Bästa stridsvagnen

Von Nilsson · Inlägg av **Von Nilsson** » 13 augusti 2003, 22:00

Vilken var den bäste Stridsvagnen under 2vk??
Var de T-34 eller??
Eller var Tigern den bästa?

Mvh//Von Nilsson

razide · Inlägg av **razide** » 13 augusti 2003, 22:05

har läst att panther skulle vara den bästa, men tyvärr är jag inte insatt nog i ämnet för att kunna motivera.

Per Andersson · Inlägg av **Per Andersson** » 13 augusti 2003, 22:36

Sherman.

SuperPalle · Inlägg av **SuperPalle** » 13 augusti 2003, 22:38

det beror väl på, stridsvagnar hade väl lite olika andvändningsområden (jag är inte särskilt insatt i ämnet). tex. så var nog en tiger nidrans fin på att banka skiten hur tunga ryska stridsvagnar medan en Panther nog var fin att ha när...ja, vad vet jag. men något ska den väl vara bra till. billigare kanske´?

//Palle

Martin Lundvall · Inlägg av **Martin Lundvall** » 13 augusti 2003, 22:56

Panthern var inte särskilt billig men bra. Jag anser att den var den bästa medeltunga stridsvagnen under andra världskriget. Sherman stridvagnen var bra för att den var enkel och funktionsduglig, kunde framställas i stort antal. T-34 var bra i strid och det tog tid innan tyskarna hade en lika bra stridsvagn. Matilda 2 stridsvagnen var mycket bra fastän den var lite långsam och endast hade en 2 poundskanon.

/Martin

Von Nilsson · Inlägg av **Von Nilsson** » 13 augusti 2003, 22:58

Förresten, är de nån som kan en bra svensk sida om 2 vk stridsvagnar??

Mercai · Inlägg av **Mercai** » 13 augusti 2003, 23:07

Det beror ju på vad man menar med bra.

Om man ser till den enskilda vagnen kan ju t.ex en Tiger vara bäst, men ser man på det totalt så kanske en T-34 är bäst för att de var lättare/billigare att bygga och hade lättare med reservdelar.

Gatzu · Inlägg av **Gatzu** » 13 augusti 2003, 23:55

Sherman och T-34 var ju lätta/billiga att bygga men inte bäst som enskilda tanks...
Tiger/Tiger2 anser jag vara de bästa enskilda pansarvagnarna på öppen träng. men de hade andra stora problem, bla driftsäkerhet och energikonsumtion. O.s.v. I tät träng eller strid vid bebygelse tappade de deras fördelar.

Som sagt, alla pansarvagnar designades för olika syften så man kan inte riktigt säga vilken som var bäst... (dessutom bäst på vad?, understöd? tankstrid/infanteri strid, öppet landskap? bebyggelse m.m.)

Själv är jag sååå stormförtjust i tiger1

sån skön brutaldesign

Morthaur · Inlägg av **Morthaur** » 14 augusti 2003, 00:24

Min favorit är Panthern, delvis pga av en förträfflig kanon, smidig i terräng och en bra och driftsäker maskin som lämpade sej bra i förhållande mot vikten.

Tiger I och II är i sig extremt bra vagnar, mer mytomspunna än de flesta.
Tiger II hade dock en alldeles för undermålig maskin för dess vikt.

T-34 anses väl av de flesta vara krigets mest allsidiga vagn och det kan vara, fast i en duell med en Tiger I så håller jag på Tigern

Sherman var väl inte klassad som en stridsvagn med avseende på antitank utan läst någonstans att den mer var avsedd för allround och då mest som infanteriunderstöd. M10 och Firefly lämpade sej mer för dessa uppgifter.

Daniel L · Inlägg av **Daniel L** » 14 augusti 2003, 00:34

Om man bara ser till varje enskild stridsvagns stridsduglighet så skulle jag gärna säga de Panther G-vagnar som kom under krigets slutskede. Tigerstridsvagnen hade visserligen en imponerande beväpning och bepansring men detta gick ut över rörligheten, den var alltför långsam för sin roll. Man bör dock tänka på att detta vägdes upp av ett taktiskt/stridstekniskt användande.

T-34 och Shermanvagnarna fyllde visserligen sin funktion men de var underlägsna i ett möte öga mot öga med en Tiger- eller Pantherstridsvagn av sen model i handen på en erfaren besättning. Shermanstridsvagnen fick förövrigt smeknamnet 'Ronson' eller 'Tommycooker' för sin benägenhet att lätt fatta eld när den blivit träffad. Beväpningen på Shermanstridsvagnen var vanligtvis en 75mm kanon, något som inte riktigt räckte mot många av de tyska stridsvagnarna. Såsmåningom kom det 76mm kanoner, och britterna satte in 17-pundskanoner på en del vagnar (som sen vanligtvis blev chefsvagnar), dessa klarade sin uppgift något bättre.

Något som är viktigt att komma ihåg är att Panther- och Tigerstridsvagnarna inte utgjorde huvuddelen av de tyska stridsvagnarna. De som fick bära det tyngsta lasset var PzKpfw III, PzKpfw IV och StuG-vagnarna. Endast det faktum att den tyska krigsmakten innehöll Tiger- och Panthervagnar utgjorde en fördel, historier om oslagbara Tigervagnar ledde snabbt till att allierade soldater ofta misstog varenda tysk stridsvagn att var en Tigervagn.

De ryska T-34:orna led i början av en mängd saker, bl.a. fattades radio vilket innebar att order gavs via flaggsignalering vilket givetvis har sina klara brister. De var heler inte särskilt bekväma att sitta i, för vissa besättningsmedlemmar kunde det vara rentav lifsfarligt. Vagnarna klarade dock den ryska terrängen och kylan bättre. 1944 kom en modell med 85mm kanon. Man får ej heller glömma KV-1,KV-2 och Stalinstridsvagnarna som ofta klarade sin uppgift mycket bra (med reservation för KV-2 som var alltför stor, tung och klumpig).

mvh/ Daniel

Battler · Inlägg av **Battler** » 14 augusti 2003, 00:41

Vill slå ett slag för produktionsenheterna, det gäller att få fram många enheter. Stora fabriker med rationell produktion. Tar upp stridsvagnsproduktion (inklusive motoriserat pv-vagnar) för de allierade respektive axelmakterna.

USA Sovjet England(UK) Canada
88.410, 105.251, 27.896, 5.678, Tot 227.235

Tyskland Italien Ungern Japan
46.857, 2.473, 500, 2.515, Tot 52.345

The World War II Databook, John Ellis

MVH

Morthaur · Inlägg av **Morthaur** » 14 augusti 2003, 00:52

ser man till sådana saker så är det ju så att den som numerärt överlägsen han vinner.
Men tysken hade ju bra vagnar och utbildning, för att inte tala om initiavförmåga. detta visar sig ju särskilt på östfronten

Olof Larsson · Inlägg av **Olof Larsson** » 14 augusti 2003, 01:04

Jag tror att jag har sagt det förrut och jag kommer
nog att få säga det fler gånger i framtiden:

Hur då bäst?

-Vilken bil är bäst? En Ferrari F1 2003 eller en Volvo 745?

-Ska jag ta mig runt Spa-banan, ja då är svaret Ferrarin,
men ska jag transportera Tre Kronors förstafemma så är nog
745:an strået vassare.

-Ska jag ta hänsyn till priset, tillförlitligheten o.s.v.?

Nåväl

Bästa stridsvagnarna under VkII: - Huvuduppgift inom parantes

-Lätt stridsvagn (spaning) - Chaffee

-Medeltung stridsvagn (djupanfall) - Sherman i 76mm-versionerna
p.g.a. sin habila bestyckning, hyggliga skydd, goda rörlighet,
höga tillförlitlighet, höga komfort, sin stabiliserade pjäs och sitt låga pris.

Om priset kan förringas Panther G även om 88mm L/56 hade varit bättre.

T-34:an hade nog den bästa grundkonstruktionen och motorn,
men detaljarbetet var för dåligt i form av undermålig pansarkvalitet,
katastrofala luftfilter och en allmänt horribel arbetsmiljö.

-Tung stridsvagn (genombrott) - IS-2 p.g.a. sin minst sagt habila pjäs
och relativt goda framkommlighet, räckvidd, hastighet och skydd.

Tiger II:an hade på tok för liten kaliber med hänsyn taget till behovet
att skjuta spränggranater och saknade räckvidden och hastigheten i terrängen.

Totmes · Inlägg av **Totmes** » 14 augusti 2003, 01:58

Förlåt en okunnig. Men glömmer ni inte två väsentliga egenskaper?
Lätt att tillverka. Samt inte minst. Lätt att reparera. I organisationen har ett förband så och så många vagnar. Men hur många finns tillgängliga ute på slagfältet?
Med ovanstående sagt vill en okunnig utnämna T-34:an till världskrigets bästa stridsvagn. Den fanns på plats. På slagfältet. Och inte på verkstan.

Olof Larsson · Inlägg av **Olof Larsson** » 14 augusti 2003, 03:39

T-34 hade flera allvarliga svagheter avseende tillförlitligheten:

-Banden slets fort p.g.a. underdimensionering
och bristande värmebehandling och stålkvalitet hos bandbultarna.

-Luftfiltret renade inte luften med haverier som följd.
Dessutom så ströp de motorn. När jänkarna undersökte en T-34 kom de till slutsatsen
att endast en sabotör kunde ha konstruerat luftfiltren.

-Den elektiska sidrikten var underdimensionerad, vilket resulterade i
utbrända elmotorer och totalhaverier hos kuggarna.

-Transmissionen var en exakt kopia av en växellåda som jänkarna
hade förkastat 15-20 år tidigare.
Därtill så var inte kuggarna ythärdade!
Resultatet var självfallet talrika haverier.

-Valet av styrning (koppling/broms) var inte lämplig å ett så tungt fordon.
Kvaliteten var därtill självfallet undermålig.

Utvärdering av T-34 & KV-1

Sherman å andra sidan var en erkänd storhet avseende tillförlitlighet och tillgänglighet.