Sigill för filippinska provinser

[Patrik Öbrink]

sanjose.jpg (47.84 KiB) Visad 573 gånger

SAN JOSE. Namnet San Jose kommer från dess tidigare namn som en barrio: San José de Malaquing Tubig eller San José de Malaking Tubig. Den första delen av namnet kommer från dess skyddshelgon, S:t Josef, och fader Jose Victoria, församlingspräst i Bauankyrkan, som vilken staden en gång tillhörde. Den andra delen, Malaquing Tubig eller Malaking Tubig, översätts till "stor flod" eller bokstavligen "stort vatten" på tagalog, vilket hänvisar till vattenmassan som skär genom området. Floden avbildas i det nedre fältet tillsammans med Bigain Hill, en populär turistattraktion i kommunen. San Jose är en av Filippinernas största äggproducenter och kallas "Egg Basket of the Philippines"; hönan, kycklingen och ägget representerar detta. Jordbruk är också en viktig näring; de främsta produkterna avbildas i det övre högra fältet - kakao, kaffe och lanzones. Solen och färgerna är hämtade från den filippinska flaggan och symboliserar hopp, demokrati och frihet.
.

[Patrik Öbrink]

San_juan_batangas_seal.png (149.42 KiB) Visad 571 gånger

SAN JUAN. Orten är uppkallad efter San Juan Nepomuceno (Johannes Nepomuk), en böhmisk präst och martyr på 1300-talet (Böhmens nationalhelgon). Hästen symboliserar den omfattande djuruppfödningen, i synnerhet av just hästar, i kommunen. I det högra fältet avbildas en tubabehållare (batang), som används för att samla den färska saften (tuba) från kokospalmer. Det symboliserar kommunens starka koppling till kokosodling, produktion av lambanog (berömt kokosvin från Batangas) och traditionellt lantbruk. I det nedre fältet avbildas tre mogna mangofrukter, som symboliserar all fruktodling i kommunen. De gula prickarna representerar kommunens 42 barangayer. Färgerna är hämtade från den filippinska flaggan.
.

[Patrik Öbrink]

San_Luis_Batangas.png (149 KiB) Visad 565 gånger

SAN LIUS. Kommunen är uppkallad efter S:t Ludvig (Ludvig IX), oklart varför. En del historiker tror att det beror på att kommunen blev självständig på helgonets festdag den 25 augusti 1861. Silhuetten inne i skölden är kommunens geografiska utseende. I skölden finns symboler för kommunens viktiga näringar - fiske, boskapsuppfödning, jordbruk (i synnerhet kokosodling) och fruktodling (framför allt av mango). Buffelhubudet står också för hårt styrka, uthållighet och hårt arbete.

Rött i skölden står för mod och tapprahet. Vitt/grönt runt om representerar fred, renhet och fertilitet. Sigillet har en ljusgrön yttre ring med gula stjärnor som symboliserar enhet och de barangayer som ingår i kommunen.
.

[Patrik Öbrink]

San_Nicolas_Batangas.png (133.21 KiB) Visad 562 gånger

SAN NICHOLAS. Kommunen är uppkallad efter Nikolaus av Tolentino, församlingskyrkans skyddshelgon. Kommunen består av ett område vid södra delen av Taalsjön och halva Taalvulkanen. Sjön och vulkanen avbildas i sigillet. Fiske är en viktig näring tillsammans med jordbruk, i synnerhet risodling (stjälken till vänster) och kokosproduktion.
.

[Patrik Öbrink]

The_new_municipal_seal_of_the_Municipality_of_San_Pascual,_Batangas.jpg (39.23 KiB) Visad 558 gånger

SAN PASCUAL. Kommune är uppkallad efter S:t Paschal Baylón, ett spanskt helgon. De flerfärgade vertikala fälten (gult, blått, grönt, lila, rött, orange) med solstrålar överst representerar framsteg, mångfald och en ljus framtid. Bostadshusen symboliserar samhället, boende och gemenskap. Industribyggnaderna till höger står för industriell utveckling, tillverkning och ekonomisk tillväxt. I kommunen finns bl.a oljeraffinaderier och kemiska fabriker.

Grönskande landskap med träd, en ko och en kalv och hängande frukt representerar jordbruk, boskapsskötsel och traditionellt lantliv – San Pascuals rötter som jordbrukskommun. Frukten är sapodilla, som kommunen är särskild känd för.

Blått vatten med vågor och en väg som löper längs kusten symboliserar fiske, sjöfart och kustnära näringar samt infrastrukturen längs kusten.

I mitten de filippinska färgerna, den filippinska solen och de tre stjärnorna som representerar Filippinernas tre huvudregioner.
.

[Patrik Öbrink]

Santa_Teresita_Batangas.png (166.23 KiB) Visad 556 gånger

SANTA TERESITA. Kommuen har fått sig namn efter dess skyddshelgon, S:t Thérèse av Lisieux. Invånarna försörjer sig på jordbruk, fiske och hantverk vilket avspeglar sig i sigillet - korg, riskolvar, risstjälkar och fiskar.
.

[Patrik Öbrink]

City_seal_of_Santo_Tomas,_Batangas_(2023).jpg (29.02 KiB) Visad 552 gånger

SANTO TOMAS. Kommuen är uppkallad efter dess skyddshelgon, S:t Thomas av Aquino. Det är emot för hjälten i den filippinska revolutionen och det filippinsk-amerikanska kriget, general Miguel Malvar. Han intar också en central plats i sigillet och stadens staty av honom avbildas. Malvar var den sista generalen som kapitulerade mot amerikanerna 1902. Statyn symboliserar patriotism, hjältemod och motståndskraft samt stadens stolthet över sitt historiska arv. Den rutiga, stenlagda ytan framför statyn representerar stadens centrum, ordning, gemenskap och den offentliga platsen där invånarna samlas. Den leder upp till statyn och understryker att General Malvar står i hjärtat av staden.

Kokospalmerna representerar jordbruk, kokosodling och den tropiska naturen. Palmerna står också för livskraft och välstånd. De gröna kullarna symboliserar det kuperade landskapet runt Sto. Tomas och regionens natursköna miljö. Kullarna betonar kopplingen till landsbygden och jordbruket.

Enligt filippinsk mytologi är Santo Tomas, Batangas, boplats för anggitay, varelser med överkroppen av en kvinna och underkroppen och benen av en häst - en filippinska varianten av en kentaurinna - ibland med ett horn i pannan som en enhörning.
.

[Patrik Öbrink]

Taal_Batangas.png (121.46 KiB) Visad 552 gånger

TAAL. Det finns flera förslag på varifrån namnet kommer och det råder ingen enighet om det. Den har i alla fall gett namn åt vulkanen och sjön, som staden tidigare låg vid. Efter ett vulkanutbrott flyttades staden och numera gränsar inre ens kommunen till Taalsjön.

Överst i sigillet avbildas Taal Basilica, den största kyrkobyggnaden i Filippinerna. Den ligger i stadens välbevarade stadskärna, poblacion, som räknas som National Historical Landmark och är nominerad till UNESCOS världsarvslista. Staden är känd för tillverkning av den traditionella, filippinska skjortan (barong) och den traditionella, filippinska fjärilskniven (balisong), som avbildas i den nedre delen av sigillet.

En rad nyckelpersoner i den filippinska revolutionen har anknytning till Taal, bl.a. Felipe Agoncillo - den filippinska representanten vid förhandlingarna om Parisfreden 1898 som ledde till slutet på det spansk-amerikanska kriget - och hans hustru Marcela som skapade den nuvarande filippinska flaggan. En hänvisning till detta finns i sigillets färger som är hämtade från flaggan och de tre stjärnorna, som representerar landets tre huvudregioner.
.

[Patrik Öbrink]

Flag_of_Talisay,_Batangas.png (82.47 KiB) Visad 550 gånger

TALISAY. Namnet kommer från ett träd med samma namn (Terminalia catappa) där klockorna från en katolsk församlingskyrka hängde. En sådan kyrka var då en tillfällig byggnad belägen i mitten av det dåvarande barriot. Kommunen består av området norr om Taalsjön och halva Taalvulkanen. Sjön och vulkanen avbildas överst i sigillet. Sjön är central för kommunens identitet och ekonomi - framför allt fiske och turism, som representeras av de färgglada båtarna i det nedre, högra fältet. Andra viktiga näringar är skogsbruk (trädet), jordbruk (kokospalmen) och djurhållning (kon).
.

[Patrik Öbrink]

Tanauan_City_Official_Seal.png (136.86 KiB) Visad 543 gånger

TANAUAN. Namnet "Tanauan" kan ha kommit från (1) ordet tanaw, som betyder "att titta genom [fönstret]", eftersom det var platsen för ett utsiktstorn som ger utsikt över Pansipitfloden på andra sidan Taalsjön och över de omgivande markerna; eller (2)
tanawa, en buske som frodades i området och vid Taalsjöns strandlinje, enligt Filippinernas nationella historiska kommission.

Apolinario Mabini – känd som "den filippinska revolutionens hjärna" och en av landets största politiska tänkare, landets första premiärminister - och José P. Laurel – Filippinernas president under andra världskriget och en inflytelserik politiker - föddes i Tanauan och avbildas överst i sigillet. Mellan dem böcker och en gåspenna - böckerna representerar kunskap, utbildning, visdom och intellekt medan gåspennan symboliserar skrivande, lagstiftning, litteratur och juridik. Både Mabini och Laurel var högutbildade och skrev viktiga texter. Det röda tecknet står för "Ka" i det forntida filippinska skriftsystemet Baybayin och hänvisar till revolutionsrörelsen Katipunan (det används för övrigt även i militär heraldik i Filippinerna).

Tanaunas ekonomi vilar på två ben - jordbruk/fiske/skogsbruk och industri - vilket syns i sigillets två nedre fält.
.

[Patrik Öbrink]

Taysan_Batangas.png (116.83 KiB) Visad 540 gånger

TAYSAN. Namnet kan komma från Atisan, vilket betyder "en plats där atis finns i överflöd nära Lobo". Atis är dock inte avbildad i sigillet utan en korg med annan frukt och grönsaker - mango, aubergine, bladgrönsaker m.m. Detta representerar Taysans rika jordbruk och dess roll som en viktig producent av frukt och grönsaker i Batangas. Risaxen till höger symboliserar livsmedelsproduktion, fertilitet och hårt jordbruksarbete. Det understryker att risodling är en central del av kommunens ekonomi. Den gula bakgrundsfärgen symboliserar ljus, välstånd och optimistisk framtid.Det röda kugghjulet runt sigillet står för framsteg, industri och samarbete.

[Patrik Öbrink]

Seal_of_Tingloy_Batangas.png (177.7 KiB) Visad 535 gånger

TINGLOY. Kommuen utgörs helt av ön Maricaban Island söder om fastlandet. Namnet "Tingloy" härstammar, enligt legenden, från en växt med nästan samma namn, "tinghoy", som finns i överflöd på ön än idag. Sjöfart, fiske och jordbruk är basen i ekonomin, vilket återspeglas i sigillet - fartyg, rep, palm och buffelhuvud. De två svarta stjärnorna symboliserar vägledning.
.

[Patrik Öbrink]

Tuy_Batangas.png (115.81 KiB) Visad 534 gånger

TUY. Namnet "Tuy" gavs av Salvador Ellio, alcalde borgmästare i Batangas, till minne av hans födelseort - Tui i provinsen Pontevedra i Galicien, Spanien. Duvan symboliserar fred, harmoni och gemenskap bland invånarna. Kommunens absolut viktigaste näring är sockerproduktionen, vilket i sigillet representeras av sockerrören. Vattenbuffeln står för hårt arbete, uthållighet sant det traditionella jordbruket och boskapsuppfödningen i området. Färgerna är hämtade från den filippinska flaggan och stjärnorna symboliserar landets tre huvudregioner.

Därmed är genomgången av alla kommunsigill i Batangas avslutad.
.

[Patrik Öbrink]

Vi går vidare med nästa provins - Bataan, mest känd för slaget om Bataan 1941/42 och den efterföljande dödsmarschen. Detta avspeglas i såväl provinsens sigill som några av kommunsigillen.

Ph_seal_bataan2.png (259.26 KiB) Visad 529 gånger

Det flammande svärdet symboliserar det enorma modet och tapperheten hos soldaterna och gerillarörelsen som stred i provinsen.

Det övre fältet består av färger hämtade från den filippinska flaggan - i det här fallet symboliserar rött de blodiga striderna och offren och blått freden och stabiliteten efter kriget - de tre stjärnorna som symboliserar Filippinernas tre huvudregioner, vars soldater förenades i försvaret av Bataan, samt en hand med blixtar som står för fiendens misslyckade försök att snabbt krossa försvaret och Bataans starka motstånd.

Den brutna kedjan symboliserar befrielsen och slutet på förtryck.

Soldaterna och flaggan minner om de filippinska och amerikanska styrkor som tillsammans försvarade halvö fram till Bataans fall 1942. Korsen representerar de stupade soldaterna. Dessa element hänvisar till minnesmärket Shrine of Valor.

Skyttevärnet symboliserar Bataans historiska roll som den sista försvarslinjen.

---

Bataan består av tolv stycken kommuner.

[Patrik Öbrink]

Abucay_Bataan.png (119.97 KiB) Visad 523 gånger

ABUCAY. Kommunen har en lång och rik historia som invånarna är stolta över, vilket syns i sigillet. I övre vänstra fältet avbildas församlingskyrkan, S:t Dominic de Guzmán Parish Church, byggd 1689 och en av de äldsta bevarade kyrkorna i landet. I det övre högra fältet avbildas det gamla rådhuset, uppfört 1669.I det nedre vänstra fältet avbildas en staty av Tomás Pinpin, den första filippinska boktryckaren, kallad "Prince of Filipino Printers"). Han var född i Abucay och publicerade 1610 boken Librong Pag-aaralan ng mga Tagalog sa Wikang Castila tillsammans med Fr. Blancas de San Jose. Detta markerar Abucays betydelse i filippinsk tryck- och litteraturhistoria. I det nedre högra fältet ser vi en scen med berg, en soldat i skytteposition och en soldat som hissar den filippinska flaggan. Den symboliserar slaget vid Abucay-Morong-linjen 1942 under andra världskriget. Det var en heroisk försvarsställning av filippinska och amerikanska styrkor mot den japanska armén.
.