Sigill för filippinska provinser

[Patrik Öbrink]

calaca.png (206.98 KiB) Visad 1209 gånger

CALACA. Staden har en namngivningsmyt liknande den för andra orter i Filippinerna. Namnet kommer från ordet för taken på husen som var gjorda av bambuhalvor ladda ovanpå varandra. När Calaca fortfarande var en sitio råkade tre spanska tjänstemän gå förbi. De såg några snickare bygga tak på ett hus. De frågade en av snickarna om platsens namn. Snickaren, som inte kunde spanska, trodde att spanjorerna frågade vad de gjorde och svarade "calaca". Spanjorerna noterade namnet och sedan dess har Calaca varit det officiella namnet.

järtat med händer i det övre fältet symboliserar kärlek, omsorg och gemenskap. Det kopplar till stadens program som ”NASA PUSO” (hjärta/bistånd) och betonar medmänsklighet, välfärd och att framtiden byggs med hjärta och handling.

Palmen och den gröna färgen representerar natur, jordbruk, tillväxt och hållbarhet. Palmen står för tropiskt klimat, hållbarhet (palmer klarar stormar) och Calacas jordbruksarv. Calaca är känd för Atchara, inlagd papaya och andra ingredienser (morotsslantar, julienn av ingefära, paprika, länk, vitlök och andra grönsaker). Det läggs in i vinäger, sirap och salt. Det finns speciella sorter med palmhjärta och havsportlak.

Byggnaden i det nedre fältet symboliserar industrialisering, framsteg och ekonomi. Calaca har betydande industri (t.ex. hamn och kraftverk), och detta visar på modern utveckling och jobb.

De blå vågorna representerar havet ochkusten. Calaca ligger vid kusten, och vågorna symboliserar fiske, handel, hamnverksamhet och förbindelser med omvärlden.

.

[Patrik Öbrink]

Calatagan_Batangas.png (113.14 KiB) Visad 1122 gånger

CALATAGAN. På sigillet ser vi en stiliserad bild av kommunens geografiska utseende; den utgörs av en halvö omgiven av hav. Båten är en symbol för havet och sjöfarten. Fisken representerar en av områdets viktigaste näringar och bredvid avbildas en traditionell fiskfälla. Risodling är en annan viktig näring och representeras av de lilafärgade sockerrören med grön blast. Längts ner Cape Santiago-fyren, ett välkänt landmärke på halvöns sydspets. Den svarta stjärnan markerar huvudortens placering på kartan.
.

[Patrik Öbrink]

Cuenca_Batangas.png (200.19 KiB) Visad 1110 gånger

CUENCA. Det gröna berget i bakgrunden är Mount Maculot, Cuencas mest kända landmärke.Dety symboliserar naturens skönhet, turism, styrka och det vulkaniska landskapet nära Taalsjön. Berget representerar också Cuencas geografiska läge i en dal (cuenca betyder just "dal" på spanska). Soluppgången symboliserar framsteg, hopp, en ny dag och filippinsk nationalism (Batangas var en av provinserna som gjorde uppror mot spanjoerna). Framför stadens välkomstbåge med en filippinsk örn, landets nationalfågel, på toppen. Den beskyddar kommunen och dess invånare. Lagerkransen representerar utbildning och kugghjulet symboliserar industrin. I kugghjulet avbildas jordbruksprodukter, bröd och fisk - tre viktiga näringar. Cuenca är känt som "Home of Bakers"; bakning är en viktig näring och kulturell identitet i kommunen. Det symboliserar försörjning, gemenskap, tradition och hårt arbete.

.

[Patrik Öbrink]

Ibaan_Municipal_Seal.jpg (32.93 KiB) Visad 1110 gånger

IBAAN. Namnet kommer från ett ord som betyder "staden där Iba frodas". Enligt historiker var den nuvarande kommunen kraftigt bevuxen med Iba-träd.Ett sådant träd avbildas i sigillets nedre fält. I fältet uppe till vänster avbildas en kringenvandrande försäljare i traditionell klädsel med varor på huvudet. Representerar de många kringresande försäljare från Ibaan som spridits över hela Filippinerna och säljer hushållsvaror. Det har länge varit en viktig försörjningskälla för invånarna. I fältet till höger avbildas en sockersrörsplanta. Sockerrörsodling är en av de viktigaste näringarna i Ibaan. Ungefär 2 000 hektar (34 % av kommunens mark) används för sockerrör.
.

[Patrik Öbrink]

Laurel_Batangas.png (134.04 KiB) Visad 1100 gånger

LAUREL. Staden är uppkallad efter Miguel Laurel, den första kända med namnet Laurel på Filippinerna och en långvarig patriark på platsen och José P. Laurel, en tidigare president och född i Tanauan, Batangas. Det är José P. Laurel som avbildas i sigillet tillsammans med symboler för kommunens viktigaste näringar - jordbruk och fiskodling. Kullen i bakgrunden symboliserar landskapet runt Laurel, som ligger vid foten av ett berg. Palmen symboliserar, förutom kokosnötter som en viktig jordbruksprodukt, det tropiska klimatet i området, livskraften i den omgivande naturen och invånarnas motståndskraft.
.

[Patrik Öbrink]

Lemery_Batangas.png (143.33 KiB) Visad 1098 gånger

LEMERY. Kommunenhar fått sitt namn efter kapten Roberto Lemery, en befälhavare för den lokala garnisonen. Han hade befälet över den lokala militära utposten fram till sin död 1856. I en sköld med de filippinska färgerna finns symboler för kommunens viktigaste näringar - jordbruk och sjöfart. Palmerna representerar naturen, tropiskt klimat och fruktbarhet. De symboliserar också Lemerybornas motståndskraft och förmåga att växa och frodas trots utmaningar. Sockerrören symboliserar den viktigaste jordbruksprodukten. Buffelhuvudet står för jordbruk, boskapsskötsel och styrka. Den röda färgen förstärker intrycket av kraft, mod och vitalitet. Fartyget symboliserar sjömanskap, handel och sjöfart. Lemery har en lång historia som hamnstad och viktig handelsplats vid Balayan-bukten. Skeppet representerar också de tidiga bosättarna och kommunens koppling till havet och ekonomisk aktivitet genom fiske och sjöhandel. Den blå färgen står för havet, fred, rättvisa och stabilitet. Den gröna färgen utanför skölden symboliserar framsteg, hopp, jordbruk och välstånd.
.

[Patrik Öbrink]

Lian_Batangas.png (170.76 KiB) Visad 1095 gånger

LIAN. Lian grundades 1760 av kinesiska handelsmän som bosatte sig i området. 1818 fanns det enligt den spanska folkräkningen 629 infödda och kinesiska familjer som levde i harmoni med sju spansk-filippinska familjer. Enligt ortens tidiga invånare hette den ursprungligen Lia, efter ledaren för den första gruppen kinesiska handelsmän som bosatte sig där. När spanjorerna frågade handelsmännen om platsens namn och "Lia" var svaret, tog de det som "Lian", stadens nuvarande namn.

Sockerrören längts upp till vänster symboliserar jordbruk och den lokala ekonomin. Sockerrör har länge varit en viktig gröda i Lian och representerar lantbruk och försörjning. Palmen representerar natur, tropiskt klimat och resiliens. Palmer är en klassisk filippinsk symbol för livskraft och växtlighet.Fabriksbyggnaden symboliserar sockerbruken, viktiga för den lokala ekonomin och försörjningen.

Soluppgången står för hopp, framtidstro och en ny början och anknyter till Filippinerna och revolten mot spanjorerna. Havet och stranden visar att Lian är en kustkommun. Båten (traditionell filippinsk banca) symboliserar fiske och sjöfart, som är viktiga näringar i kommunen.
.

[Patrik Öbrink]

Lipa_City_Seal.svg.png (95.37 KiB) Visad 1075 gånger

LIPA CITY. Batangueños hade sin bosättning i Bombonsjön och började sprida sig till andra platser när vulkanen fick utbrott. Medan en grupp människor flyttade till ett annat bosättningsområde stals bilden av S:t Sebastian från dem och hittades senare på ett träd som hette "lipa". Man trodde att skyddshelgonet ville döpa platsen till "Lipa".

I Det övre vänstra fältet finns ett svart emblem med kors, hjärta och ankare. Detta representerar de tre teologiska dygderna:

Korset = Tro
Hjärtat = Kärlek/Barmhärtighet
Ankaret = Hoppet

Det understryker Lipas starka religiösa arv och dygder.

I det högra fältet avbildas en hammare och ett städ. Det symboliserar industri, hårt arbete, hantverk och mod och står för invånarnas arbetsamhet och produktivitet.

I det nedre filet avbildas en grön kulle - en symbol för landskapet runt staden - och ett lipaträd som get staden dess namn.
Bonden med vattenbuffelnm plogen och åkern representerar jordbruket, invånarnas viktigaste levebröd, och kvinnan med barn symboliserar familj, fertilitet och vardagsliv.

Huvudfärgerna - vitt, rött och blått - är hämtat från den filippinska flaggan.

"Virtud y Trabajo" betyder "dygd och arbete.
.

[Patrik Öbrink]

Lobo_Batangas.png (164.44 KiB) Visad 1070 gånger

LOBO. Skölden är hämtad från Batangas provinssigill. Kon symboliserar att Lobo är en rik jordbrukskommun och att en stor andel av stadens invånares inkomster kommer från jordbruk och boskap. Till höger avbildas en kruka med mjölkfiskyngel, en av stadens största inkomstkällor. Av tjugosex kommundelar ligger tio vid kusten är beroende av fiske för sin försörjning. I det nedre fältet atis (sockeräpple) som kommunen är känd för. Stjärnorna och färgerna symboliserar Filippinerna.
.

[Patrik Öbrink]

Mabini_Batangas.png (141.38 KiB) Visad 1050 gånger

MABINI. Kommunen är uppkallad efter Apolinario Mabini,en av de ledande gestalterna i den filippinska revolutionen och premiärminister i den Första filippinska republiken. Den utgörs av en halvö i havet och mycket kretsar det - framför allt dykning. Området Anialo är världsberömt för sina dykplatser, korallrev och rika marina biologiska mångfald och kallas kallas "Diving Capital of the Philippines". Annars är både jordbruk och industri viktiga näringar, vilket återspeglas i sigillet. de viktigaste jordbruksprodukterna som avbildas är kokosnötter, majskolv, jordnötter och kaffebönor (kapeng barako).

Färgerna är hämtad från en filippinska flaggan.
.

[Patrik Öbrink]

Malvar_Batangas.png (152.47 KiB) Visad 1045 gånger

MALVAR. Kommunen fick sitt namn efter general Miguel Malvar, infödd i Santo Tomas, Batangas, och en av de sista filippinska generalerna som kapitulerade till amerikanerna under det filippinsk-amerikanska kriget 1902. Dess tidigare namn innan den blev en kommun var Luta, härlett från namnet Dayangdayang Luta, den yngsta dottern till Datu Banga (en ättling till Datu Puti), som styrde området.

Den uppgående solen symboliserar ny början, hopp, framsteg och frihet och är en hänvisning till den filippinska revolutionen och strävan efter självständighet.

Plogen (arado) representerar jordbruk, hårt arbete och odling. Malvar är en traditionellt jordbruksbaserad kommun där ris, grönsaker och annan odling är viktigt. Andra jordbrukssymboler är kokospalmen, risfältet och vattenbuffeln. Risfältet står för jordbrukets rikedom, fertilitet och livsmedelsproduktion medan vattenbuffeln representerar styrka, uthållighet och lantligt liv. Träden, vegetationen, sjön och berget står för kommunens omgivning och symboliserar naturen.
.

[Patrik Öbrink]

MataasnaKahoy_Batangas.png (135.94 KiB) Visad 1042 gånger

MATAASNAKAHOY. Även om stadens namn alltid skrivs som ett ord, kommer det från frasen mataás na kahoy, som betyder "högt träd". Det avspeglas i sigillet genom det höga trädet. 1862 bestämde den dåvarande Capitán Municipal (motsvarande en borgmästare) i Lipa sig för att grunda en bosättning på just den platsen som en del av sin stad, och ledaren för den nya byn erinrade sig ett högt träd ("mataás na kahoy") i området. Ytterligare folklore kopplar det höga trädet till en frukt som hade botat en gammal kvinna från sjukdom.

Den uppåtgående solen står för riihet, nytt hopp, framsteg och en ljus framtid och är en hänvisning till den filippinska revolutionen. Stjärnorna representerar vägledning och enhet.

Fiske, djurhållning och fruktodling är viktiga näringar i kommunen. Frukterna som avbildas är kokosnötter, lanzones, bananer och chico (sapodilla).

Mataasnakahoy ligger vid Taalsjön, som tillsammans med Taalvulkanen avbildas nedanför det röda fältet.

Färgerna är hämtade från den filippinska flaggan.

[Patrik Öbrink]

Seal_of_Nasugbu.png (236.25 KiB) Visad 954 gånger

NASUGBU. Oklart varifrån namnet kommer och vad det betyder. I likhet med så många andra orter finns en myt om att spanjorer mötte lokalbefolkningen och de missuppfattade varandra. En grupp spanska soldater kom till området och deras ledare frågade en lokal kvinna (som höll på att koka ris i en lerkruka, palayok) ”Vad heter den här byn/platsen?” Kvinnan, som inte förstod spanska, trodde att spanjoren frågade om riset hon lagade. Hon svarade ungefär:”Nasubo na po iyan, eh, kaya ganyan.” (”Riset kokar redan, därför låter det så.”). Spanjoren uppfattade ordet ”nasubo” (eller en variant som ”nasugbu”), upprepade det för sina kamrater och så fick platsen sitt namn. Det blev senare Nasugbu.

Det här är en kommun med kust mot Sydkinesiska sjön, så mycket av livet kretsar kring kustnära turism och fiske, vilket återspeglar sig i sigillet i form av strand, båtar, svärdfisk och fiskenät. Den andra stora näringen är jordbruk, i synnerhet risodling, vilket visas genom risfältet och risplantorna. Palmerna och kullarna står för terrängen och naturen i kommunen. Mellan fälten ett band med stenar, som symboliserar en vall.

[Patrik Öbrink]

Padre_Garcia_Batangas.png (126.57 KiB) Visad 949 gånger

PADRE GARCIA. Orten är uppkallad efter Padre Vicente García, född i Barangay Maugat, en präst som var en av de första försvararna av frihetshjälten José Rizals roman Noli Me Tángere. Han var vän med Rizal under kampen för Filippinernas självständighet från Spanien. Det enda i sigillet som påminner om det är fältens färger som är tagna från den filippinska flaggan. Liksom många andra kommuner domineras Padre Garcias ekonomi av jordbruk, fruktodling och boskapsskötsel. Till vänster en risstjälk, till höger tjur, vattenbuffel och häst. I kommunen, som är känd som"Cattle Trading Capital of the Philippines", arrangeras en stor boskapsauktionsom lockar handlare från hela regionen. Kommuen är även känd för odling av dalandan och andra citrusfrukter.
.

[Patrik Öbrink]

Rosario_Batangas.png (120.28 KiB) Visad 921 gånger

ROSARIO. Kommunen har fått sitt namn efter de katolska rosenkransbönen, som spelat en viktig roll i kommunens historia. Enligt lokal tradition flydde invånarna undan moropirater medan de bad en novena och rosenkransen. På novenans nionde och sista natt nådde de flyende invånarna flodstranden Tubig ng Bayan ("Stadens vatten", hänvisande till en flod som har sitt ursprung i Lipa). Här bosatte de sig slutligen och byggde en stenkyrka söder om flodstranden till ära för sin beskyddarinna, Vår Fru av den Heliga Rosenkransen, och bytte namn på staden efter henne till Santo Rosario. De omgivande pärlorna och korset i sigillet är en rosenkrans.

Rosario kallas "Rice Granary of Batangas" och det nedre högra fältet är en hänvisning till det. Djuruppfödning, i synnerhet av gris och fjäderfä, är en annan viktig näring vilket avspeglas i det övre högra fältet. Kommunens "tredje ben" är industrin, framför allt agroindustri, och det avbildas i nedre vänstra fältet.

Kullen är Tombol Hill, en viktig historisk och geografisk plats i Rosario.
.