Universitetsstudier förr

[a81]

Är det någon som vet mer om hur universitetsutbildningar finansierades förr. Jag vet att Uppsala universitet hade/har ett stort innehav av gårdar och att verksamheten delvis (säkert mycket större andel förr) finansierades/finansieras av arrenden från dessa. Var det likadant när det gäller Lunds universitet? Användes dessutom även längre tillbaka i tiden skattepengar? Togs dessutom avgifter ut av studenterna?

[Pewi]

Är det någon som vet mer om hur universitetsutbildningar finansierades förr. Jag vet att Uppsala universitet hade/har ett stort innehav av gårdar och att verksamheten delvis (säkert mycket större andel förr) finansierades/finansieras av arrenden från dessa. Var det likadant när det gäller Lunds universitet? Användes dessutom även längre tillbaka i tiden skattepengar? Togs dessutom avgifter ut av studenterna?

Terminsavgifter har mig veterligen inte funnits i Sverige någonsin, däremot kan man möjligen tänka sig att det fanns någon typ av avgift för att få skriva in sig eller så, sportler och stämpelpenningar var ju rätt vanliga förr i tiden. Om inte annat så som lön för tjänstemännen. Uppsala universitet var i princip självförsörjande mellan 1624 -- 1850-talet pga de nämnda donationsgodsen. Universitetet var, och är fortfarande, en av landets största godsägare. Grunden för detta var Gustav II Adolfs donation 1624 av kring 400 gårdar ur hans "arv & eget". Gårdarna ligger spridda i Uppland, Sörmland, Västmanland och Gästrikland och kollar man på kyrkogårdarna på landsbygden där är det inte så ovanligt med titeln "Akademibonde". Dessa fastigheter finns kvar fortfarande idag men utgör inte mer än ett par procent av universitetens budget numera. Situationen i Lund var likartad, men deras fastighetsinnehav är mycket mindre varför de nog var mer beroende av statsanslag än Uppsala under 1700-talet.

För mer info om akademigodsen, se t.ex. http://libris.kb.se/bib/3049261.

[Stefan]

För att undvika missförstånd. Dessa bondgårdar tillhöriga lärosäten var till för att finansiera lärosätenas löpande kostnader, ev lönerna för de anställda.

Studenterna fick klara sig på andra sätt. Jag gissar att det vanligaste medlet härtill var rovor, vanligen halvråa.
Under medeltiden praxis var att studenter och djäknar fick tigga - dvs de var en av de väldigt få som hade rätt att tigga...