Nej, men däremot hade Livland en egen lantdag. Att ett rike under denna tid inrymde flera parlament var inte ovanligt. Estland och Livland hade även sina egna lagar, dock kom 1686 års kyrkolag att gälla i både Sverige och Livland/Estland. Dessutom var hovrättsorganisationen lika för alla delar av riket.Henke skrev: Lite OT kanske, men apropå om det var en koloni eller ej - hade letterna representation i den svenska riksdagen?
Livlands statsrättsliga ställning var omstridd. När Karl XI ville införa enväldet i östersjöprovinserna protesterade den livländska adeln mot detta med motiveringen att Livland bara var i personalunion med Sverige och att ett svenskt riksdagsbeslut därför inte var giltigt där. Karl XI:s hållning var att Livland var en erövrad provins och att Sveriges kung kunde stifta de lagar han önskade där oberoende av vad lantdagen tyckte, och eftersom kungen kontrollerade krigsmakten hade livländarna inget annat val än att lyda eller gå i landsflykt.medundersåte skrev:Nej, men däremot hade Livland en egen lantdag. Att ett rike under denna tid inrymde flera parlament var inte ovanligt. Estland och Livland hade även sina egna lagar, dock kom 1686 års kyrkolag att gälla i både Sverige och Livland/Estland. Dessutom var hovrättsorganisationen lika för alla delar av riket.Henke skrev: Lite OT kanske, men apropå om det var en koloni eller ej - hade letterna representation i den svenska riksdagen?
/Kristofer
...Vilket jag slarvade ihop till "kolonier" några inlägg tillbaka, med citationstecken för att visa att jag var medveten om att det inte är den korrekta termen. Åtminstone gav det upphov till en intressant utvikning, tackar för den.Örjan skrev:Övriga territorier som kungen inte regerade över i egenskap av svensk kung kallas antingen för provinser, besittningar eller biländer.
Jag har för mig att det är Jerker Rosén som gjort denna definition av begreppet rike. Att utgå från riksdagsrepresentationen ger förvisso en tydlig definition, dock så osynliggörs exempelvis hovrättsorganisationen som Sverige hade gemensamt med Livland. Sett till dåtidens språkbruk så fanns det inte heller någon klar definition av vad som ingick i det svenska riket; i vissa fall så var det endast Sverige med Finland, i andra fall ingick även de baltiska provinserna. Dessutom så uppstår frågan om exempelvis Livland var ett eget rike, del av det polska riket eller om det var ett "rikslöst" område om man ej räknar det till det svenska riket. Ett annat intressant faktum är att det fanns lagmän för antingen Karelen eller Kexholms län (minns inte vilket) samt Ingermanland. Åtminstone i Karelen gällde kung Kristofers landslag (enligt uppgift ännu i början av 1800-talet), precis som i Sverige och Finland. De svenska besittningarna i norra Tyskland har som jämförelse en mycket tydligare uttalad rikstillhörighet (Tysk-romerska riket). Frågan om vad som ingick i stormaktstidens rike är sålunda inte alldeles självklar även om Sverige med Finland är det vanligaste, men något oprecisa svaret (var slutar Finland i öster?)Örjan skrev:För noggrannhetens skull så brukar man med termen "svenska riket" bara innefatta de landsdelar som var representerade i riksdagen, dvs Sverige och Finland. Övriga territorier som kungen inte regerade över i egenskap av svensk kung kallas antingen för provinser, besittningar eller biländer.
