Cliffhanger släng dig i väggen. Minehanger är bättre.
MVH
Hans
I Gula Havet 1904
-
Johan Ekstrand
- Medlem
- Inlägg: 528
- Blev medlem: 23 februari 2004, 09:18
Re: I Gula Havet 1904
Man väntar med spänning på en fortsättning. Varjagen kan det här med att bygga upp en berättelse...
Re: Amiral Makarov's död
Makarov vänder, tio minuter i åtta, kortvarigt tillbaka mot sydväst för förena sig med de tre sista slagskeppen – och återtar med
en slaglinje om fem tunga fartyg, den östliga kursen. Sikten är dålig – och Dewa’s kryssare, var uppgift det är att lura Makarov
över de japanska minlinjerna, tvingas närma sig så ryssarna kan sikta dem i diset.
Vilket sker omkring 09.20 – då bägge sidor plötsligt ser varandra på kort avstånd…….och eld öppnas omedelbart från bägge hållen.
Dewa – tvingas bums retirera tillbaka in i diset, men radierar Togo att de ryska slagskeppen styr mot minfälten….
Som genom ett underverk – undviker ovetande Makarov den västra av de japanska minlinjerna – och beordrar en 180° - gir till
kontrakurs tjugo minuter senare. Flaggskeppet -
...leder runt och har nästan fullbordat giren – då, kl. 09.42 - en dämpad explosion hörs i djupet på dess babordssida…………
Sekunder efteråt – följt av först en, sedan en andra våldsam detonation. En enorm vit flamma stiger ur det dödsdömda slagskeppet
då dess förliga magasin exploderar och blåser ur dess botten!
En skorsten, ett tungt kanontorn, mast och kommandobrygga ses separata virvla i luften……..dess akter lyfter mot den grå himlen –
och efter 90 sekunder – sluter sig havet över det ryska flaggskeppet med amiralen, 26 officerare och 652 man......
De många hundra ögonpar som åser katastrofen, även japanska, berättar samfällt att – ‘’det var en fasansfull syn’’.
(Detta är första gången i marinhistorien, som ett modernt slagskepp ses förintas på sekunder – och händelsen vann oerhörd uppmärksamhet
över hela världen. Och – gav upphov till otaliga teckningar, planscher och målningar. Det skulle dröja ytterligare tolv år – innan något
liknande upprepades – under Skagerackslaget 1916.)
‘’en fasansfull syn’’ – hur otroligt mycket mera fasansfull måste den inte ha varit för de stackars ryssarna?
Men det berättas att något av Makarovs anda blev kvar – båtar sätts i sjön för att rädda överlevande i vattnet…..konteramiral Uhktomski
i PERESVIET hissar signalen ‘’Följ mig’’ och slaglinjens disciplin håller. Men bara i några minuter……slagskeppen har bara alla hunnit
till den nya kursen när POBIEDA, akter om PERESVIET också minsprängs!
En ny undervattensexplosion skakar fartyget – hon får snabbt babords slagsida - och tappar fart…..
Denna andra katastrof, blev för mycket för de ryska nerverna. Panik utbryter!
Överallt tycker man sig plötsligt se ubåtar! Dussintals kanoner skjuter ner i vattnet, formationen upplöses till en enda röra….granatsplitter
yr i luften – kollisioner hotar. Den monumentala oredan varar i minst 10-12 minuter.
Order om Eld Upphör – ignoreras av kanonbetjäningarna – det sades att officerare fysiskt måste slita artillerister från deras pjäser….
POBIEDA’s skador är inte livshotande – minan detonerade vid en kolbunker, som absorberade den värsta chocken – hon inskeppade ett
par tre - hundra ton av Gula Havet, men förblir manövrerbar och är aldrig i fara att sjunka.
Till ryssarnas stora lycka, har denna odisciplinerade episod dolts för japanerna i det rådande diset – när de siktar den ryska flottan igen
har amiral Uhktomski lyckats återställa någon sorts ordning. De ryska fartygen är redan under kustartilleriets ‘’paraply’’ och han leder –
akter om den skadade POBIEDA, återtåget in till Port Arthur.
Den 13:e april (det är inte en fredag..) utan en onsdag, blev en katastrofal dag för den ryssarna.
Den enda man som kunde ha återställt dess kampanda och stridsmoral - var borta. Deras slagflotta har reducerats till tre – PERESVIET,
SEVASTOPOL och POLTAVA.
Dock är reparationerna av RETVIZAN och TZESAREVITH väl framskridna och arbetena med POBIEDA påbörjas utan dröjsmål.
När Överbefälhavaren och Vize-tsaren Alekseev får nyheten om Makarov’s död, övertar han själv befälet över flottan – och hissar sitt
befälstecken på SEVASTOPOL.
Men samtidigt utnämner han konteramiral Vitgeft till sin deputerade, med andra ord – i praktiken Flottchef.
Alekseev – tar aldrig någonsin sin flotta till sjöss…...
Det påstås att japanska dykare identifierade Makarovs lik ‘’i vraket’’ – och gav honom en ‘’sjömansbegravning’’ med fulla
ärebetygelser. (???? min anm.)
1913 restes ett monument i till hans minne på Ankartorget i Kronstadt -
(forts)
Varjag
en slaglinje om fem tunga fartyg, den östliga kursen. Sikten är dålig – och Dewa’s kryssare, var uppgift det är att lura Makarov
över de japanska minlinjerna, tvingas närma sig så ryssarna kan sikta dem i diset.
Vilket sker omkring 09.20 – då bägge sidor plötsligt ser varandra på kort avstånd…….och eld öppnas omedelbart från bägge hållen.
Dewa – tvingas bums retirera tillbaka in i diset, men radierar Togo att de ryska slagskeppen styr mot minfälten….
Som genom ett underverk – undviker ovetande Makarov den västra av de japanska minlinjerna – och beordrar en 180° - gir till
kontrakurs tjugo minuter senare. Flaggskeppet -
- PETROPAVLOVSK.jpg (81.81 KiB) Visad 1866 gånger
Sekunder efteråt – följt av först en, sedan en andra våldsam detonation. En enorm vit flamma stiger ur det dödsdömda slagskeppet
då dess förliga magasin exploderar och blåser ur dess botten!
- magasinet gaar i luften....jpg (177.22 KiB) Visad 1866 gånger
och efter 90 sekunder – sluter sig havet över det ryska flaggskeppet med amiralen, 26 officerare och 652 man......
De många hundra ögonpar som åser katastrofen, även japanska, berättar samfällt att – ‘’det var en fasansfull syn’’.
(Detta är första gången i marinhistorien, som ett modernt slagskepp ses förintas på sekunder – och händelsen vann oerhörd uppmärksamhet
över hela världen. Och – gav upphov till otaliga teckningar, planscher och målningar. Det skulle dröja ytterligare tolv år – innan något
liknande upprepades – under Skagerackslaget 1916.)
‘’en fasansfull syn’’ – hur otroligt mycket mera fasansfull måste den inte ha varit för de stackars ryssarna?
Men det berättas att något av Makarovs anda blev kvar – båtar sätts i sjön för att rädda överlevande i vattnet…..konteramiral Uhktomski
i PERESVIET hissar signalen ‘’Följ mig’’ och slaglinjens disciplin håller. Men bara i några minuter……slagskeppen har bara alla hunnit
till den nya kursen när POBIEDA, akter om PERESVIET också minsprängs!
En ny undervattensexplosion skakar fartyget – hon får snabbt babords slagsida - och tappar fart…..
Denna andra katastrof, blev för mycket för de ryska nerverna. Panik utbryter!
Överallt tycker man sig plötsligt se ubåtar! Dussintals kanoner skjuter ner i vattnet, formationen upplöses till en enda röra….granatsplitter
yr i luften – kollisioner hotar. Den monumentala oredan varar i minst 10-12 minuter.
Order om Eld Upphör – ignoreras av kanonbetjäningarna – det sades att officerare fysiskt måste slita artillerister från deras pjäser….
POBIEDA’s skador är inte livshotande – minan detonerade vid en kolbunker, som absorberade den värsta chocken – hon inskeppade ett
par tre - hundra ton av Gula Havet, men förblir manövrerbar och är aldrig i fara att sjunka.
Till ryssarnas stora lycka, har denna odisciplinerade episod dolts för japanerna i det rådande diset – när de siktar den ryska flottan igen
har amiral Uhktomski lyckats återställa någon sorts ordning. De ryska fartygen är redan under kustartilleriets ‘’paraply’’ och han leder –
akter om den skadade POBIEDA, återtåget in till Port Arthur.
Den 13:e april (det är inte en fredag..) utan en onsdag, blev en katastrofal dag för den ryssarna.
Den enda man som kunde ha återställt dess kampanda och stridsmoral - var borta. Deras slagflotta har reducerats till tre – PERESVIET,
SEVASTOPOL och POLTAVA.
Dock är reparationerna av RETVIZAN och TZESAREVITH väl framskridna och arbetena med POBIEDA påbörjas utan dröjsmål.
När Överbefälhavaren och Vize-tsaren Alekseev får nyheten om Makarov’s död, övertar han själv befälet över flottan – och hissar sitt
befälstecken på SEVASTOPOL.
Men samtidigt utnämner han konteramiral Vitgeft till sin deputerade, med andra ord – i praktiken Flottchef.
Alekseev – tar aldrig någonsin sin flotta till sjöss…...
Det påstås att japanska dykare identifierade Makarovs lik ‘’i vraket’’ – och gav honom en ‘’sjömansbegravning’’ med fulla
ärebetygelser. (???? min anm.)
1913 restes ett monument i till hans minne på Ankartorget i Kronstadt -
- Ankartorget Kronstadt.jpg (141.66 KiB) Visad 1866 gånger
Varjag
Re: Ryska kryssar-raider mot Gensan
Även om tråden handlar om Gula Havet, gör vi här en liten avstickare ut i Stilla Havet, alltså öster om Koreanska halvön.
I början noterade jag kortfattat att förutom den ryska flottan i Port Arthur, fanns även en separat kryssardivision i
Vladivostok.
Denna har inte varit helt overksam, redan i slutet av februari gjorde viceamiral Shtakelberg en framstöt med kryssarna ROSSIYA
och GROMOBOI....
Dom överaskade och sänkte en liten japansk 1000-tonnare s/s NAKANOURA MARU -
Japanerna fattade snabbt att det var Vladivostok-divisionen som varit i farten – och beordrade amiral Kamimura att
göra en ‘’väpnad spaningsdiversion’’ mot den ryska hamnen. Kamimura’s sex kryssare – det var IDZUMO, ADZUMA, TOKIWA, IWATE,
NANIWA and TAKACHIHO , nådde fram till Askold Island, i Peter den Stores bukt – den 6:e mars. Där fanns en rysk signalstation
som omedelbart rapporterade den japanska visiten. Det var en söndag, de ryska fartygsbesättningarna hade landpermission och det dröjde
tills folk kallats ombord och fyr satts under pannorna….
Det är kallt I Vladivostok i mars - den ryska flottan ligger mer eller mindre isbunden.....
(forts)
Varjag
I början noterade jag kortfattat att förutom den ryska flottan i Port Arthur, fanns även en separat kryssardivision i
Vladivostok.
Denna har inte varit helt overksam, redan i slutet av februari gjorde viceamiral Shtakelberg en framstöt med kryssarna ROSSIYA
och GROMOBOI....
- NAKANOURA MARU gaar till botten.jpg (127.48 KiB) Visad 1799 gånger
göra en ‘’väpnad spaningsdiversion’’ mot den ryska hamnen. Kamimura’s sex kryssare – det var IDZUMO, ADZUMA, TOKIWA, IWATE,
NANIWA and TAKACHIHO , nådde fram till Askold Island, i Peter den Stores bukt – den 6:e mars. Där fanns en rysk signalstation
som omedelbart rapporterade den japanska visiten. Det var en söndag, de ryska fartygsbesättningarna hade landpermission och det dröjde
tills folk kallats ombord och fyr satts under pannorna….
(forts)
Varjag
Re: Ryska kryssar-raider mot Gensan
Vladivostok har två in/utfarter – Golden Horn och Bosporen ((jodå di goda Vladovosstockarna har minsann knyckt både namnen
Golden Horn och Bosporen – från Turkarna!
fast tillagt ‘’De östra’’ som tröst till Turkiet ) och är därför mycket svårt att
angripa/bombardera från sjösidan. På att blockera – vare inte en tanke.
När Kamimura’s fartyg avancerar in i Ussuri-viken ses flera rökmoln över de snötäckta kullarna – som utgör ett bra mål –
men inga fartyg siktas….Japanerna når isgränsen som täcker viken – det råder bister kyla när de första kryssarna börjar
stånga sig in i isen....
Med ideliga kursändringar för att hitta svagare isråkar. Klockan 13.oo har han minskat avståndet, dom
befinner sig bara tolv kilometer från ‘’Bosporen’’ och 5000 meter från stranden om styrbord.
En timme senare öppnar japanerna eld. Sextumskanonerna beskjuter kustartillerifort – som ej besvarar elden.
De tyngre Åtta-tummarna anlägger indirekt eld mot vad man gissar är kajanläggningarna vid Golden Horn, varifrån man
siktat rökfanor tidigare.
Eldgivningen pågår någon halvtimme – sedan vänder Kamimura hemåt igen....
Något – några (?) ryska fartyg har försökt ta sig ut till ‘’Bosporen’’ – men hejdats av isen och kollisionsriskerna med
att forcera den medan de japanska granaterna - fallit över en tom hamn….
Lite eller ingen skada har orsakats någondera sidan – men ‘’stora delar av civilbefolkningen – lämnar staden för att
sätta sig i säkerhet längre västerut i Sibirien’’.
Den 26:e april gör den ryske amiral Karl Jessen - en raid mot Gensan (idag Wonsan, Nordkorea’s östkust) där han
väntar hitta japanska transport- fartyg i färd med landsättningar.
Där hittar ryssarna ett par smärre kustfartyg och – trupptransportångaren s/s KINSHU MARU.
Denna har ett två bataljoner soldater ombord från 37:e Infanteriregementet – som vägrar ge sig…..
Istället börjar dom omedelbart på sina officerares order – att skjuta gevärssalvor (
) mot den närmaste ryska kryssaren –
antagligen GROMOBOI. Rapporter förtäljer att Jessen erbjöd dem en timme att evakuera fartyget – eller dränkas med det……
Under fristtiden sänker ryssarna de bägge kust-fartygen med kanoneld. Men denna gest imponerar inte på de japanska officerarna……
Dom beordrar manskapet att slita av sina regementsbeteckningar (så vårt regemente inte kan identifieras….)
Fartygets civila besättning tar hastigt till livbåtarna och ror iväg - ROSSYIA skjuter en torped – och
KINSHU MARU börjar sjunka……officerare begår självmord, soldater skjuter eller bajonetterar varandra på däcket…
Det berättas från ryskt håll ‘’under vilda Banzaiskrin med sporadisk gevärseld – tills vattnet slöt sig över dem….’’
ROSSYIA plockar upp femton man – enbart civil besättning – simmande soldater föredrar drunkningsdöden.
De speciella ritualer som Bushido-koden föreskriver för de stackars japanerna, kostar inte bara denna gång – utan även, som vi
skall se senare – helt meningslösa människo-offer!
Paradoxalt – medan Jessens kryssare stävar mot Gensan – lämnade en japansk kryssarstyrka under Konteramiral Kamimura hamnen
fyra dagar tidigare. För att minera – Vladivostok! De bägge kryssarstyrkorna passerade varandra utan att sikta fienden i det disiga
aprilvädret. Kamimura lägger ett fält om 75 minor vid ‘’The Golden Horn’’ – och återvänder till Gensan, bara för att erfara –
att ryssarna lämnat visitkort i hans frånvaro.
‘’KINSHU MARU-affären’’ väcker uppseende internationellt och stor harm i Japan.
Amiral Cyprian Bridge of Royal Navy, tystar protesterna; Detta är helt legitimt, ingen officer avstår från att sänka ett fartyg som
vägrar kapitulera. Amiral Togo själv satte ett exempel när han sänkte den kinesiska ångaren KOWSHING 1894 – och startade
kriget mot Kina….
Hut går hem - ibland..
(forts)
Varjag
Golden Horn och Bosporen – från Turkarna!
fast tillagt ‘’De östra’’ som tröst till Turkiet ) och är därför mycket svårt attangripa/bombardera från sjösidan. På att blockera – vare inte en tanke.
När Kamimura’s fartyg avancerar in i Ussuri-viken ses flera rökmoln över de snötäckta kullarna – som utgör ett bra mål –
men inga fartyg siktas….Japanerna når isgränsen som täcker viken – det råder bister kyla när de första kryssarna börjar
stånga sig in i isen....
- infrusen flotta GROMOBOI.jpg (85.39 KiB) Visad 1798 gånger
Med ideliga kursändringar för att hitta svagare isråkar. Klockan 13.oo har han minskat avståndet, dom
befinner sig bara tolv kilometer från ‘’Bosporen’’ och 5000 meter från stranden om styrbord.
En timme senare öppnar japanerna eld. Sextumskanonerna beskjuter kustartillerifort – som ej besvarar elden.
De tyngre Åtta-tummarna anlägger indirekt eld mot vad man gissar är kajanläggningarna vid Golden Horn, varifrån man
siktat rökfanor tidigare.
Eldgivningen pågår någon halvtimme – sedan vänder Kamimura hemåt igen....
- flaggskeppet IDZUMO.jpg (20.87 KiB) Visad 1798 gånger
att forcera den medan de japanska granaterna - fallit över en tom hamn….
Lite eller ingen skada har orsakats någondera sidan – men ‘’stora delar av civilbefolkningen – lämnar staden för att
sätta sig i säkerhet längre västerut i Sibirien’’.
Den 26:e april gör den ryske amiral Karl Jessen - en raid mot Gensan (idag Wonsan, Nordkorea’s östkust) där han
väntar hitta japanska transport- fartyg i färd med landsättningar.
Där hittar ryssarna ett par smärre kustfartyg och – trupptransportångaren s/s KINSHU MARU.
Denna har ett två bataljoner soldater ombord från 37:e Infanteriregementet – som vägrar ge sig…..
Istället börjar dom omedelbart på sina officerares order – att skjuta gevärssalvor (
) mot den närmaste ryska kryssaren – antagligen GROMOBOI. Rapporter förtäljer att Jessen erbjöd dem en timme att evakuera fartyget – eller dränkas med det……
Under fristtiden sänker ryssarna de bägge kust-fartygen med kanoneld. Men denna gest imponerar inte på de japanska officerarna……
Dom beordrar manskapet att slita av sina regementsbeteckningar (så vårt regemente inte kan identifieras….)
Fartygets civila besättning tar hastigt till livbåtarna och ror iväg - ROSSYIA skjuter en torped – och
KINSHU MARU börjar sjunka……officerare begår självmord, soldater skjuter eller bajonetterar varandra på däcket…
- Doom doom - we are all doomed....jpg (111.22 KiB) Visad 1798 gånger
ROSSYIA plockar upp femton man – enbart civil besättning – simmande soldater föredrar drunkningsdöden.
De speciella ritualer som Bushido-koden föreskriver för de stackars japanerna, kostar inte bara denna gång – utan även, som vi
skall se senare – helt meningslösa människo-offer!
Paradoxalt – medan Jessens kryssare stävar mot Gensan – lämnade en japansk kryssarstyrka under Konteramiral Kamimura hamnen
fyra dagar tidigare. För att minera – Vladivostok! De bägge kryssarstyrkorna passerade varandra utan att sikta fienden i det disiga
aprilvädret. Kamimura lägger ett fält om 75 minor vid ‘’The Golden Horn’’ – och återvänder till Gensan, bara för att erfara –
att ryssarna lämnat visitkort i hans frånvaro.
‘’KINSHU MARU-affären’’ väcker uppseende internationellt och stor harm i Japan.
Amiral Cyprian Bridge of Royal Navy, tystar protesterna; Detta är helt legitimt, ingen officer avstår från att sänka ett fartyg som
vägrar kapitulera. Amiral Togo själv satte ett exempel när han sänkte den kinesiska ångaren KOWSHING 1894 – och startade
kriget mot Kina….
Hut går hem - ibland..
(forts)
Varjag
Re: I Gula Havet 1904
Liten parantes om Kowshing.
http://www.russojapanesewar.com/kowshing.html
http://thepandorasociety.com/this-day-i ... 25th-1894/
MVH
Hans
http://www.russojapanesewar.com/kowshing.html
http://thepandorasociety.com/this-day-i ... 25th-1894/
MVH
Hans
Re: I Gula Havet 1904
Tack Hans för amplifieringen!
Samma sak förekom under rysk-japanska kriget; brittiska fartyg gick i time-charter för japanska armén.
Och - blev offer för ryska stridshandlingar........Stay tuned!
mvh, Varjag
Notera här att KOWSHING var ett brittiskt fartyg under brittisk kapten och, antagligen befäl.The Kowshing was perfectly well known to the Japanese, Lieutenant Kuroi, of the Intelligence Department, having informed his Government on July 14th that she was charted as a transport for Chinese troops. She was commanded by Captain Galsworthy of the British mercantile marine, and had on board, besides her officers and crew of 64 men, 1100 Chinese soldiers and the German Von Hannacken, who was in the Chinese service
Samma sak förekom under rysk-japanska kriget; brittiska fartyg gick i time-charter för japanska armén.
Och - blev offer för ryska stridshandlingar........Stay tuned!
mvh, Varjag
Re: De sista blockskeppen och - Invasion!
Japanernas planerade landstigning på Kwantung-halvön är nära förestående.
Amiral Togo oroar sig över operationen – trots att ryska flottan, efter Makarovs död och under Amiral Vitgeft redan
visat alla tecken på en ny – helst helt riskfri, taktik.
Han fasthänger fortfarande vid sitt föredragande av en total blockad – medelst blockfartyg som redan prövats två gånger tidigare –
fast utan framgång. Han fruktar att detta är det enda sättet att garantera invasionsflottans integritet och lyckad debarkering
av trupperna med absolut säkerhet.
Han begär igen - flera blockfartyg av arméledningen trots att han är medveten om den skriande bristen på tonnage för andra uppgifter.
På något vis – lyckas amiralen ‘’klämma vassla ur en sten’’ – han tilldelas ett helt dussin. Och – med utvalda kompetenta besättningar
för det svåra uppdraget......
Operationen slås ut natten till den 3:e maj och blir det sista, men också mest desperata försöket att stänga Port Arthurs hamn.
Desperat, då vädret inte gynnar japanerna – tvärtom. Mot skymningen den 2:a blåser det upp till en rykande sydlig storm med
regnbyar och usel sikt.
I kvällsmörkret skingras fartygen och order utgår om att avbryta och uppskjuta till bättre väder….Men det för sent. Återkallelseordern
når bara fyra av skeppen – de andra fortsätter.
Jag vet bara namnen på två – MIKAWA MARU och
Dessa åtta kämpar med förtvivlans mod mot köld, överbrytande sjö och usla siktförhållanden. Innan de fångas av de ryska strålkastarna
och förintande kanoneld från kustbatterierna på Tigersvansberget- som helt dominerar inloppet.
Trots uppoffrande insatser av besättningarna, skjuts alla i sank – utan att ens komma i närheten farleden……
Det är ett totalt fiasko. Av 158 man på blockfartygen, räddas bara 67 av egna fartyg – fyra av dem döda och 20 är sårade.
Ryssarna bärgar sjutton japaner – med 74 har drunknat. Alltså snudd på 50%-iga f0rluster
Men – i likhet med de bägge föregående försöken, rapporterar de överlevande att de ‘’med säkerhet lyckats blockera inloppet….’’
Det faktum att inget ryskt fartyg kommit ut under natten – eller följande morgon, övertygar amiral Togo att man äntligen – låst in
den ryska flottan för gott!
Invasionsflottan, omkring 100 olika fartyg, sampaner, färjor etc. – avseglar den 4:e och kl. 05.3o morgonen därpå – börjar land-
stigningarna.........
De leds av Marinbrigadens trupper, följda av 2:a Armén – med artilleri, kavalleri och ingenjörstrupper – på stränderna
vid Pi-tzu-wo -
Avståndet från Port Arthur är bara omkring 85 kilometer och brohuvudet utvidgas snabbt då inget ryskt försvar finns på platsen.
Japanerna och speciellt amiral Togo, hade inte helt fattat den chock, handlingsförlamning och defeatism som drabbat den ryska
marinen efter amiral Makarovs död. Under dess nya chefer, Amiralen & Vice-Tsaren Alekseev och hans deputerade – Vitgeft var det
i verkligheten aldrig ens fråga om – att något ryskt fartyg skulle lämna den trygga hamnen.
Fem och en halv timme efter att de första japanska soldaterna vadat iland vid Pi-tzu-wo, eller précis klockan 11.oo avgår ett specialtåg
från Port Arthur.
Ombord befinner sig Överbefälhavaren, Vice-Tsaren och Amiralen Alekseev – med följe av adjutanter, sykopanter, hovnarrar och
diverse älskarinnor. Han är på väg att sätta sig i säkerhet i Harbin – för att ‘’överta kommandot på den Manchuriska Fronten’’ som det hette…
i hans rapport.
Man hoppas han fann tid hala ned sitt befälstecken på slagskeppet SEVASTOPOL -
Bland det första han gör morgonen den 6:e maj, är att avsända ett telegram till sin deputerade – Amiral Vitgeft, vari han får
‘’en enträgen anhållan att denne skall ta Flottan till sjöss och angripa det japanska brohuvudet…’’
Vitgeft – gör ingenting.
(forts)
Varjag
Amiral Togo oroar sig över operationen – trots att ryska flottan, efter Makarovs död och under Amiral Vitgeft redan
visat alla tecken på en ny – helst helt riskfri, taktik.
Han fasthänger fortfarande vid sitt föredragande av en total blockad – medelst blockfartyg som redan prövats två gånger tidigare –
fast utan framgång. Han fruktar att detta är det enda sättet att garantera invasionsflottans integritet och lyckad debarkering
av trupperna med absolut säkerhet.
Han begär igen - flera blockfartyg av arméledningen trots att han är medveten om den skriande bristen på tonnage för andra uppgifter.
På något vis – lyckas amiralen ‘’klämma vassla ur en sten’’ – han tilldelas ett helt dussin. Och – med utvalda kompetenta besättningar
för det svåra uppdraget......
Operationen slås ut natten till den 3:e maj och blir det sista, men också mest desperata försöket att stänga Port Arthurs hamn.
Desperat, då vädret inte gynnar japanerna – tvärtom. Mot skymningen den 2:a blåser det upp till en rykande sydlig storm med
regnbyar och usel sikt.
I kvällsmörkret skingras fartygen och order utgår om att avbryta och uppskjuta till bättre väder….Men det för sent. Återkallelseordern
når bara fyra av skeppen – de andra fortsätter.
Jag vet bara namnen på två – MIKAWA MARU och
- TOTOMI MARU.jpg (7.63 KiB) Visad 1684 gånger
och förintande kanoneld från kustbatterierna på Tigersvansberget- som helt dominerar inloppet.
Trots uppoffrande insatser av besättningarna, skjuts alla i sank – utan att ens komma i närheten farleden……
Det är ett totalt fiasko. Av 158 man på blockfartygen, räddas bara 67 av egna fartyg – fyra av dem döda och 20 är sårade.
Ryssarna bärgar sjutton japaner – med 74 har drunknat. Alltså snudd på 50%-iga f0rluster
Men – i likhet med de bägge föregående försöken, rapporterar de överlevande att de ‘’med säkerhet lyckats blockera inloppet….’’
Det faktum att inget ryskt fartyg kommit ut under natten – eller följande morgon, övertygar amiral Togo att man äntligen – låst in
den ryska flottan för gott!
Invasionsflottan, omkring 100 olika fartyg, sampaner, färjor etc. – avseglar den 4:e och kl. 05.3o morgonen därpå – börjar land-
stigningarna.........
- Marinbrigaden leder landstigningen....jpg (102.94 KiB) Visad 1684 gånger
vid Pi-tzu-wo -
- landstigning - 85 km fraan PA.jpg (143.36 KiB) Visad 1684 gånger
Japanerna och speciellt amiral Togo, hade inte helt fattat den chock, handlingsförlamning och defeatism som drabbat den ryska
marinen efter amiral Makarovs död. Under dess nya chefer, Amiralen & Vice-Tsaren Alekseev och hans deputerade – Vitgeft var det
i verkligheten aldrig ens fråga om – att något ryskt fartyg skulle lämna den trygga hamnen.
Fem och en halv timme efter att de första japanska soldaterna vadat iland vid Pi-tzu-wo, eller précis klockan 11.oo avgår ett specialtåg
från Port Arthur.
Ombord befinner sig Överbefälhavaren, Vice-Tsaren och Amiralen Alekseev – med följe av adjutanter, sykopanter, hovnarrar och
diverse älskarinnor. Han är på väg att sätta sig i säkerhet i Harbin – för att ‘’överta kommandot på den Manchuriska Fronten’’ som det hette…
i hans rapport.
Man hoppas han fann tid hala ned sitt befälstecken på slagskeppet SEVASTOPOL -
Bland det första han gör morgonen den 6:e maj, är att avsända ett telegram till sin deputerade – Amiral Vitgeft, vari han får
‘’en enträgen anhållan att denne skall ta Flottan till sjöss och angripa det japanska brohuvudet…’’
Vitgeft – gör ingenting.
(forts)
Varjag
Re: Amiral Makarov's död
Liten struntparantes.varjag skrev:Detta är första gången i marinhistorien, som ett modernt slagskepp ses förintas på sekunder – och händelsen vann oerhörd uppmärksamhet över hela världen. Och – gav upphov till otaliga teckningar, planscher och målningar. Det skulle dröja ytterligare tolv år – innan något liknande upprepades – under Skagerackslaget 1916.
Jag inbillar mig att Bouvet, Ocean och Irrestible är av avvikande uppfattning.
viewtopic.php?f=32&t=30705
http://en.wikipedia.org/wiki/Naval_oper ... f_March_18
MVH
Hans
Re: Amiral Makarov's död
Äsch -Hans skrev:Liten struntparantes.varjag skrev:Detta är första gången i marinhistorien, som ett modernt slagskepp ses förintas på sekunder – och händelsen vann oerhörd uppmärksamhet över hela världen. Och – gav upphov till otaliga teckningar, planscher och målningar. Det skulle dröja ytterligare tolv år – innan något liknande upprepades – under Skagerackslaget 1916.
Jag inbillar mig att Bouvet, Ocean och Irrestible är av avvikande uppfattning.
viewtopic.php?f=32&t=30705
http://en.wikipedia.org/wiki/Naval_oper ... f_March_18
MVH
Hans
Hjärnsläppa! mvh, VarjagRe: I Gula Havet 1904
Jag är mycket bättre på att hitta fel än att göra rätt 
Hursomhelst begriper du att en landkrabba läser intreserat och inte bara en gång.
MVH
Hans
Hursomhelst begriper du att en landkrabba läser intreserat och inte bara en gång.
MVH
Hans
-
sveahk
- Redaktör och stödjande medlem 2026
- Inlägg: 12428
- Blev medlem: 3 februari 2005, 15:28
- Ort: Klockrike
Re: De sista blockskeppen och - Invasion!
Man kan bara tacka och ta emot - utmärkt sjöhistoria berättad av en varjag med ångan uppe och i full fart! Tack för det!
SCHIBATA MARU med Fregattkapten Hayashi som ledde företaget.
OKURA MARU
ASAGAO MARU
FUZAN MARU
YEDO MARU
NAGATO MARU
OTARU MARU
SAKURA MARU
SAGAMI MARU
AIKOKU MARU
plus de två som varjag nämner ovan.
FUZAN MARU hade pannläckage och måste passa. SCHIBATA MARU, OKURA MARU och NAGATO MARU vände tillbaka, men resten blev obarmhärtigt sönderskjutna av ryssarna...
Mvh
Hans K
Hittade lite fakta i två tyska böcker från 1911 där den japanska amiralsstabens skildring av sjökriget 1904/1905 har översatts. Där får vi också veta vad resten av "Spärrskeppen" hette som försökte bryta sig in mot Port Arthur den 3 maj:varjag skrev: Återkallelseordern
når bara fyra av skeppen – de andra fortsätter.
Jag vet bara namnen på två – MIKAWA MARU och
TOTOMI MARU.
Varjag
SCHIBATA MARU med Fregattkapten Hayashi som ledde företaget.
OKURA MARU
ASAGAO MARU
FUZAN MARU
YEDO MARU
NAGATO MARU
OTARU MARU
SAKURA MARU
SAGAMI MARU
AIKOKU MARU
plus de två som varjag nämner ovan.
FUZAN MARU hade pannläckage och måste passa. SCHIBATA MARU, OKURA MARU och NAGATO MARU vände tillbaka, men resten blev obarmhärtigt sönderskjutna av ryssarna...
Mvh
Hans K
-
sveahk
- Redaktör och stödjande medlem 2026
- Inlägg: 12428
- Blev medlem: 3 februari 2005, 15:28
- Ort: Klockrike
Re: I Gula Havet 1904
Om man tittar skarpt så hittar man var de sänktes/självsänktes i inloppet till hamnen (de svarta båtarna)...
Hans K
Re: I Gula Havet 1904
Helt fantastisk skiss över de japanska blockskeppen respektive lägen vid inloppet till Port Arthur!
Tusen tack för den sveahk - och kompletterande detaljer om de ''maru's'' som deltog i det sista blockeringsförsöket mot Port Arthur!
Och - att en storsamlare som vår sveahk, kan dela med till oss från så utmärkta källor.......
Betydligt färre av skalmännen - har levt och verkat inom den tyska språksfären - än den engelska. Och det gläder mycket
att vi genom sveahk - kan få värdefulla insikter och historiska fakta - även från den.
Jag skrev i trådens sista kapitlet om batterierna på - Tigersvansberget - som finns utmärkt på sveahk's karta på udden t.v.!
Hela halvön - kallades ''tigersvansen'' -
- ja, av just den anledningen!
Batterierna fanns på den närmaste bergknallen i bilden.
Tack igen och mvh, Varjag
Tusen tack för den sveahk - och kompletterande detaljer om de ''maru's'' som deltog i det sista blockeringsförsöket mot Port Arthur!
Det slår mig, gång efter annan - hur oerhört rik tysk litteratur var, redan på den tiden!Hittade lite fakta i två tyska böcker från 1911 där den japanska amiralsstabens skildring av sjökriget 1904/1905 har översatts
Och - att en storsamlare som vår sveahk, kan dela med till oss från så utmärkta källor.......
Betydligt färre av skalmännen - har levt och verkat inom den tyska språksfären - än den engelska. Och det gläder mycket
att vi genom sveahk - kan få värdefulla insikter och historiska fakta - även från den.
Jag skrev i trådens sista kapitlet om batterierna på - Tigersvansberget - som finns utmärkt på sveahk's karta på udden t.v.!
Hela halvön - kallades ''tigersvansen'' -
- Tigersvansen.jpg (14.32 KiB) Visad 1572 gånger
Batterierna fanns på den närmaste bergknallen i bilden.
Tack igen och mvh, Varjag
Re: I Gula Havet 1904
Vad är de droppformade duttarna på land?sveahk skrev: i inloppet till hamnen
MVH
Hans