Bodens Fästning

[tommyjonason]

Läste just den tänkvärda "Kodnamn Mikael" av Bresky om Fritiof Enbomfallet. Mycket Läsvärd och den här åklagaren Werner Rhyninger skulle vi behöva höra lite mer om. Men det var inte det jag tänkte fråga om.

Det var Bodens fästning. Eller rättare sagt nyttan med Bodens fästning. Var inte det här med fästningar något som man övergav i början på 1900-talet?
Ryssarna (eller tyskarna) kunde ju bara ha smugit runt, utom räckhåll för artilleriet (som inte verkade ha särskilt lång räckvidd förresten)
Kanske en väldigt enfaldig fråga av en skeptiker. Men nån vet säkert.

[Stellan Bojerud]

Bodens fästning blev omodern redan under VK 1. Det sista fortet, anläggning I Rödbergsfortet, kvarstod i krigsorganisationen till 1999. Det var då moderniserat och hade sex 12 cm kanoner M/24 C varav fyra i pandsartorn och två bakom splitterskyddssköldar i den s k Sattelliten.
Om Enbomsprocessen har jag skrivit boken "Livstidslögnen".

[Ornellaia]

Bodens fästning blev omodern redan under VK 1. Det sista fortet, anläggning I Rödbergsfortet, kvarstod i krigsorganisationen till 1999.

Jag har hört det här förut men jag förstår inte vissa saker.

VK1 tog ju slut 1918. Varför använde man det i ytterligare 81år om det nu var så omodernt?

[Stellan Bojerud]

Svar: Militär ekorrmentalitet. Nedläggning skulle ju innebära minskat antal anställda o s v. Dessutom begrep inte politikerna att BF var värdelös. Jämför flottans kramande av föråldrade pansarskepp.

BF:s betydelse på senare år var politisk: "Hela landet skall försvaras".

[MD650]

VK1 tog ju slut 1918. Varför använde man det i ytterligare 81år om det nu var så omodernt?

Bodens fästning löste en uppgift bl.a. vid försvaret av övergångarna över Luleälv i Boden. Dessutom var det en brta komponent vid försvar mot lufttrupp kring Boden.

[Sarvi]

En stor del av saken under första halvan av 1900-talet kan nog hänföras till "sunk costs". Byggandet av Bodens fästning tog en avsevärd del av försvarsbudgeten under tiden från 1900 och fram till första världskriget. Att sedan anföra att hela den enorma investeringen hade varit meningslös hade varit försvarspolitiskt självmord. Alltså fick fästningen vara kvar och investeringar och moderniseringar gjordes under hela dess livslängd.

I ärlighetens namn ska sägas att under mellankrigstiden kunde fästningens förespråkare peka på de franska fortens betydelse under första världskriget och även på uppbyggandet av Maginotlinjen som bekväma analoger på konceptets framgångsrikedom.

Den allvarliga knäcken kom under andra världskriget med det belgiska fortet Eben Emaels fall samt Maginotlinjens relativa obetydlighet i det franska fälttåget. Under efterkrigstiden kom så kärnvapnen och då var nog fästningens betydelse som eldunderstöd i praktiken helt överspelad och det rent militära värdet kvarstod då främst i form av de bergrumsskyddade lednings- och luftförsvarscentraler som fanns inom fästningsområdet.

Sen ska fästningens försvarspsykologiska effekt nog inte underskattas. Ihop med Kalixlinjen var Bodens fästning ett mytomspunnet begrepp under Kalla kriget och dess förmåga att gjuta mod i de svenska styrkorna var nog inte så liten. Bland den svenska militären och civilbefolkningen var det mycket hysch-hysch och det förekom otaliga historier om fästningens och linjen slagkraft och skydd - "kanonerna når Luleå hamn!" etc. Stellan Bojerud har en bra historia om hur det gick till när han vilseförde utländska dignitärer om fästningens kapacitet och modernitet...

Frågan är hur det hade påverkat den svenska stridsmoralen om "den ogenomträngliga" Kalixlinjen genombrutits och "låset i norr" hade fallit?

[Bjernevik]

Det var Bodens fästning. Eller rättare sagt nyttan med Bodens fästning. Var inte det här med fästningar något som man övergav i början på 1900-talet?

Befästningar är fortfarande användbara. De ser bara annorlunda ut än klassiska borgar... Just Bodens fästning moderniserades inte i den takt som hade varit önskvärd, men fästningsområdet fyllde ett syfte.

Ryssarna (eller tyskarna) kunde ju bara ha smugit runt, utom räckhåll för artilleriet (som inte verkade ha särskilt lång räckvidd förresten)

Visst, nog kunde fotmarscherande soldater gå runt i skogarna utanför artilleriets räckvidd. Men om man ville ta sig söderut så behövde man vägarna. Och då var man tvungen att passera Boden.

[tommyjonason]

Stellan!
Jag har läst din utmärkta bok där du pulvriserar hela Enbomfallet. Men några stackare råkar riktigt illa ut. Och Rhyninger (i Kodnamn Mikael) fär mej att associera till Roland Freisler.

Jag tänkte också på det där med vägarna. Och järnvägarna inte minst. Den ligger väl inom skotthåll från Boden.

[Bjernevik]

Den allvarliga knäcken kom under andra världskriget med det belgiska fortet Eben Emaels fall samt Maginotlinjens relativa obetydlighet i det franska fälttåget. Under efterkrigstiden kom så kärnvapnen och då var nog fästningens betydelse som eldunderstöd i praktiken helt överspelad och det rent militära värdet kvarstod då främst i form av de bergrumsskyddade lednings- och luftförsvarscentraler som fanns inom fästningsområdet.

Eben Emael visade bara på att befästningar utan tillräckligt infanteriskydd var sårbara för innästlande förband. På samma sätt som oskyddat infanteri är sårbart för artillerield.

Kärnvapnen gjorde inte att värdet av artilleri försvann, såvida man inte enbart tänkte sig att kriga med just kärnvapen. Trots allt så använder vi fortfarande artilleri idag... Så länge man tänkte sig att kriga konventionellt så var artilleri ett nödvändigt inslag.

Däremot så blev pjäserna i Bodens fästning föråldrade fort, och även installationen av jagarkanoner får väl ses som ett exempel på "för lite och för sent". Jämför man kustartilleriets 12/70-system så ser man vad som hade varit önskvärt som ersättare till de personaltunga artilleriforten, men där satte ekonomin stopp. Det bästa armén hade råd med var sådant som de artilleriställningar som byggdes i Kalixlinjen på 50-, 60- och 70-talen.

[Stellan Bojerud]

Problemen bestod bl a i den otidsenliga konstruktionen. BF utgjordes av s k Brialmont-fort, som konstruktivt hörde hemma i 1880-talet. Forten har berghjässa som är belagd med asfalt av regnskyddsskäl. Dessa s k stumma forthjässor ger utstötningsfenomen inne i fortet när taket träffas av granater. Detta går att förhindra genom att ovanpå den stumma forthjässan lägga ett 2-3 meter tjockt lager av makadam och sand samt på detta så en gräsmatta. Det kostar skjortan, bl a eftersom tornpjäsernas stjälkar måste förlängas tre meter.

Någon sådan modernisering gjordesaldrig i BF.

[Sarvi]

Bjernevik, jag menade kanske inte i en strikt militär bemärkelse (jag är väl medveten om att Eben Emael skilde sig avsevärt från forten i Bodens fästning) men i den allmänna perceptionen. Efter VK2 var det inte längre "mode" med omfattande artillerifort utan det var utspridning och rörlighet som gällde.

Beträffande kärnvapen så hade artilleridelen inte heller det skydd som t.ex. senare tiders kustartilleribefästningar hade mot stötvågor, och de skulle troligen slagits ut avsevärt lättare än kustartilleriets fasta anläggningar.

[Thorbjörn Wikström]

Hej alla.

Är tillbaka till forumet efter en lång tids frånvaro..

Ett par kommentarer om Bodens fästning. Är kanske partisk då jag arbetar på Försvarsmuseum Boden..

Stellan har rätt att de var relativt omorderna när de byggdes. Speciellt beväpningen och skyddet. Men de byggdes i en tid som kom att snabbt förändras.

Viktigt att påpeka är att Bodens fästning är inte bara de fem forten utan ett mer komplext system bestående av fortifikationerna, garnision och utbildningscentrum, ledningscentrum och till sist även depå och mobiliceringscentrum. Sedan ingick Bodens fästning i ett större system men var på ett sätt tillsammans med fyrkanten fördröjningszon det sista vi hade i norr. Hade fientliga förband paserat piteälven fanns det inte mycket som kunde hindra dem att nå mellansverige.

De så kallade jagarkanonerna (från fartygen Gävle och Kalmar men även en från Berga örlogskolor) på rödberget kom sent och var en del av förnyelsen av den bakre fördröjningszonen omkring fyrkanten. Armen blev erbjudna mer avancerade pjäser som exempelvis hade automateld men de ansåg att de inte hade kunskaperna att använda dem. Sedan skulle skyddet bli kostsamt att bygga. Men de mindre 15cm och 12cm pjäserna man godtog kunde man installera i sk sk10-moduler. (Här tänker jag inte på rödberget utan de andra fasta batterierna som byggdes)

Detta var ett par kommentarer till diskussionen.

Mvh

Thorbjörn

[Ornellaia]

OK, svaren är intressanta och ljuset klarnar.

Att det blev omodernt snabbt härrrör man helt enkelt till otur eftersom utvecklingen av kriget skedde så snabbt och i ett skede där man inte kunde gå tillbaka till ritbordet eller ännu längre bak till projektbordet och kolla på alternativkostnaden.

Så när Bodens fästning var klart dög det alltså som lokalförsvarsfort och som svårrånat kassaskåp för guld. Dock så kunde man ha förbättrat det men avstod pga av pengar eller förmågebrist och när ny materiel tillfördes var det för lite och för sent.

Som strategiskt lås för försvaret av Milo ÖN har det aldrig funkat, bara möjligen som mytbildare om vad det kunde göra enl vandringssägner.

[Stellan Bojerud]

BF blev omodern genom den tekniska utvecklingen under VK 1. BF var konstruerad för att motstå 15 cm haubitsgranater. Järndörrarna (obs ej pansar) var inte tjockare än 2-4 cm. När forten var i läge för att moderniseras kom ju 1925 års FB. Nästa FB 1936 hade fullt upp med auu upprusta försvaret varvid de fortifikatoriska resurserna prioriterades för kustartilleriet. Under VK 2 skedde förstärkning av luftvärnet.

[Thorbjörn Wikström]

Hej!

Min personliga uppfattning är att det läggs för stor vikt på de fem forten när man bedömer Bodens fästning. I många fall är det enbart de som diskuteras. Krigsbesättningen i dem var ungefär 2500 personer och redan från tidigt skede fanns det ungefär lika många till man till i skansar och mellanbefästningar inom Bodens fästning. Till det kom fältfärband som också var i närheten.

En del av mellanbefästningarna som byggdes i samband med vk.1 var byggda för att tåla 21 cm eld.

Sedan fanns det planer på att ytterligare öka skyddet av delar av befästningarna genom att skyffla stora mängder makadam som förstärkning. Detta skulle ske i händelse av krigssituation. Plus att bygga fler truppbefästningar och minera.

Thorbjörn