Levande havsmat - när, vad?

[koroshiya]

Hej, här är en fråga om att skeppa eller skicka levande föda.

Som alla vet skall ostron och annat vara levande när man tuggar i sig det eller kokar det. I Sverige verkar det som att levande ostron och humrar började skickas genom Sverige redan runt år 1660, när Bohuslän hade blivit svenskt och det hade blivit fred. En känd tidig person i dessa transporter var Margareta Huitfeldt. Huitfeldt var det enda barnet i familjen och fick med tiden ärva gods i Bohuslän. Tillsammans med maken satte hon sedan igång med att konsolidera innehavet genom att köpa mer, och genom att byta gårdar med andra.

Allt nog - för att ställa sig in hos högadeln och hos hovet skickade hon ostron och humrar till dem. För att exempelvis klara sig till Stockholm brukade man inte börja skicka iväg dem förrän det hade börjat bli kallt om höstarna. Man var uppenbarligen rädd för att de inte skulle klara sig i högsommarvärme. Man lär ha stoppat dem i fuktiga tunnor och kanske med tång och så. Kräftdjur tycks kunna klara sig ganska länge på land, bara det är fuktigt, och kanske låg ostronen i tunnor fyllda med saltvatten.

Kustborna själva tyckte inte att ostron var något att ha som människoföda, men hade förstått att andra gärna köpte eller ville få.

På 1700-talet var det inte ovanligt att man tjudrade och matade fiskad hummer. Man band fast den i en bomullstamp och så fick den gå runt på botten bland bryggor och annat. Som mat gav man den fiskrens. Man kunde på så vis samla på sig ett antal humrar till när det var dags att käka eller sälja dem.

Men, Huitfeldt kan inte gärna ha kommit på det här med skaldjur och ostron år 1660. Min tro är väl därför att det redan fanns en marknad till Danmark-Norge, och andra länder runt Nordsjön. På 1700-talet vet vi att holländare och andra kunde köpa skaldjur från Bohuslän.

Så när kan det där tänkas ha börjat? Om man letar efter horisonter finns det väl inget som hindrar att sådan här handel fanns redan under högmedeltiden, med rika hov, och rika köpmän i olika handelsstäder.

Och hur är det med levande fisk som föda? Det finns ju, men är inte vanligt, men kanske har folk kuskat runt med tankar med karpar eller något sådant, och med tåg och ångfartyg borde det ha varit lättare att skicka levande föda till köpare i storstäder.

Läser man i gamla romerska jordbruksböcker finner man fiskdammar där. Åtminstone någon av de som skrev, Cato, Varro och Columella, pratar väl om att man kan tjäna pengar på fisk. Men jag kan inte tänka mig att den såldes levande, utan man håvade väl upp den och slog ihjäl den. En sådan som Columella levde under guldåldern i första århundradet v.t. Och då fanns det många som satsade på gårdar som skulle sälja till massorna i de olika städerna.

Jag har dock problem att erinra mig att han skriver om skaldjur, musslor och annat. Hm, men skaldjur finns väl på en del antik mosaik.

[von Adler]

Sumprunkarna var ju de som stod i städer och drog fiskburar upp och ner för att fiskarna skulle få syre och inte dö i sina burar. Mig veterligen så höll man fisk vid liv så den skulle vara färsk inför den katolska kyrkans många fastedagar redan under medeltiden i Sverige.

Men frågan är hur långt man fraktade den. Karp var väl populär mat till jul i centraleuropa långt tillbaka, och fraktades till hemmen levande i tunna eller kar, där den hölls vid liv tills det var dags att laga till.

[koroshiya]

Ja, och munkar ska ha haft fiskdammar, en sådan som är återskapad nu vid Varnhem.

Det var kanske inte så ovanligt med sådant, ty skulle jag tro att man inte behövde frakta så långt, utan att det inte sällan handlar om en dagsresa som mest.

[hilbert]

Jag minns en liten servicebutik på sjuttiotalet i skår Göteborg ett av stadens mest fashionabla områden.
Där sålde man levande humrar .

[koroshiya]

Jag minns en liten servicebutik på sjuttiotalet i skår Göteborg ett av stadens mest fashionabla områden.
Där sålde man levande humrar .

I en tank, eller bara levande som så?

På några restauranger har man eller har haft akvarium med käket.

I min tro är det inte värt att köpa dem levande, för det är mer jobb. Handlaren uppe på Kapellplatsen i Landala sade att han fann att krabbor och annat blev bättre om de fick ligga i kokspadet över natten och dra åt sig mer smak.

[Hans]

I många forna öststater är karp lika viktig som skinka i Sverige på julbordet. Historier jag hört säger att firren bodde någon dag i badkaret innan den avrättades.

Nötkött skall tillsammans med ostron säga mu när de serveras, ja kanske inte ostronen då, de tiger som musslor. Det är ett jävla jobb att öppna dem men de som är redan öppna skall man enligt expertisen låta bli. Och nötköttet skall vara välhängt. Men de som vill ha det välstekt skall få med mig att göra. Och skaldjur skall tydligen bara konsumeras när det finns ett 'r' i månaden. April, majr, junri, etc, det kommer nog delvis av problemet med kyltransporter tidigare men finsmakarna påstår att sakerna smakar bättre viss tid på året.

MVH

Hans

[Stefan Lundgren]

Tång har både varit mat och även gödsel på västkusten vad jag känner till. Tång kryllar det av liv om man dra upp den direkt ur vattnet och som kan vara med på matbordet.

Stefan

[koroshiya]

Tång har både varit mat och även gödsel på västkusten vad jag känner till. Tång kryllar det av liv om man dra upp den direkt ur vattnet och som kan vara med på matbordet.

Stefan

Ja, och taktäckt också.

Vissa säljer diverse tång nu till konsumentleden.

Jag har inte ätit själv, men det är säkert ingen dålig mat, men jag undrar om våra tarmar klarar den. Japaner och andra där i området har en annan tarmflora och kanske något andra gener som gör att de lättare kan äta tång.

[sveahk]

Vi har varit ett par gånger i sydvästra England, i Dorset på besök. Inte vid kusten, ett bra stycke inland, nära Hod Hill (Blandford Forum) som romarna befäste för 2.000 år sedan. Där i området hittar man vid vandringar fortfarande en hel mängd ostronskal...
"The shells of oysters, mussels, limpets, cockles and whelks are found, often in large
numbers, in all sorts of Roman sites such as villas, towns and forts as far north as
Hadrian’s Wall. They are not only found near the coast but also long distances from the
sea, indicating a well-developed transport system for live shellfish."
https://www.cafg.net/docs/articles/Oyst ... ritain.pdf

Innan romarna kom och upphöjde ostron till en speciell delikatess, så var ostron i England en enkel och billig föda längs kusterna - och, öns tidiga innevånare hade inte alltid verktyg att öppna ostronen med, utan de placerades direkt i elden tills de stackars skaldjuren öppnade sig för att "snappa lite luft" - och innehållet blev uppätet...därför mängden av hela skal i kökkenmöddingarna.

Hans K

[koroshiya]

Tror att man i Japan ofta kör ostron på grillen, och inte äter dem levande.

[Stefan Lundgren]

Tång har både varit mat och även gödsel på västkusten vad jag känner till. Tång kryllar det av liv om man dra upp den direkt ur vattnet och som kan vara med på matbordet.

Stefan

Ja, och taktäckt också.

Vissa säljer diverse tång nu till konsumentleden.

Jag har inte ätit själv, men det är säkert ingen dålig mat, men jag undrar om våra tarmar klarar den. Japaner och andra där i området har en annan tarmflora och kanske något andra gener som gör att de lättare kan äta tång.

Minns ett nyhetsinslag, reportern som smakade på tången tyckte att det var smaklig, smakar fågel sade han. Jag tror att detta nyhetsinslag var omkring 1990. Har för mig att man rensade och sköljde tången först innan man smaksatte.

På tal om tång, i början på 1980-talet badade jag på ett havsbad utanför Kungsbacka och gladeligen från bryggan. Såg inte att det var en man under själva bryggan som höll på med tång, han var inte glad för att han fick sig en dusch. Men man kan ju undra om han var medveten om att han var på en badplats och det kunde komma någon på bryggan.

Stefan

[adlercreutz]

Koreanska fiskrestauranger brukar se ut ungefär så här.



På framsidan finns fisktankar så man kan se vilka sorter som finns. På förmiddagen brukar det komma en fiskbil med levande fisk och lämna av lite. Fisken kan ätas rå men även grillas, i grytor m.m. Antar att det beror på sorterna men jag kan för lite om det.

Man kan även besöka en fiskmarknad, välja sin fisk, få den dödad och filead och sen kan man gå med den till en restaurang strax intill och få lite tillbehör till den råa fisken och en sittplats/ätpinnar osv.



San-nakji är bläckfisk som serveras oerhört färsk, så att nervaktiviteten i tentakler och sugkoppar fortfarande pågår. Det är en märklig upplevelse att äta den.

https://en.m.wikipedia.org/wiki/San-nakji

Kanske inte levande havsmat men bra nära. Få platser i Korea har ju långt till havet.

[koroshiya]

Fantastiskt, är det havsfisk då?

Det förmodar man ju, och att fiskarna inte kommer från en sjö i Korea.

Väldigt bra bilder, adlercreutz.

[adlercreutz]

Ja, det är havet.

Bilderna är från andra webbsidor men jag valde ut några representativa sådana fritt från minnet.

[koroshiya]

Om man går framåt i tiden, till efter Napoleonkrigen, fanns det export av hummer från Bohuslän till Storbritannien, och väl förmodligen till andra länder också. Förmodligen var det väl aldrig några problem med att hålla skaldjuren vid liv, eftersom man utan problem kunde byta vatten till dem.

När järnvägen kom till Uddevalla år 1862 ökade också inrikeshandeln med dessa djur.. I dag förmodar jag att man kör dem på lastbil till andra delar av landet.