syn, der måske mere tiltalte mænd end kvinder. Det er så måske en udpræget senere forestilling om at kvinder ikke havde en aggressiv seksualitet i modsætning til mænd og siger måske mere om senere tiders kvindebillede end vikingetidens. I alle fald så dyrkede katolicismen efter oldtiden Maria Jesu Moder og blandt andet fik moderskabet en fremtrædende rolle. I oldkirken dyrkedes Maria som et fyrstindebillede og hun blev på mange måder rollemodel for den myndige frue, husets madmoder, moderen og en stærk kvinderolle. Det samme gjorde de mange kvinder, der havde en fremtrædende plads i oldkirken: Maria Magdalene, Maria og Martha m.fl. Altså tiltrak det nok mange kvinder at kvinderne havde en fremtrædende rolle og at det var fredsbudsskabet der var det væsentlige og ikke dyrkelsen af krig og vold.
Dernæst mener forskere også at klosterlivet tiltrak mange kvinder, at der fandts en "karrieremulighed" udenom ægteskabet, det var især overklassekvinder der fik embeder som abbedisse og priorinde hvor man kunne styre en stor husholdning med mange folk, dyrke et kontemplativt liv med husflid og læsning, ting der naturligvis tiltrak overklassekvinder. Dette gjaldt naturligvis ikke lægsøstrene. Men det kunne være nogle af forklaringerne.

[Dûrion Annûndil]

En af grundene til konversionen af mange kvinder kunne være at den asetroen - trods kvindernes bedre retsstilling - faktisk var en temmelig mandsdomineret religion, eller ihvertfald beskæftigede sig mere med den mandlige sfære. Det var en krigerreligion der dyrkede krigeren over alle andre, og gudinder som Freja var først og fremmest gudinde for en udtalt polygam seksualitet og som nogle mener at det var et seksuelt syn, der måske mere tiltalte mænd end kvinder.

Är det här verkligen en korrekt beskrivning av religionen i Norden under Vikingatiden, eller är det mer den tolkning som vi fått från senare kristna författare som beskriver Asatron? Av ortnamn att döma så är ju exempelvis Frej och Ull betydligt mer populära ute bland vanligt folk än man kan tro om man läser de sagor som ställts samman på Island och i Danmark under tidig medeltid. Det är ju inget krigiskt över dem. Dessutom försvinner där den lokala dyrkan av smågudar och naturandar som man istället kanske finner spår av i arkologin och ortnamn...

Mvh -Dan

[karlfredrik]

Man får dock komma ihåg att ortnamnen ofta härstammar från en tidigare epok än 900-talet, även tron på asar och vaner kan ha förändrats under många hedniska århundranden tidigare.

[oilc]

I flera skriftliga källor anges kvinnor som övergår till kristendommen, till exempel Rimberts Vita Anscari och den isländska Erik Rödes Saga, vilket bekräftas av ett antal kristna gravfynd i tidigvikingatida kvinnogravar. Ofta beskrivs vikingakrigarna som mindre intresserade av kristendomen.
Vad orsakade eller lockade kvinnorna att gå över till kristendommen medan maken ofta stannade kvar i asatron?

Kristendomen predikade fred, medan krig ansågs ärofullt inom den gamla kulturen. Detta drog till sig kvinnor. Kvinnorna skulle ha känt sig lurade om de kunde se in i framtiden och upptäcka att krigen knappast minskade då de kallades Guds krig.

Kyrkan förhindrade mannen att skilja sig från kvinnan mot hennes vilja. Kvinnorna skulle ha känt sig lurade om de kunde se in i framtiden och upptäcka att det också betydde att både män och kvinnor skulle förbjudas skilja sig även om de faktiskt ville.

Kyrkan gav arvsrätt endast åt en gift kvinnans barn, inte åt makens barn med andra kvinnor. Kvinnorna skulle ha känt sig lurade om de kunde se in i framtiden och upptäcka att den värderingen betydde att en kvinna skulle bli utstött om hon fick barn utan att vara gift, och att kvinnor skulle förbjudas ha samlag utanför äktenskapet.

Jag tror att missionärerna var mycket skickliga på marknadsföring, och att kvinnorna inte kunde föreställa sig att den nya tron skulle hota saker de tyckte om med den gamla tron och såg som självklara.