Svenskt Attackflyg

[Vysotskij]

Någon kunnigare än jag kanske kan upplysa om när sovjetisk jakt kunde etablera luftherravälde över Milo Ö utan baser i Finland.

Brytpunkten var i princip med införandet av SU-27 på 80-talet. SU-27 gjorde det möjligt att verka med jaktflyg över östra Sverige från baser i Baltikum/Kaliningrad under så pass lång tid att det gick att upprätthålla luftherravärlde. Under samma period förbättrades också den sovjetiska lufttankningförmågan vilket bidrog ytterligare till denna möjlighet. Från baser i Östtyskland/Polen kunde man försöka sig på detsamma över Milo Syd med MIG-29 och till och med östtyska/polska MIG-21.

Men kan man då säga att det förelåg ett invasionshot mot Milo Ö dessförinnan, utan föregående ockupation av Finland?

[tryggve]

Brytpunkten var i princip med införandet av SU-27 på 80-talet. SU-27 gjorde det möjligt att verka med jaktflyg över östra Sverige från baser i Baltikum/Kaliningrad under så pass lång tid att det gick att upprätthålla luftherravärlde. Under samma period förbättrades också den sovjetiska lufttankningförmågan vilket bidrog ytterligare till denna möjlighet. Från baser i Östtyskland/Polen kunde man försöka sig på detsamma över Milo Syd med MIG-29 och till och med östtyska/polska MIG-21.

I praktiken fanns också möjligheten att sätta in luftförsvarets (PVO) jaktplan med lång räckvidd i en insats mot Sverige (MIG-25/31 med flera). Det var dock vigda för moderlandets försvar och flexibelt samarbete mellan olika organisatoriska enheter var inte någon paradgren i öst.

/VL

Hur var det med den sovjetiska förmågan att leda jaktflyg över svenskt territorium? Man hade ju t ex rätt få Tu-126 Moss /Il-76 Mainstay.

[Walsh]

Visst var invasionsflottan ett väl försvarat mål och det insåg även E1. Björn Bjuggrens citat enligt nedan illustrerar på ett bra sätt synen på förbandet:

"Vi måste därför sätta in E1 hänsynslöst, vi måste slå hårt och vi måste slå snabbt så vi hinner upprepa slagen. Vi måste sätta in största möjliga kraft från början. Icke spara för att ha flygplan och robotar senare. Då kan det vara för sent."

Generalmajor Björn Bjuggren
C E1, 1963.

Visst skulle E1 få enorma förluster, men det var krigsavgörande om invasionsflottan kunde stoppas/reduceras eller ej. Dessutom så visade Falklandskriget att det trots gott luftvärnsskydd/jaktflyg inte är lätt att skydda sig mot sjömålsrobotbeväpnade flygplan. Argentinarna gjorde stor skada med sina hela 5 st tillgängliga Exocetrobotar. Vi hade 100-120 AJ/SH 37 och säkert 300 st RB04E i ladorna. Lägg till flottan och KA på detta så skapade man nog en del huvudbry i STAVKA...

/VL

Detta brukar även jag anföra som argument, det har alltid varit ett svenskt signum att överskatta den sovjetiska förmågan, Royal Navy var/är dessutom inga duvungar. Visst skulle E1 ta enorma förluster, men det skulle också resultera i enorma förluster för en invasionsflotta, förluster den näppeligen hade haft råd med. Kolla upp hur många stridsfordon man kan ta på roro-fartygen som var i fråga....sen förstår man att man inte hade haft råd med speciellt många sådana som låg på botten av Östersjön.....

[Viktor Lima]

Någon kunnigare än jag kanske kan upplysa om när sovjetisk jakt kunde etablera luftherravälde över Milo Ö utan baser i Finland.

Brytpunkten var i princip med införandet av SU-27 på 80-talet. SU-27 gjorde det möjligt att verka med jaktflyg över östra Sverige från baser i Baltikum/Kaliningrad under så pass lång tid att det gick att upprätthålla luftherravärlde. Under samma period förbättrades också den sovjetiska lufttankningförmågan vilket bidrog ytterligare till denna möjlighet. Från baser i Östtyskland/Polen kunde man försöka sig på detsamma över Milo Syd med MIG-29 och till och med östtyska/polska MIG-21.

Men kan man då säga att det förelåg ett invasionshot mot Milo Ö dessförinnan, utan föregående ockupation av Finland?

Ja - Sovjetunionen hade förmåga att invadera Milo Ö utan föregående neutralisering/besättande av Finland. Genom luftlandsättningar fanns möjligheten att ta flygbaser/hamnar snabbt, tex.under pågående svensk mobilisering. Luftlandsättningsförbanden kunde eskorteras hela vägen av SU-27 till mål inom Milo Ö eller av andra flygplanstyper för mål i södra Sverige tex. Skåne. Gotland kunde nås direkt med helikopterburna förband. Jag bedömer inte att det skulle varit särskilt svårt för Sovjetunionen att verka med jaktflyg över södra/mellansverige under 80-talet. Dessutom hade vi då bara runt 200 jaktflygplan i jämförelse med runt 600 på 60-70-talet. Visserligen kunde vi kompensera något genom hög tillgänglighet och snabb klargöring, men det var fortfarande få flygplan för att täcka hela riket.

[Viktor Lima]

Brytpunkten var i princip med införandet av SU-27 på 80-talet. SU-27 gjorde det möjligt att verka med jaktflyg över östra Sverige från baser i Baltikum/Kaliningrad under så pass lång tid att det gick att upprätthålla luftherravärlde. Under samma period förbättrades också den sovjetiska lufttankningförmågan vilket bidrog ytterligare till denna möjlighet. Från baser i Östtyskland/Polen kunde man försöka sig på detsamma över Milo Syd med MIG-29 och till och med östtyska/polska MIG-21.

I praktiken fanns också möjligheten att sätta in luftförsvarets (PVO) jaktplan med lång räckvidd i en insats mot Sverige (MIG-25/31 med flera). Det var dock vigda för moderlandets försvar och flexibelt samarbete mellan olika organisatoriska enheter var inte någon paradgren i öst.

/VL

Hur var det med den sovjetiska förmågan att leda jaktflyg över svenskt territorium? Man hade ju t ex rätt få Tu-126 Moss /Il-76 Mainstay.

Över Östersjön kunde sovjetisk jakt ledas från den markbaserade stridsledningen i Baltikum. Vissa fartyg i den sovjetiska flottan hade dessutom flygstridsledare baserade ombord, tex. på jagare av typen Sovremenny. De ledde dock företrädesvis flottans jaktflyg tex. de SU-27:or som fanns baserade i Kaliningrad - viktigt att hålla på organisationsgränserna;) Sedan fanns ju A-50, dock i litet antal. Bristande STRIL-förmåga över svenskt territorium var dock en faktor till fördel för de svenske. Vi fick ju alltid lära oss att den sovjetiska piloten var en icke-tänkande maskinförare som inte tog några egna initiativ utan order. Dessutom brukade ryssarna öva luftlandsättningar och attackföretag utan jakteskort (dock med kraftig störning, stora förbandsmassor etc.) vilket förbryllade underrättelsefolket. Hur dom skulle göra i verkligheten vet vi ju tyvärr inte...

[Vysotskij]

Jag var kanske otydlig. Min fråga gällde perioden innan Su-27, alltså närmast 70-talet.

[varjag]

Vilka medel hade E 1 att under 70-80-talen, hitta en invasionsflotta under mörker, lokalisera de vitala målen - bland
säg - 300-400 olika radarekon och bekämpa dem?

Med hänsyn till seglingstiderna mellan de ryska kusterna - och tänkta invasionsmål i Sverige, hade man inte tid invänta dagsljus för målbestämning. Efter sex-sju timmars mörker, befinner sig då I-flottan bara någon timme från t.ex. Nynäshamn. Eller - är redan iland i Slite på Gotland
Det räknat med medelfart omkring 16 knop. Luftkuddefarkosterna - om insatta, kan vara i Nynäshamn på 2½ timme.....

- undrar Varjag

[millgard]

Dock hade ju E1 via signalspaning och underrättelser redan då goda chanser att slå ut rätt mål då dessa identifierats redan innan avgång. De var ju på intet sätt beroende enbart av egen målradar utan hade tillgång till all tillgänglig information. En invasionsflotta trollar man ju inte fram på kvällen innan.

[Sarvi]

Dock hade ju E1 via signalspaning och underrättelser redan då goda chanser att slå ut rätt mål då dessa identifierats redan innan avgång. De var ju på intet sätt beroende enbart av egen målradar utan hade tillgång till all tillgänglig information. En invasionsflotta trollar man ju inte fram på kvällen innan.

Hade verkligen Rb 04 någon särdeles förmåga att målvälja på det sättet? Åtminstone på Lansentiden måste det ju varit klurigt, Tre fjärdedelar (om jag minns rätt) av A32-flottan hade ju inte ens egen radar.

[MD650]

Hade verkligen Rb 04 någon särdeles förmåga att målvälja på det sättet? .

Jag tror millgard menar att det fanns olika metoder och medel för att erhålla ett underättelseunderlag för att sedan kunna nyttja det underlaget att göra ett så bra målval som möjligt.

[varjag]

Hade verkligen Rb 04 någon särdeles förmåga att målvälja på det sättet? .

Jag tror millgard menar att det fanns olika metoder och medel för att erhålla ett underättelseunderlag för att sedan kunna nyttja det underlaget att göra ett så bra målval som möjligt.

millgard skrev;

Dock hade ju E1 via signalspaning och underrättelser redan då goda chanser att slå ut rätt mål då dessa identifierats redan innan avgång

Aha, svenskarna skjuter först!

Något jag inte riktigt tror på.....Mitt resonemang är att skjutning med Sjörobot i mörker och mot hundratals indikerade mål på radar - är något som aldrig kunnat övas av Flygvapnet. Resultaten - hade blivit därefter.

Varjag

[millgard]

Jag menade ungefär det som MD650 skrev, dvs att E1 i så bra ljus som möjligt (egen vald tidpunkt) slår ut rätt mål, som på förhand av andra enheter är identifierade. Sedan är det säkert så att man över ett hav av fartyg försöker se till att slå ut vad fan som helsted minimerandet av egna förluster, för att åka hem och ladda om och sedan ta en ny sväng. 100 AJ37 med vardera två Rb04 är ett avgörande hot mot en flotteskader oavsett storlek och definitivt en som gick att skramla ihop i Östersjön. Särskilt som de kan hämta fler robotar. Lägg till torpedbåtar, korvetter, minspärrar, KA osv så är det ju inte den relativa walk in the park som de allierade hade till normandies kust.

[FNP]

OK, jag erkänner att gillar att bumpa gamla trådar.

I detta fall nöjer jag mig dock till att hänvisa till tidigare utförliga trådar i ämnet:

"Försvar mot invasionsflotta under kalla kriget" viewtopic.php?f=54&t=38228

"Sovjetiska logistiska invasionsproblem" viewtopic.php?f=22&t=30943

"Sovjetiskt landstignings. och överskeppningstonnage" viewtopic.php?f=22&t=30742

"Försvaret av milo ÖN i gränszonen" viewtopic.php?f=22&t=30742

I dessa besvaras relativ utförligt ett antal av de frågeställningar som återfinns i denna tråd.

[Vysotskij]

Tack för de länkarna, FNP. Nu ska vi se var man lämpligast diskuterar scenarierna Weserübung kontra Overlord...

[Grönis]

Intressant med så många kloka synpunkter i denna tråd. Var det tänkt att SK 60 också skulle sättas in mot kakan som extra resurs eller skulle dessa uteslutande sparas till markmål. SK 60 var ju som skolplan mycket framgångsrikt, dessutom med bra flygegenskaper om än ganska motorsvagt. Men hur bra som rent attackflygplan var flygplanet egentligen?