Dessutom finns det ju inget "före" Big Bang, eftersom även tiden uppstod då. "Före" eller "innan" är alltså inte användbara ord i sammanhanget.Karl Bruno skrev:Men det är ju fel. Vad som än fanns innan Big Bang uppfyllde hela universum. (Observera att det är en felaktig term, vi säger ju att universum skapades vid Big Bang, men meningen borde gå fram)
Universums gåta
-
Vlad Fodorsky
- Medlem
- Inlägg: 506
- Blev medlem: 2 maj 2003, 18:01
- Ort: Sverige
Men då finns det bara 2 alternativ: Antigen att Gud såg till att Big bang inträffade eller att tid fanns redan innan. Nåt kan ju inte bara explodera sådär utan att tiden finns...Lindir skrev:Dessutom finns det ju inget "före" Big Bang, eftersom även tiden uppstod då. "Före" eller "innan" är alltså inte användbara ord i sammanhanget.Karl Bruno skrev:Men det är ju fel. Vad som än fanns innan Big Bang uppfyllde hela universum. (Observera att det är en felaktig term, vi säger ju att universum skapades vid Big Bang, men meningen borde gå fram)
/Vlad
Kanske inte så akademisk och fullständig site i ämnet, men enkelt och lättfattligt beskrivet och det är trots allt NASA som gjort den.
Här är till exempel lite om hur universum ser ut:
http://imagine.gsfc.nasa.gov/docs/featu ... shape.html
Här är till exempel lite om hur universum ser ut:
http://imagine.gsfc.nasa.gov/docs/featu ... shape.html
Nej. Det är inte samma sak som sker vid en explosion. Om det vore så skulle vi i riktning mot explosionens centrum och i den rakt motsatta riktningen observera galaxer som verkar stå still eftersom de rör sig lika fort och i samma riktning som vi. Riktigt långt bort inåt centrum skulle vi se galaxer som rörde sig fruktansvärt fort bort från oss. Åt "sidorna" skulle vi se galaxer som rörde sig (relativt långsamt) bort från oss, eftersom de har en rörelsevektor som avviker lite från oss. Ju längre bort, desto snabbare skulle de röra sig bort.Osprey skrev:Men det är ju precis vad som sker vid en (icke riktad) explosion, expansionen sker i alla riktningar samtidigt och den är likformig och sker överallt, dock finns det ett utåt och inåt då.Engan skrev:Termen "Big Bang" är olycklig. Det rör sig inte om en explosion i vanlig mening. Big Bang är bara nollpunkten i tid, den tidpunkt då rummets expansion startade. Dvs. fasta kroppar rör sig inte "utåt" (för det finns inget "utåt"). De avlägsnar sig från varandra på grund av rummets expansion. Dvs. avståndet mellan galaxerna blir större och större, lika mycket i alla riktningar. Inga galaxer rör sig "utåt" i någon absolut mening. Däremot får man ju uppfattningen att alla galaxer rör sig "utåt", bort från oss, just för att rummets expansion är likformig och sker överallt.
Universum är ju (minst) tredimensionellt och då måste väl expansionen ske utåt för att inte vissa galaxer ska färdas mot varandra?
Så fungerar en (totalt obromsad) explosion (om man nu skulle stå på ett fragment av det som exploderade). Eftersom "explosionen" inte skulle vara helt obromsad (den skulle bromsas upp av gravitationen) skulle ovanstående inte vara strikt korrekt, men ni kan säkert säkna ut skillnaderna.
Poängen är att så ser det inte ut i universum, det kan vi enkelt observera. Alla galaxer rör sig bort från oss, med hastighet direkt proportionerlig mot deras avstånd från oss. Så antingen måste vi dra slutsatsen att vi, just vår lilla plätt i universum, råkar ligga EXAKT i mitten, precis där "explosionen" startade (vilket är absurt) eller också accepterar vi att detta inte rör sig om en explosion över huvud taget. Rummet blir helt enkelt större. Överallt. Lika mycket överallt. Om man vill kan man se det som att det hela tiden "bildas mer rum", även om det är missvisande eftersom "rum" inte är materia.
Senast redigerad av 1 Engan, redigerad totalt 24 gånger.
Um, det är de två alternativ du tycker dig kunna se. Det betyder inte att något av dem är riktigt.Vlad Fodorsky skrev:Men då finns det bara 2 alternativ: Antigen att Gud såg till att Big bang inträffade eller att tid fanns redan innan. Nåt kan ju inte bara explodera sådär utan att tiden finns...Lindir skrev:Dessutom finns det ju inget "före" Big Bang, eftersom även tiden uppstod då. "Före" eller "innan" är alltså inte användbara ord i sammanhanget.Karl Bruno skrev:Men det är ju fel. Vad som än fanns innan Big Bang uppfyllde hela universum. (Observera att det är en felaktig term, vi säger ju att universum skapades vid Big Bang, men meningen borde gå fram)
/Vlad
Intuition fungerar inte på kvantnivå, i hastigheter nära ljusets, när det gäller enormt stora avstånd eller stora tidsrymder. Våra hjärnor är byggda för att dra logiska slutsatser inom tidsramar på max decennier (men helst inte mer än ett år), avstånd på max några mil, rörande objekt i storlekar upp till kanske en elefants, som rör sig i hastigheter upp till kanske 40 km/h, i temperaturer mellan -30 och +40 celsius, vid en atmosfärs tryck och en gravitation på 1 G. Allt annat är "onaturligt" och vår intuition och "bondförnuft" vilseleder oss mer och mer ju längre vi avlägsnar oss från denna vår medfödda utgångspunkt. Det enda sättet att kompensera för detta är att tvinga sig själv att bortse från vad som verkar "naturligt" och i stället lära sig själv ett helt nytt sätt att tänka, avpassat till förhållandena man behöver ta i övervägande. Och det är svårt. En stor del av en utbildning i t.ex. fysik består i att lära sig att inte lyssna på den lilla rösten som talar om för en vad som är "vettigt".
Artikeln är intressant och helt korrekt. Dra bara inte slutsatsen att universum har den "form" som visas i artikeln. Universum har ingen "form", och det hävdar inte heller artikeln, även om man lätt kan råka dra den slutsatsen. Vad artikeln handlar om är vilken typ av grundläggande krökning rummet har. Dvs. i princip vad som skulle hända om man färdades tillräckligt långt i (vad man själv uppfattar som) en rät linje. Bevisen just nu pekar mot att universum är "platt", eller nästan platt. Det betyder givetvis inte att universum ser ut som ett stort pappersark "utifrån", även om den (något olyckliga) illustrationen i artikeln ser ut att visa det. Universum är inte vare sig ett klot, en sadel eller ett plan som svävar i intet. Frågan är vilken geometri rummet har över extremt stora avstånd. På alla skalor vi möter i vardagen är detta förstås totalt irrelevant.Osprey skrev:Kanske inte så akademisk och fullständig site i ämnet, men enkelt och lättfattligt beskrivet och det är trots allt NASA som gjort den.
Här är till exempel lite om hur universum ser ut:
http://imagine.gsfc.nasa.gov/docs/featu ... shape.html
Senast redigerad av 1 Engan, redigerad totalt 24 gånger.
Tackar, nu gick det upp ett litet ljus för mig...Engan skrev:Poängen är att så ser det inte ut i universum, det kan vi enkelt observera. Alla galaxer rör sig bort från oss, deirekt proportionerligt mot deras avstånd från oss. Så antingen måste vi dra slutsatsen att vi, just vår lilla plätt i universum, råkar ligga EXAKT i mitten, precis där "explosionen" startade (vilket är absurt) eller också accepterar vi att detta inte rör sig om en explosion över huvud taget. Rummet blir helt enkelt större. Överallt. Lika mycket överallt. Om man vill kan man se det som att det hela tiden "bildas mer rum", även om det är missvisande eftersom "rum" inte är materia.
Det här vore det intressant att starta en ny tråd om, t.ex som "Våra referensramar" eller något sådant. Det är ju många gånger vår hjärna spelar oss ett spratt på grund av att vi inte riktigt kan föreställa oss saker vi inte sett eller upplevt och som inte ingår i "människans natur".Engan skrev:Våra hjärnor är byggda för att dra logiska slutsatser inom tidsramar på max decennier (men helst inte mer än ett år), avstånd på max några mil, rörande objekt i storlekar upp till kanske en elefants, som rör sig i hastigheter upp till kanske 40 km/h, i temperaturer mellan -30 och +40 celsius, vid en atmosfärs tryck och en gravitation på 1 G. Allt annat är "onaturligt" och vår intuition och "bondförnuft" vilseleder oss mer och mer ju längre vi avlägsnar oss från denna vår medfödda utgångspunkt.
Det är säkert många gånger i historien som felaktiga beslut tagits för att någon helt enkelt inte kunnat se klart framför sig hur mycket eller lite något är. Om man till exempel ska bedöma antalet människor (t.ex soldater på ett slagfält), så går det ju alldeles utmärkt att avgöra det med en blick om de bara är 10, eller kanske någorlunda upp till 100, men att med en blick avgöra om de är 3000 eller 4000 lyckas man nog inte med, om man inte har lång vana vid att se just 3000 och 4000 människor.
Jag gjorde förressten ett högst ovetenskapligt "experiment" här nu genom att titta ut genom fönstret på en grupp bilar och försöka bedöma hur många de var utan att täkna dem. Jag gissade på 10, men det var 14, gjorde om experimentet på en annan grupp bilar och lyckades lite bättre men gissade fortfarande för lågt. Att jag lyckades bättre i andra försöket berodde förmodligen på att jag medvetet gissade lite högre än jag egentligen trodde, eftersom jag visste att jag gissade för lågt i första försöket.
Man kan ju tycka att det inte är så stor skillnad på 10 och 14, men det är ju faktiskt 40%, vilket vid 4000 soldater skulle innebära en felgissning på 1600... och vid det här antalet skulle säkert felet bli ännu större på grund av att vi inte såg att det var "omkring 4000" eller så, utan bara "omkring jättemånga"...
Richard Dawkins har skrivit en väldigt intressant utläggning om just det ämnet i "Unweaving the Rainbow" (för övrigt en helt fantastisk bok som alla som är det minsta lilla intresserade av vetenskapligt tänkande borde läsa). Undrar om det går att hitta ett utdrag online (skulle tyvärr inte tro det 
).. det är det klart bästa jag läst i ämnet.
).. det är det klart bästa jag läst i ämnet.Hittade info om den på http://www.amazon.com/gp/reader/0395883 ... eader-link och blev nyfiken, tror att jag ska se till att införskaffa den boken...
Engan -- Vet du någon bokhandel i Gbg som för den?
Engan -- Vet du någon bokhandel i Gbg som för den?
Kanske lite petigt men rätt skall ju vara rättOsprey skrev:Man kan ju tycka att det inte är så stor skillnad på 10 och 14, men det är ju faktiskt 40%, vilket vid 4000 soldater skulle innebära en felgissning på 1600... och vid det här antalet skulle säkert felet bli ännu större på grund av att vi inte såg att det var "omkring 4000" eller så, utan bara "omkring jättemånga"...
du gissade inte 40% fel utan ca 29% felaktigt, eftersom 14 är det rätta svaret måste felprocenten räknas utifrån 14 och 10 är ca 71% av 14 och därav blir felet ca 29 procent
-
Vlad Fodorsky
- Medlem
- Inlägg: 506
- Blev medlem: 2 maj 2003, 18:01
- Ort: Sverige