Vredens krig
- Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
I Vredens krig förekommer det enligt beskrivningen ingen uttalat avancerad taktik eller strategi. Den oövervinnerliga hären tågar rakt mot Thangorodrim och sveper bort Morgoths horder framför sig. Inte särskilt subtilt alltså.
Och med tanke på att hela Beleriand förändras och till stor del sjunker i havet under de krafter som lösgörs under kriget, så har jag svårt att tänka mig att inte Valar är inblandade direkt med sina krafter.
Och med tanke på att hela Beleriand förändras och till stor del sjunker i havet under de krafter som lösgörs under kriget, så har jag svårt att tänka mig att inte Valar är inblandade direkt med sina krafter.
Precis. Det nämns väl i Silmarillion att få var dom alver som deltog i Vredens Krig som inte följde med segrarna hem över havet, så berättelser och exakta redovisningar om kriget var i princip omöjliga att få tag i. Rätta mig om jag har fel, men fjättrades inte Morgoth efter Vredens Krig yttligare en gång med kedjorna som han en gång burit förut och kronan han burit silmarillerna i smeds om till en halskrage? Skulle inte förvåna mig om Tulkas hade ett finger i spelet där...Durion skrev:Och med tanke på att hela Beleriand förändras och till stor del sjunker i havet under de krafter som lösgörs under kriget, så har jag svårt att tänka mig att inte Valar är inblandade direkt med sina krafter.
Jo, jag tror det..
Han fjättrades med sin egen krona första gången han var fängslad.
Men sen friade Mandos väl honom för att de hade lovat honom att han skulle sitta i fängelse en hel mansålder.
Det var väl efter Vredens Krig som han vart bunden med händerna vid fötterna och blev inkastad i tidens tomrum...
Han fjättrades med sin egen krona första gången han var fängslad.
Men sen friade Mandos väl honom för att de hade lovat honom att han skulle sitta i fängelse en hel mansålder.
Det var väl efter Vredens Krig som han vart bunden med händerna vid fötterna och blev inkastad i tidens tomrum...
- Eöl mörkalven_
- Medlem
- Inlägg: 171
- Blev medlem: 13 april 2002, 17:50
- Ort: Stockholm, Värmdö
- Kontakt:
Första gången fjättrades han med Aignor (felstavat), en jättekedja som smitts av Aulë och som verkade vara oförstörbar. Första gången satt han i Mandos salar i tre åldrar, och därefter skulle han tjäna någon av valar i en ålder.Aeglos skrev:Jo, jag tror det..
Han fjättrades med sin egen krona första gången han var fängslad.
Men sen friade Mandos väl honom för att de hade lovat honom att han skulle sitta i fängelse en hel mansålder.
Det var väl efter Vredens Krig som han vart bunden med händerna vid fötterna och blev inkastad i tidens tomrum...
- birger_kung
- Medlem
- Inlägg: 73
- Blev medlem: 26 maj 2003, 14:42
- Ort: Uppsala
- Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
- Eöl mörkalven_
- Medlem
- Inlägg: 171
- Blev medlem: 13 april 2002, 17:50
- Ort: Stockholm, Värmdö
- Kontakt:
Det nämns lite överallt, även om det oftast är fördolt och inte direkt, att alvernas andar återföddes i andra. Denna del av alvmytologin känns dock, enligt mig, en aning outvecklad och bör tas med en nypa salt. Att alverna föddes på nytt i sina barn (Silmarillion och DFSB) kan också vara en allergori över hur barn kan vara fruktansvärt lika sina förfäder, det sägs ju många gånger att Arwen var så lik Lúthien att alverna sa Lúthiens ande hade återfåtts i henne...vilket inte kan stämma eftersom Lúthiens ande gick en människans andes öde till mötes.
- Eöl mörkalven_
- Medlem
- Inlägg: 171
- Blev medlem: 13 april 2002, 17:50
- Ort: Stockholm, Värmdö
- Kontakt:
Okej, jag har aldrig känt så faktiskt. Alverna går till Mandos och och väntar på slutet för världen eller omskapning..Gothmog skrev:Det nämns lite överallt, även om det oftast är fördolt och inte direkt, att alvernas andar återföddes i andra. Denna del av alvmytologin känns dock, enligt mig, en aning outvecklad och bör tas med en nypa salt. Att alverna föddes på nytt i sina barn (Silmarillion och DFSB) kan också vara en allergori över hur barn kan vara fruktansvärt lika sina förfäder, det sägs ju många gånger att Arwen var så lik Lúthien att alverna sa Lúthiens ande hade återfåtts i henne...vilket inte kan stämma eftersom Lúthiens ande gick en människans andes öde till mötes.
- Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
Det står som sagt inga klara besked i Silmarillion om hur det är med saken, men det står att
Jag ser det alltså inte som omöjligt att alver faktiskt återföds i Midgård. Deras ande är ju faktiskt bunden till denna värld på ett annat sätt än människan. Men det är också frågan om alv-anden vill återfödas, för de verkar inte drabbas av minnesförlust bara för att de dör, och de kommer till ett ställe utan världens bekymmer.
Detta kan alltså väl tolkas som att alver faktiskt kan återvända till Midgård. Att detta kräver att tiden tar slut först eller någon väntande Appocalyps står det inget om. Morgoth är utanför världen, men hans lögner kommer verka tills tidens ände. Han själv står det inget om. Det står att endast Manwë och Varda kanske vet om fördärvet kommer att botas i framtiden, men inget om någon slutlig uppgörelse med Morgoth.Ty alverna dör inte förrän världen dör, såvida de inte blir dräpta eller vissnar bort i sorg (och de kan drabbas av båda dessa skenbara dödssätt); och inte heller kuvar åldern deras styrka, annat än hos de som tröttnat på tiotusen sekler; och i döden samlas de till Mandos salar i Valinor, varifrån de så småningom kan återvända. Men människornas söner dör förvisso helt och lämnar världen;... Ilúvatar intet har yppat om vad han avser för alverna efter världens slut... Silmarillion s.44-45
Jag ser det alltså inte som omöjligt att alver faktiskt återföds i Midgård. Deras ande är ju faktiskt bunden till denna värld på ett annat sätt än människan. Men det är också frågan om alv-anden vill återfödas, för de verkar inte drabbas av minnesförlust bara för att de dör, och de kommer till ett ställe utan världens bekymmer.