Marxistisk frågelåda

[Psilander]

En helt annan fråga...
Generellt ogillar ju Marx religion, Opium för folket osv. Då ställer jag mig frågan, vad ser socialismen hos islam? Är detta ett nytt fenomen eller har det historiska rötter? Personligen tycker jag islam och socialism/ socialliberalismen skiljer sig väldigt mycket åt, rent idémässigt.

[Marcus]

Ett inlägg från Dag plockades bort, tråden gäller ideologin, inte vad olika grupperingar inom vänstern gjort/tyckt eller gör/tycker.

/Marcus

[varjag]

Vart har vår ''forumbolsjevik'' tagit vägen?
Ingen post sedan Juldagen.......mer än fem veckor??????

Varjag

[Vidugavia]

En helt annan fråga...
Generellt ogillar ju Marx religion, Opium för folket osv. Då ställer jag mig frågan, vad ser socialismen hos islam? Är detta ett nytt fenomen eller har det historiska rötter? Personligen tycker jag islam och socialism/ socialliberalismen skiljer sig väldigt mycket åt, rent idémässigt.

Kan hoppa in som vikarierade forummarxist i denna fråga. Hur ett historiematerialistiskt perspektiv så är det inte rimligt att göra en så pass skarp åtskillnad mellan religiösa läror och annan ideologi som är brukligt i det moderna Sverige. Varken socialism, socialliberalism eller islam är heller några skarpt åtskilda monoliter. Det finns muslimska socialister och socialliberaler, det finns muslimska antisocialister och antiliberaler. Överlag finns det en historiematerialistisk ovilja till att sätta stor fokus på människors ideologiska etiketter, snarare än att titta på vad de faktiskt gör.

Islam är naturligtvis inget nytt fenomen. Finns det någon som verkligen hävdar något sådant? Det är en mer än 1400 år gammal religion som, liksom de övriga världsreligionerna, kronologiskt föregår både socialism och liberalism som ideologiska fenomen. Både socialismen och liberalismen innehåller dock tankar som har idéhistorisk koppling till islam.

"Socialismen" ser ingenting alls. Socialismen är en oerhört bred idétradition eller kanske snarare kategori som rymmer allt möjligt. Bland självidentifierade socialister finns allt från de som menar att Mohammeds budskap är vägen till mänsklighetens befrielse till islamhatande ateister som tycker att Koranen passar bäst som ved.

Att försöka härleda några idéer som tillhörande den "egentliga" socialismen och liberalismen eller det "egentliga" islam framstår ur ett historiematerialistiskt perspektiv blir lätt huvudlös idealism. Det är inte så idéer fungerar. Man bör hellre prata om synsätt som är mer eller mindre vanliga och tongivande inom olika ideologiska grupperingar eller om vad olika personer menar med sina etiketter. Man bör också tänka på det stora skillnaderna som i regel uppkommer mellan vad människor faktiskt gör och vad de säger.

[Dag den vise]

En sak jag undrat mycket över är varför vänstern sedan sextiotalet gått från att vara en rörelse som enbart handlat om att försvara det man uppfattar vara majoritetens intressen, till att bli en rörelse som mest tycks se samma majoritet som någonting reaktionärt som måste dekonstrueras. För arbetarklassen var ju majoriteten av befolkningen under såväl Marx, Brantings och Lenins (bolsjevik betydde ju ursprungligen "majoritetens man")tid, men när jag tittar på marxistiska nätsidor idag handlar sisådär 90 procent om att hylla minoriteter så som muslimer, romer, homosexuella och hitte-på-begreppet queer, och normativ används här mest som ett skällsord(mina källor till detta är http://rummets.se/ , http://www.genusfotografen.se/ och http://motkraft.net/ ). Är det Gotfred Appels snyltarstatsteori som skapade denna tendens inom vänstern eller någon annan "kul" sextioåttahypotes? Eller finns denna tendens med i någon form även hos klassikerna (ett möjligt foster till denna tendens skulle även kunna vara Engels polygamiförespråkande, men då han samtidigt inte ska ha gillat homosexualitet är jag lite osäker på detta)?

[LasseMaja]

Ett av de bärande elementen hos vänstern är ju jämlikhetstanken. Det är nog därför man idag försvarar grupper som man anser förtryckta.

[Lasse O]

Ett av de bärande elementen hos vänstern är ju jämlikhetstanken. Det är nog därför man idag försvarar grupper som man anser förtryckta.

Jag tror det är en för enkel förklaring. Det finns gott om marginaliserade grupper i Sverige som aldrig får någon uppmärksamhet av den svenska vänstern. Jag tänker på bl a missbrukare, hemlösa och romer. Sällan hör man den svenska vänstern ta dessa grupper i försvar. Det skall istället gärna vara utländska grupper eller om det är i Sverige vissa, inte alla, sexuella minoriteter plus förstås islam. Livets ord göre sig inget besvär.
Förmodligen finns en stor grupp människor som har behov att vara beskyddare av de som klassificeras som svaga och det är väl ingen slump att de återfinns inom vänstern.

Ps. Att kritisera islam anses av vänstern att man sparkar "nedåt" men om jag vore muslim skulle jag bli vansinnig om någon påstod att jag stod under svenskarna i rang men det är ju det som vänstern egentligen påstår.

[Amund]

Att kritisera islam anses av vänstern att man sparkar "nedåt" men om jag vore muslim skulle jag bli vansinnig om någon påstod att jag stod under svenskarna i rang men det är ju det som vänstern egentligen påstår.

Men i det här fallet tolkar jag det som att det inte nödvändigtvis handlar om rang när man pratar om att ”sparka nedåt”, som jag tolkar uttrycket avses mer försvarsförmågan hos den utpekade gruppen. Att ge sig på Kungahuset, eller Astrid Lindgren är enligt mig exempel på att sparka uppåt eftersom dessa grupper/personer kommer att få ett massivt stöd i media och sociala sammanhang, att däremot ge sig på exempelvis politiker eller nitiska statliga tjänstemän är att sparka nedåt, oavsett deras handlingar är så är det väsentliga att det är riskfritt att ge sig på dem, få kommer till deras försvar.

Åtminstone tolkar jag begreppet "rang" i sammanhanget så, dessutom är det säkert många som inte håller med om mina exempel.

[Lasse O]

Att kritisera islam anses av vänstern att man sparkar "nedåt" men om jag vore muslim skulle jag bli vansinnig om någon påstod att jag stod under svenskarna i rang men det är ju det som vänstern egentligen påstår.

Men i det här fallet tolkar jag det som att det inte nödvändigtvis handlar om rang när man pratar om att ”sparka nedåt”, som jag tolkar uttrycket avses mer försvarsförmågan hos den utpekade gruppen. Att ge sig på Kungahuset, eller Astrid Lindgren är enligt mig exempel på att sparka uppåt eftersom dessa grupper/personer kommer att få ett massivt stöd i media och sociala sammanhang, att däremot ge sig på exempelvis politiker eller nitiska statliga tjänstemän är att sparka nedåt, oavsett deras handlingar är så är det väsentliga att det är riskfritt att ge sig på dem, få kommer till deras försvar.
Åtminstone tolkar jag begreppet "rang" i sammanhanget så, dessutom är det säkert många som inte håller med om mina exempel.

Jo, jag hittade på begreppet rang men borde kanske istället använt påstått skyddsbehov eller något annat som visar hur vänstern resonerar, likgiltigt om just muslimer vill ha stöd av vänstern eller inte.
Annars håller jag med dig om det riskfria i att kasta sig över en statlig tjänsteman eller annan lägre beslutsfattare. Att kungen skulle vara fredad håller jag däremot inte alls med om. Han utsattes för flera drev för några år sedan och det var väl bara Rojalistiska föreningen som stod upp till hans försvar. Från ledande regeringspolitiker var det tyst. Knäpptyst.

Fast om just muslimer saknar försvarsförmåga är mer tveksamt. Dessa religionsutövare backas i regel upp av journalister, politiker och den svenska kyrkan och har dessutom som det visat sig kunna bita ifrån sig ordentligt då någon kritiserar religionen.

Nu har vi säkert förflyttat oss långt ifrån marxismen och moderatorns tålamod är säkert hårt prövat

[Amund]

Nu har vi säkert förflyttat oss långt ifrån marxismen och moderatorns tålamod är säkert hårt prövat

Ja det har du rätt i, vi lugnar moderatorn och försöker återknyta till marxismen.

Det där vad som är utsatt i samhället och inte är nog svårt att nå enighet om, de flesta anser sig nog nedtryckta medans andra grupper anser dem som starka.

[LasseMaja]

Det finns gott om marginaliserade grupper i Sverige som aldrig får någon uppmärksamhet av den svenska vänstern. Jag tänker på bl a missbrukare, hemlösa och romer. Sällan hör man den svenska vänstern ta dessa grupper i försvar.

Då måste du lyssna dåligt. Den lokala vänstern här i bygden är eld o över härbärgen för missbrukare, hemlösa och papperslösa romer.

Men som sagt. Tråden är på väg att spåra ur i dagspolitik.

[Lasse O]

Det finns gott om marginaliserade grupper i Sverige som aldrig får någon uppmärksamhet av den svenska vänstern. Jag tänker på bl a missbrukare, hemlösa och romer. Sällan hör man den svenska vänstern ta dessa grupper i försvar.

Då måste du lyssna dåligt. Den lokala vänstern här i bygden är eld o över härbärgen för missbrukare, hemlösa och papperslösa romer.

Men som sagt. Tråden är på väg att spåra ur i dagspolitik.

Vilket alltså innebär att du snart låser tråden i din dubbla egenskap av moderator och debattdeltagare.
Uppriktigt sagt tycker jag inte att moderatorer skall gå in och diskutera för att sedan när argumenten tryter rensa inläggen eller stoppa diskussionen. Bättre att moderatorerna försöker vara något så när opartiska och hålla ett visst avstånd till alla tyckanden, inklusive sina egna. Varför skall man annars vara moderator?

[LasseMaja]

Det finns fler moderatorer än jag. Vi har som regel att vi inte modererar i trådar där vi diskuterar själva.

[Lasse O]

Det finns fler moderatorer än jag. Vi har som regel att vi inte modererar i trådar där vi diskuterar själva.

Det är en bra regel. Den "lokala vänstern här i bygden" har dessvärre inte samma trovärdighet men jag tror vi lämnar diskussionen här och nu. Att diskutera med vänstern är nämligen som att diskutera filosofi med en begåvad Cocker Spaniel.

[Dag den vise]

Ett av de bärande elementen hos vänstern är ju jämlikhetstanken. Det är nog därför man idag försvarar grupper som man anser förtryckta.

Det må hända, men många gånger tycks denna "jämlikhetstanke" gå långt mycket längre än att kräva jämlikhet. Man vill ju i vissa fall till och med helt "dekonstruera" (ett ord som ursprungligen faktiskt också betyder förstöra) bort majoritetens sätt att vara (detta är ju till exempel kärnan i queerteorin). Jag tror till exempel inte att den vanlige svenske knegaren i låt oss säga Oskarshamn har något som helst att vinna på att bli skuldbelaggd för att han trots sin krångliga situation med sin anställning är "privilegierad" av den rörelse vars mål ursprungligen var att han skulle krossa systemet på grund av samma situation. Så är det appellianerna vars "snyltarstatsteori" också som var ovanligt tidig med att säga att västerländska arbetare var "arbetararistokrater" och därmed onda, som skapade denna tendens, eller måhända någon idé född ur sextiotalets hashdimmor?