IV. bataljon, 17. och 18. kompanierna, mm
-
svensk beredskap
- Ny medlem
- Inlägg: 10
- Blev medlem: 22 april 2009, 12:26
IV. bataljon, 17. och 18. kompanierna, mm
I en del regementshistorik finner man under avsnitt beredskapstiden benämningar som IV. bataljon , 17., 18. och 21. kompanierna.
Är det någon som vet om dessa numreringar betecknade utbildningsförband (för efterutbildade) knutna till depån eller om det fanns en vidare betydelse av dessa?
Staffan
Är det någon som vet om dessa numreringar betecknade utbildningsförband (för efterutbildade) knutna till depån eller om det fanns en vidare betydelse av dessa?
Staffan
Re: IV. bataljon, 17. och 18. kompanierna, mm
Det blir nog lättare om vi får källan.svensk beredskap skrev:I en del regementshistorik finner man under avsnitt beredskapstiden benämningar som IV. bataljon , 17., 18. och 21. kompanierna.
Är det någon som vet om dessa numreringar betecknade utbildningsförband (för efterutbildade) knutna till depån eller om det fanns en vidare betydelse av dessa?
Staffan
När kriget började fanns det fält-reg med två och fyra bataljoner. (utöver de vanliga reg. med tre bataljoner )
T ex I4 hade en IV. bataljon som skulle till Gotland, Svea livgarde hade också fyra bataljoner,
medan Karlstad och Gävle var två bataljons regementen.
Sedan hade vare fördelning en bevakningsbataljon med samma nummer som fördelningen.
Och Lokalförsvarsförbanden som lätt passerade både tre och fyra, t ex VII Bat L7
När det gäller "skrammel regementena" som sattes upp under 41, så tror jag att de fick nya regementsnummret istället för att bli fjärde bataljon, Men det vet jag inte säkert.
Utöver ovanstående så tycker jag att depån låter som ett troligt antagande.
Mvh
/John
Re: IV. bataljon, 17. och 18. kompanierna, mm
Dessa var i början av beredskapen mobiliserade av lokalförsvaret medans senareSedan hade vare fördelning en bevakningsbataljon med samma nummer som fördelningen.
in i beredskapen så övertog vissa regementen det ansvaret att mobilisera dessa.
De hade t.o.m upp till 8 bataljoner och andra förband som luftvärnsdivisioner m.m.Och Lokalförsvarsförbanden som lätt passerade både tre och fyra, t ex VII Bat L7
Det stämmer att "skrammelregementena" fick nya regementsnummer ochNär det gäller "skrammel regementena" som sattes upp under 41, så tror jag att de fick nya regementsnummret istället för att bli fjärde bataljon, Men det vet jag inte säkert.
det var så att alla ordinarie infanteriregementena hade ansvar att sätta upp
ytterligare ett regemente ta då t.e.x I15 hade ansvar att mobilisera I45
(alla skrammelregementen lade man till siffran 30)
När det gällde depån så fanns det den "vanliga" depån medans under beredskapens tid såUtöver ovanstående så tycker jag att depån låter som ett troligt antagande.
tillkom tex depåinfanteribataljonen men vad jag har läst i olika rullar så vad jag minns så
hade dessa ej något nr.
Sedan fanns det även etappdepåinfanterikompanier som samlades under etappdepåinfanteribataljoner
och dessa var numrerade tex efter regementsnumret (31 etappdepåinfanterikompaniet)
Senast redigerad av 1 ola, redigerad totalt 12 gånger.
Vilja....Förmåga....Uthållighet.... Älvsborgsbrigaden
Re: IV. bataljon, 17. och 18. kompanierna, mm
I18 på Gotland hade vad jag minns hade fler bataljoner men det var även där vad jag minns s.k mobiliseringsomgångs-enhetsvensk beredskap skrev:I en del regementshistorik finner man under avsnitt beredskapstiden benämningar som IV. bataljon , 17., 18. och 21. kompanierna.
Är det någon som vet om dessa numreringar betecknade utbildningsförband (för efterutbildade) knutna till depån eller om det fanns en vidare betydelse av dessa?
Staffan
(under VKII så hade krigsmakten ett system som gick ut på att ett visst förband var mobiliserad
under en viss tid en så kallad mobiliseringsomgång och under beredskapen så fanns hela 1-24 omgångar
och detta gjordes enbart för att ha konstant verksamhet men med minimal slitage på manskap/mtrl)
Sedan tror jag att det var så att vissa regementen hade 4 bataljoner alt 2 och vad jag kan dra till minnes var
att dessa regementen var s.k kårinfanteriregementen (ej bundna till specifik fördelning)
(tex I18 var ett kårinfanteriregemente, alltså ej bunden till någon specifik fördelning)
Krigsmakten hade ca 4 sådana regementen
Mvh Ola
Vilja....Förmåga....Uthållighet.... Älvsborgsbrigaden
Re: IV. bataljon, 17. och 18. kompanierna, mm
Kan säkert ha fel, så rätta gärna
//Ola
//Ola
Vilja....Förmåga....Uthållighet.... Älvsborgsbrigaden
Re: IV. bataljon, 17. och 18. kompanierna, mm
Vadan namnet skrammelregemente?

Re: IV. bataljon, 17. och 18. kompanierna, mm
Han skrev "skrammelregemente" jag behöll det bara för enkelhetens skull men egentligenMD650 skrev:Vadan namnet skrammelregemente?
kallades de dubbleringsregemente
Men det fanns ju i för sig "skrammelbataljoner" som det så vackert kallades
tillfälligt uppsatta bataljoner
Vilja....Förmåga....Uthållighet.... Älvsborgsbrigaden
- Stellan Bojerud
- Saknad medlem †
- Inlägg: 9662
- Blev medlem: 12 juni 2005, 06:23
- Ort: Stockholm
Re: IV. bataljon, 17. och 18. kompanierna, mm
Nej! Med "skrammelregementen" menades att dess stab och bataljoner m m sattes upp av olika depåer. Med "skramla" avsågs ett slangord för tiggeri. Att skramla med insamlingsbössan. Dessa regementen sattes upp 1940-41. Depåerna klarade inte av att sätta upp hela regementen. Ett exempel:
I 34 regementsstab jämte 13. och 14 komp sätts upp av I 4 Linköping.
I.bat sätts likaledes upp av I 4.
II.bat sätts upp av I 3 Örebro.
III.bat sätts upp av I 6 Kristianstad.
1941 vreds detta rätt så att I 4 satte upp hela I 34. Gamla III.bat/I 34 (I 6 depå) blev då III.bat I 37. I 37 var kriget ut ett "skrammelförband" eftersom I 7 Ystad satte upp regstab, 13. och 14.komp och I.bat. II.-III.bat sattes upp av I 6 Kristianstad.
Det fanns även infanteriregementen i 60-serien, men det var renodlade tillfälligt sammansatta enheter för att fördela beredskapstjänsten tidsmässigt rättvist. Tyskarna trodde sina effektiva spioner, som rapporterade förekomsten av dessa regementen, varvid tyskarna fick en överdriven bild av svenska arméns styrka.
Sedan har vi lokalförsvarsregementena, fd landstormsregementen. De var I 151, I 181, I 441, I 442, I 521, I 522 och I 523. Regnumrets två första siffror anger Försvarsområde (Fo). I 151 Karlskrona, I 181 Öland, I 441-442 Stockholm, I 521-523 Karlstad, Vänersborg och Öxnered, men minns inte vilket var.
I 34 regementsstab jämte 13. och 14 komp sätts upp av I 4 Linköping.
I.bat sätts likaledes upp av I 4.
II.bat sätts upp av I 3 Örebro.
III.bat sätts upp av I 6 Kristianstad.
1941 vreds detta rätt så att I 4 satte upp hela I 34. Gamla III.bat/I 34 (I 6 depå) blev då III.bat I 37. I 37 var kriget ut ett "skrammelförband" eftersom I 7 Ystad satte upp regstab, 13. och 14.komp och I.bat. II.-III.bat sattes upp av I 6 Kristianstad.
Det fanns även infanteriregementen i 60-serien, men det var renodlade tillfälligt sammansatta enheter för att fördela beredskapstjänsten tidsmässigt rättvist. Tyskarna trodde sina effektiva spioner, som rapporterade förekomsten av dessa regementen, varvid tyskarna fick en överdriven bild av svenska arméns styrka.
Sedan har vi lokalförsvarsregementena, fd landstormsregementen. De var I 151, I 181, I 441, I 442, I 521, I 522 och I 523. Regnumrets två första siffror anger Försvarsområde (Fo). I 151 Karlskrona, I 181 Öland, I 441-442 Stockholm, I 521-523 Karlstad, Vänersborg och Öxnered, men minns inte vilket var.
Re: IV. bataljon, 17. och 18. kompanierna, mm
I 521-523 benämndes gränsförsvarsregementeStellan Bojerud skrev:Nej! Med "skrammelregementen" menades att dess stab och bataljoner m m sattes upp av olika depåer. Med "skramla" avsågs ett slangord för tiggeri. Att skramla med insamlingsbössan. Dessa regementen sattes upp 1940-41. Depåerna klarade inte av att sätta upp hela regementen. Ett exempel:
I 34 regementsstab jämte 13. och 14 komp sätts upp av I 4 Linköping.
I.bat sätts likaledes upp av I 4.
II.bat sätts upp av I 3 Örebro.
III.bat sätts upp av I 6 Kristianstad.
1941 vreds detta rätt så att I 4 satte upp hela I 34. Gamla III.bat/I 34 (I 6 depå) blev då III.bat I 37. I 37 var kriget ut ett "skrammelförband" eftersom I 7 Ystad satte upp regstab, 13. och 14.komp och I.bat. II.-III.bat sattes upp av I 6 Kristianstad.
Det fanns även infanteriregementen i 60-serien, men det var renodlade tillfälligt sammansatta enheter för att fördela beredskapstjänsten tidsmässigt rättvist. Tyskarna trodde sina effektiva spioner, som rapporterade förekomsten av dessa regementen, varvid tyskarna fick en överdriven bild av svenska arméns styrka.
Sedan har vi lokalförsvarsregementena, fd landstormsregementen. De var I 151, I 181, I 441, I 442, I 521, I 522 och I 523. Regnumrets två första siffror anger Försvarsområde (Fo). I 151 Karlskrona, I 181 Öland, I 441-442 Stockholm, I 521-523 Karlstad, Vänersborg och Öxnered, men minns inte vilket var.
Innan lokalförsvarsregementena kom till så fanns det det som Stellan sa landstormsregementen
och dessa var 20 till antalet och då numrerade 1-20 landstormsregementet.
Tillägg på lokalförsvarsregementena
111
151
341,342
401,402,404,410,421
401 Luftvärnsregementet (baserat som luftvärnsregemente i stor-stockholm,¼ 1940-30/6 1944)
//Ola
Vilja....Förmåga....Uthållighet.... Älvsborgsbrigaden
Re: IV. bataljon, 17. och 18. kompanierna, mm
Har du belägg för att dessa verkligen organiserades såsom regementen, dvs med stab etc. ?ola skrev: Innan lokalförsvarsregementena kom till så fanns det det som Stellan sa landstormsregementen
och dessa var 20 till antalet och då numrerade 1-20 landstormsregementet.
//Ola
Jag tror mig minnas att jag läst att så inte var fallet, utan bataljonerna låg direkt under t.ex. fästningsbefälhavare motsv.
Däremot avsågs organiseras några landstromsregementen enligt 1937 års krigsorganisation, har för mig att bl a I 3 skulle sätta upp ett.
Med 1941 års krigsorganisation däremot, skapas de kust- och gränsförvarsregementen som räknas upp tidigare i tråden.
Re: IV. bataljon, 17. och 18. kompanierna, mm
Det stämmer, bla I15 och I1 skulle även sätta upp var sitt landstormsregemente.Däremot avsågs organiseras några landstromsregementen enligt 1937 års krigsorganisation, har för mig att bl a I 3 skulle sätta upp ett.
Nu kan jag inte exakt kolla om de var till fullo organiserade som regementen med egen stab m.m.,Har du belägg för att dessa verkligen organiserades såsom regementen, dvs med stab etc. ?
men vad jag kan dras till minnet var att enligt beredskapsverket så kallades de landstormsregemente tex (L18) och
även då vad dess underställda förband var placerade och försvarsuppgift m.m.
Nu har jag tyvärr ingen möjlighet på ett par månader kolla igen exakt vad som står i beredskapsverket om detta
bor i fel enda av landet.
Men var läste du själv att dessa inte hade egna staber m.m. ?
//Ola
Vilja....Förmåga....Uthållighet.... Älvsborgsbrigaden
- Stellan Bojerud
- Saknad medlem †
- Inlägg: 9662
- Blev medlem: 12 juni 2005, 06:23
- Ort: Stockholm
Re: IV. bataljon, 17. och 18. kompanierna, mm
Det fanns regementsstaber, men de var små och administrativa organ, föga kapacitet för stridsledning. Även underhåll och understöd var svagt eller t o m obefintligt. I slutskedet av VK 2 bestod t ex I 151 av regstab (Regch övlt Karl Wärnberg, I 12 reserv), I.-III.bat (varav III.bat hade cyklar). Tyngsta understöd var bataljonernas 8,cm granatkastare.
Minns jag rätt så var I 151 ett av de få regementen som hade 11,43 mm kpist m/40 (Thompson M28A1).
Minns jag rätt så var I 151 ett av de få regementen som hade 11,43 mm kpist m/40 (Thompson M28A1).
Re: IV. bataljon, 17. och 18. kompanierna, mm
Stellan Bojerud skrev:Det fanns regementsstaber, men de var små och administrativa organ, föga kapacitet för stridsledning. Även underhåll och understöd var svagt eller t o m obefintligt. I slutskedet av VK 2 bestod t ex I 151 av regstab (Regch övlt Karl Wärnberg, I 12 reserv), I.-III.bat (varav III.bat hade cyklar). Tyngsta understöd var bataljonernas 8,cm granatkastare.
Minns jag rätt så var I 151 ett av de få regementen som hade 11,43 mm kpist m/40 (Thompson M28A1).
En fråga där Stellan du som även har lite koll på detta för när jag nästintill läst igenom hela beredskapsverket så
fanns det en brokig samling av enheter underlagda antingen landstorm alt lokalförsvaret, du ser nedanstående urdrag
ur beredskapsverket.
Var det inte så att respektive truppmyndighet hade mobansvar av de olika förbandstyperna eller låg det under
landstormsregementets mobmyndighet ?
5 Lokalförsvarsregementet:
From 1/4 1940 med underställda förband:
infanterienheter
3 bataljonen:
-9 kompaniet
-10 kompaniet
-11 cykelkompaniet
-12 tunga kompaniet
60 skyttekompaniet
82-83 skolkompaniet
84 oberoende skyttekompaniet
bevakningsenheter
1,2 bevakningskompaniet
10-11 bevakningsplutonen
luftvärnsenheter
1 luftvärnsdivisionen:
-1 o 2 batteriet
34-37 luftvärnsautomatkanontroppen
86 luftvärnskulsprutetroppen
130,131 luftvärnsautomatkanontroppen
60 strålkastartroppen
luftbevakningsenheter
91,92 luftbevakningskompaniet
underhållsenheter
1,2 sjukvårdsplutonen
20-25 bilplutonen
50-51 kvartermästarplutonen
53-56 förrådsplutonen
tekniska enheter
51 ingenjörplutonen
70,71 arbetarplutonen
Vilja....Förmåga....Uthållighet.... Älvsborgsbrigaden
- Stellan Bojerud
- Saknad medlem †
- Inlägg: 9662
- Blev medlem: 12 juni 2005, 06:23
- Ort: Stockholm
Re: IV. bataljon, 17. och 18. kompanierna, mm
Det beror på vilket år. Före 1942 var uteslutande fredsregementen mobmyndigheter. Fostaber var rena krigsförband. Men enl FB 1942 inrättades de som fredsorgan och tog gradvis över mobansvaret för lokalförsvarsförband. Det bör ha börjat fungera 1944.
Re: IV. bataljon, 17. och 18. kompanierna, mm
Ja, det är den gyllene frågan! Det är över 10 år sedan jag var och rotade i landstromen men det var i någon bearbetning. Förmodligen någon regementshistorik motsv.ola skrev:
Men var läste du själv att dessa inte hade egna staber m.m. ?
//Ola
Det som fastnade var just att I 3 samt några andra regementen skulle sätta upp landstormsregementen enligt 1937 år korg (övriga regementen gjorde det inte utan endast enskilda bataljoner och andra smärre förband).
Dessa numrerades inte L XX utan I XXX.
Mitt intresse väcktes när jag studerade kartorna över Skåne våren 1940 och utifrån det så förstod jag t.ex. "III./L6"
som III.Landstormstbataljonen ur I 6. Bataljonen leddes sedan av Fobef eller Fördelningschef.
Kan det ha varit försvar i Örebro län? eller någon av böckerna om I 4? (Tyvärr) har jag läst i princip alla svenska regementshistoriska verk som behandlar VK 2 därför är det omöjligt för mig att säga.
Men, jag har kanske fått allt om bakfoten.