Några till som rinner i minnet....engelska Jowett (med Javelin), amerikanska Packard, dog 1958

- tjusiga lyxbilar
http://en.wikipedia.org/wiki/Packard
Tyska Borgward, EMW och Goggomobil....Hans Glas - försökte bygga en lyxig bil i Dingolfing som hette, just det
Glas
Namnet 'Glas' lät inte så hållbart på svenska - och det stämde på bilarna

. Dom var ganska dyra men sålde dåligt...
En Fordförsäljare berättade för mig en gång om konkurrensen från Glas;
'man behöver bara berätta för dom att dom görs på Goggomobilfabriken...sen är det färdigt
http://en.wikipedia.org/wiki/Glas
Det fanns en tjeckisk bil strax efter kriget som hette Minor. Den var ngt i stil med den första SAAB 92. Framhjulsdrift och en tvåcylindrig tvåtaktare framför framaxeln. Garantitiden var, tror jag sex månader - få höll så länge innan de rasade.
Tatra, en av väldens äldsta biltillverkare drunknade 1999. Man minns den efterkriga 'Tatraplan' - världens största svansmotorbil (då). Mesta produktionen gick till att frakta kommunistkoryféer omkring östrikena...
http://en.wikipedia.org/wiki/Tatra_(car)
Sverige importerade Moskwitch! (Gunnar Myrdahl's generösa rysshandelsavtal - nån skit m å s t e vi ta emot från Sovjet...) Moskwitch var en tysk Opel Olympia, ryssarna hade stulit en hel fabrik i östra Tyskland och flyttat till Moskva.
Och producerade vidare....alla bilarna var strikt militärt gråa innan och utan - det fanns inte en kvadratcentimeter av krom eller förnickling att se....och ytterst 'plåtiga'. Kommunisttidningen i Luleå, Norrskensflamman - fick(antagligen?) en gratis av Stalin och körde den som redaktionsbil i något år. Innan den blev stående.....reservdelar från Sovjet passade inte 'produktionsplanen' - om man så illröd kommunist var

., Varjag