Kapitalistisk frågelåda

[Amund]

Varför inte? Om marxister ska tvingas försvara och förklara socialismen så kan väl även kapitalistvurmarna få svara på frågor om marknadens förträfflighet och brister för att lösa människors vardag.

Jag kan göra avspark med att påstå att marknaden är den i särklass mest effektiva metoden att lösa utmaningar i ett samhälle. Till och med Lenin begrep det när han så att säga införde NEP. Ett samhälle stagnerar som inte tillåter att det skapas mervärde som gynnar skaparen av mervärdet - med andra ord måste människor tillåtas göra en vinst på sin kreativitet.

Kapitalismen har ju urgamla rötter men har varit påtagligt reglerad genom mänsklighetens historia eftersom det alltid funnits lagar och begränsningar som hindrat den fria marknaden. Alla former av påverkan på en marknad, exempelvis pristak skapar direkt en obalans i systemet. Men konstigt nog har det av olika anledningar genom alla tider funnits ett politiskt stöd för att marknader ska regleras i någon form.

[Mackan L]

Nu blir det liksom med vänsterkanten femtielva olika definitioner etc men det är ju en del av det intressanta.

Monopol skapar en ojämn (orättvis kanske man vågar säga?) marknad varför det finns regler (staten lägger sig i) som ska förhindra detta.
Utan monopolsregleringar försvinner dock den fria marknaden eftersom jätteföretagen dominerar och eliminerar all konkurrens.

Vilket alternativ är mest fri marknad?

[Davian]

Hur tänker man sig i kapitalismen att fördela resurser på ett rättvist vis så att alla som är medlemmar i samhället har reella möjligheter (och inte bara rättigheter) kunna ta del av det mest effektiva systemet?

[Davian]

Hur ser kapitalismen på etik och moral? Är det faktorer som vägs/bör vägas in när det gäller skapandet av den fria marknaden?

[Amund]

Hur ser kapitalismen på etik och moral? Är det faktorer som vägs/bör vägas in när det gäller skapandet av den fria marknaden?

Intressant fråga! Till att börja med ser jag kapitalismen mer som ett funktionssätt än en ideologi. Kapitalismen i sig saknar både etik och moral om inte dess aktörer tvingas agera utifrån sådana parametrar. Jag brukar säga att politiker INTE ska driva företag, de är urusla entreprenörer. Samtidigt är det lika illa när företag försöker bedriva politik, då blir det mest ett fumlande för att uppfylla marknadens och maktens förväntningar. Oavsett vilka vackra värdegrunder företaget har på sin hemsida så agerar man så som bedöms vara mest ekonomiskt lönsamt utifrån vad marknaden och makten förväntar sig. Därför blir det knasigt när Arla tar bort sin ryska yoghurt på grund av sin ängslan att inte hänga med i svängarna.

Nej, huruvida marknadens aktörer uppfyller medborgarnas förväntan på etik och moral är helt avhängigt konsumentmakten.

[Amund]

Hur tänker man sig i kapitalismen att fördela resurser på ett rättvist vis så att alla som är medlemmar i samhället har reella möjligheter (och inte bara rättigheter) kunna ta del av det mest effektiva systemet?

Också en intressant fråga! Empiriskt kan man säga att kapitalismen har byggt ett samhälle där i normalfallet alla har rättigheter (som du skriver) men kanske inte alltid möjligheter att ta del av välståndsökningen. Ändå kan man se att kapitalismens förmåga att skapa välståndsökning är svåröverträffad. En enkel människa som har sättpotatis kan ofta några månader senare skörda 10 ggr mer, kanske 15-20 ggr när han kom på att använda djurspillning på åkern - alltså har ett mervärde skapats. Teoretiskt kan hen sälja en del potatisar till en person utan sättpotatis, som i gengäld städar, skalar och kokar potatisen till denne - nu har vi skapat en början till en dynamisk ekonomi som skapar mervärde och som de flesta kan ta del av! Kanske en tredje person varken duger något till och saknar tillgångar, kanske de andra två slutligen förbarmar sig över denne och delar med sig en gnutta - de delar inte lika men de vill heller inte se denne person svälta. Skulle de tvingas dela lika skulle han med sättpotatisen knappast bry sig särskilt mycket, och han skulle definitivt inte komma på det där med gödning.

Äganderätten är naturligtvis central. Han med potatisskörden skulle snart tröttna om han tvingades lämna ifrån sig all potatis eftersom någon (oklart på vilka grunder?) bestämt att någon annan har större behov.

[Amund]

Nu blir det liksom med vänsterkanten femtielva olika definitioner etc men det är ju en del av det intressanta.

Monopol skapar en ojämn (orättvis kanske man vågar säga?) marknad varför det finns regler (staten lägger sig i) som ska förhindra detta.
Utan monopolsregleringar försvinner dock den fria marknaden eftersom jätteföretagen dominerar och eliminerar all konkurrens.

Vilket alternativ är mest fri marknad?

Spännande och komplicerad fråga det där med monopol. Ska åka och rösta nu men återkommer kanske i ämnet.
Generellt är monopol, oligopol och truster exempel på typiska störningar i en marknadsekonomi. Liksom utpressning och ocker bara för att det förekommer inom marknadsekonomin så betyder det inte att det är en del av denna - tvärtom. Men jag måste även medge att de statligt sanktionerade monopolen och trusterna var en viktig ingrediens under den industriella revolutionen - åtminstone i Tyskland och USA. Tack vare att dessa länder så tydligt gynnade sitt inhemska näringsliv istället för att låta marknadskrafterna råda, så kom dessa länder att få ett industriellt försprång. Storbritannien värnade mer om marknadens funktionssätt men hade sina protektionistiska regler inom sjöfarten.

Monopolsituationer uppkommer oftast på politisk väg och det är av ondo för marknadens funktionssätt. Det är det korta svaret.

[Markus Holst]

Kapitalismen är bra på att få tillväxt och att ge prestationsinriktade människor inspiration. Det är riktigt.

Vad kapitalismen är dålig på är att hantera de som inte kan. Det är svårt för många handikappade, både fysiska och mentala, att komma till rätta i ett sådant system.

Jag har samma invändning mot skolan. Den passar också de prestationsinriktade barnen, de som får en kick av att vara duktig. Den som vill sitta för sig själv och studera men slippa svara på frågor missgynnas. Där missgynnas även barn som hellre ställer frågor än svarar på frågor eftersom lärarnas kunnande ofta understiger de nyfikna barnens intressenivå.

Nåväl. Fördelen med kapitalism är ju friheten. Det är ju inte förbjudet varken att bilda hjälpföreningar eller att vara filantrop. Men att ge stöd till dem som inte fungerar i systemet, där är kapitalismen lika dåligt som andra ekonomiska system. Kanske är det just det man skall komma ihåg: Kapialismen är en ekonomisk modell, inte en politisk ideologi.

Mina 25 öre.

[Davian]

Hur är det tänkt i kapitalismen att relationen mellan ”den osynliga handen” och äganderätten ska se ut?

[Blixten]

Fråga 1 om kapitalismens framtid:
Jag kan tänka att kapitalismen (marknadsekonomi i samhället i stort) funkade bra under industrieploken/nittonhundratalet. Utfallet blev någorlunda jämlikt eftersom det mesta värdet genererades av arbete. Exempel: Om Ann-Charlotte föddes rik och lökade igenom livet och Elinor föddes fattig men pluggade stenhårt och gjorde en god men ordinär karriär så dog de ungefär lika rika. Om världen förändras, vilket en del påstår håller på att hända, så att det mesta värdet genereras av kapital så kommer garanterat Ann-Charlotte att dö rikast. Hur ser kapitalismens framtid ut om den så totalt gynnar "de rika" att "alla" uppfattar det som klart orättvist?

Fråga 2 om samma ämne:
Den gamla vanliga nationalekonomiska teorin antar (typ) att värden uppstår i industriell tillverkning genom kombination av kapital, insatsvaror och arbetskraft. Eftersom ingen kan få någon av dessa komponenter billigare än alla andra (förutom vissa oftast temporära monopol) så kan ingen i längden uppnå ekonomisk world domination. Dagens storföretag har andra tillgångar än fabriker (som kan kopieras av andra) såsom användare, personlig data, content och håller sina kunder instängda på olika sätt.

Jag kan bygga en bilfabrik på min tomt (om tomten vore stor nog) och konkurrera med Volvo men även om jag bygger en bättre mjukvara än vad facebook har så skulle det vara ganska värdelöst innan jag har någon miljard användare. På så sätt har industrierans storföretag alltid hotats (och ofta ersatts) om dom levererat dåligt, helt enligt nationalekonomisk teori, men vad händer med nya tidens företag? Om facebook och det gänget på så sätt blir skyddade mot konkurrens, kommer kapitalismen att behålla sin legitimitet som samhällets effektiva leverantör av gods och varor?

Vem har bäst svar om framtiden, Amund eller Davian?

Nu blir det liksom med vänsterkanten femtielva olika definitioner etc men det är ju en del av det intressanta.

Word!

[Markus Holst]

FB upplever jag som ett resultat av god marknadsekonomi: De levererar en produkt som "alla" med tiden ville ha. Vi har ju sett andra jättar komma och gå även på den digitala marknaden, t ex Lunarstorm, Alta Vista m.fl. Även FB kommer att tvina bort den dag folk inte längre lockas av deras tjänst.

[Blixten]

Ja hittills har det väl funkat så. På nittitalet sa "alla" att Microsoft hade dominans över IT-marknaden och ingen kunde konkurrera med dem. Jag höll alltid på motsatt ståndpunkt och sa att MS behåller sin dominans så länge de är bra och att det visst finns utrymme för konkurrenter. Och se jag fick rätt! (MS har tappat på många marknader, missat många nya möjligheter men också varit extremt duktiga på att möta konkurrensen och förnya sig själva.)

Men framtiden vet vi inte så mycket om. Kommer folk att kasta bort och glömma sina fb-kontom som man glömde lunarstorm? Eller har företaget låst in användarna med hela deras livs historia och bilderna på barnen och bröllopet? Kanske människorna sitter fast denhär gången! Eller nästa?

[Amund]

Hur är det tänkt i kapitalismen att relationen mellan ”den osynliga handen” och äganderätten ska se ut?

Den osynliga handen kan självklart störas av äganderätten under vissa förhållanden. Det vanligaste exemplet är nog monopolsituationer, både statliga och privata, men jag antar att du vill närma dig problemet med jordräntan. Under den förindustriella perioden var det kapitalistiska systemet relativt ineffektivt, mycket på grund av den gamla jordägande klassens ovilja att skapa tillväxt.

Min uppfattning är nog att äganderätten, särskilt när det gäller gemensamma värden som exempelvis naturen kan vara ett stort problem med marknadsmekanismerna. I en modern modern ekonomi med demokratiska institutioner regleras detta genom författningen men i annat fall föreligger alltid en risk för osund exploatering, men det gäller nog de flesta ekonomiska och politiska system. Sovjetunionen lyckades ju radera ut världens största insjö trots att det inte byggde välstånd på något endaste vis.

[Markus Holst]

Kommer folk att kasta bort och glömma sina fb-kontom som man glömde lunarstorm? Eller har företaget låst in användarna med hela deras livs historia och bilderna på barnen och bröllopet? Kanske människorna sitter fast denhär gången! Eller nästa?

Det är bara några knapptryckningar för att ta bort alla spår efter sig på fb. Det har jag gjort ett par gånger så inlåst är man inte.

[Amund]

Fråga 2 om samma ämne:
Den gamla vanliga nationalekonomiska teorin antar (typ) att värden uppstår i industriell tillverkning genom kombination av kapital, insatsvaror och arbetskraft. Eftersom ingen kan få någon av dessa komponenter billigare än alla andra (förutom vissa oftast temporära monopol) så kan ingen i längden uppnå ekonomisk world domination. Dagens storföretag har andra tillgångar än fabriker (som kan kopieras av andra) såsom användare, personlig data, content och håller sina kunder instängda på olika sätt.

Jag kan bygga en bilfabrik på min tomt (om tomten vore stor nog) och konkurrera med Volvo men även om jag bygger en bättre mjukvara än vad facebook har så skulle det vara ganska värdelöst innan jag har någon miljard användare. På så sätt har industrierans storföretag alltid hotats (och ofta ersatts) om dom levererat dåligt, helt enligt nationalekonomisk teori, men vad händer med nya tidens företag? Om facebook och det gänget på så sätt blir skyddade mot konkurrens, kommer kapitalismen att behålla sin legitimitet som samhällets effektiva leverantör av gods och varor?

Jag börjar med fråga 2.
Marknadsekonomins viktigaste egenskap är ju att kapital, tillgång och efterfrågan hela tiden söker sig till den mest effektiva kombinationen. Om Island har världens billigaste elström så är det lämpligt att förlägga strömslukande aluminiumfabriker i det landet - alltså komparativa fördelar. Men det innebär ju att de kanske blir lite slappa samtidigt som andra producenter effektiviserar sina produktionsmetoder. Ja menar jag. Kapitalismen är ytterst lyhörd för vad som efterfrågas i samhället. Och om det är omodernt med skeppsvarv och stålverk samtidigt som IT-branschen växer så flyter det snabbt in riskkapital i dessa branscher. Om politiker bestämmer så kommer de att stödja sina klienter som är beroende av stålverken genom att pumpa in gemensamt kapital i en bransch som är omodern. Kapitalet flödar snabbt mellan branscherna.