Marxistisk analys?

[J.K Nilsson]

Efter att ha varit på Homokompetensutbildning för försvarsmakten i dag tycker jag att det blir allt tydligare att Marxistisk analys har fått genomslag i samhället. I dag fick vi inblick i hur lätt strukturer och förväntningar ställer till det för HBT-personer. Liknande reonemang förs i genusforskningen - feminsm.

Mina frågor blir sålunda: Hur kan ett analysverktyg bli så utskällt när det gäller ekonomi och politik samtidigt som det är accepterat när det gäller andra delar av samhällsforskningen och vilken annan forskning nyttjar ellar har nyttjat Marxistisk analys?

Jag vet att jag är svepande och inte har hög precision i begreppen och att detta tangerar politik. Moderatorer kan känna sig välkommna att redigera inlägget om det liknar politik för mycket. Ev. begreppsförvirring för jag själv ändra efter hand diskussionen fortgår.

J.K Nilsson

[Robert Sköld]

Jag tycker då inte att det blir politik av detta per automatik.

Man kan ju omöjligt komma ifrån den enorma påverkan Marx och hans efterföljare har haft på den samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningen. Man kan ju bara titta på ämnen såsom Historia, Statsvetenskap, Pedagogik , Sociologi etc. etc.
Inom pedagogiken idag är ju tex Vygotskij väldigt poppis, en man vars teorier var förhärskande inom Sovjetunionen efter Stalins död.

Jag är ingen ekonom, men jag kan tänka mig att samma personer som kritiserar ekonomen Marx, är desamma som kritiserar honom politiskt. Inom ämnen som Ekonomi etc är det väl å andra sidan inte förvånande att Marx inte är poppis, med tanke på att hans idéer går i en rikting bort från det som hela ämnet bygger på och förutsätter, nämligen kapitalismen.
Å andra sidan inom ett ämne som Sociologi, där social rättvisa etc är begrepp som är betydligt centralare än tillväxt etc., så är det kanske inte så konstigt att Marx är poppis.

/en spånande Robert Sköld

[Dalmas]

Mina frågor blir sålunda: Hur kan ett analysverktyg bli så utskällt när det gäller ekonomi och politik samtidigt som det är accepterat när det gäller andra delar av samhällsforskningen och vilken annan forskning nyttjar ellar har nyttjat Marxistisk analys?

Skillnaden är väl att Marx i sin vetenskapsteori beskriver hur det är och har varit. Jag tycker att han i det mesta har rät. Medan han i ekonomi och politik beskriver framtiden. Vilket han misslyckas med.

[J.K Nilsson]

Anledningen till att Marx misslyckades med sin framtidsvision torde ha varit att det fanns personer som använde hans funderingar och retorik. Fallet Sovjetunionens bildande användes av svensk vänster för att bl.a. driva igenom allmän och lika rösträtt och sätta tukt och förmaning i kapitalägarna, antingen delar ni med er eller så tar vi helt sonika över era förmögenheter och er rösträtt i enlighet med Marx funderingar om att bilda det klasslösa samhället. Marx missade med sin spådom att kapitalet skulle försvaras med blod. Varningen för framtiden ändrade densamma.

Mina funderingar varför det Marxistiska temat slår fel med att förutspå framtiden är att människorna som delas in i den förfördelade enheten (överklassen, manliga könet, e.t.c) inte identifierar sig först och främst med den enheten och inte skulle i sin vildaste fantasi skulle kunna tänka sig att med blod, svett och tårar försvara de fördelar som strukturen skänkt dom. Jag själv som en förhållandevis välbärgad (har råd att äta mig mätt, ha lite prylar och tak överhuvudet) vit hetrosexuell svensk man sitter med trumf på i princip varje hand när det gäller jobb, möjlighet till utbildning och löner men inte har en tanke på att utnyttja detta faktum för att roffa åt mig mera och ytterligare förtrycka de mindre lyckligt lottade och framför allt inte till varje pris försvara förhållandet. Där skulle jag vilja ge det liberala tankesättet en poäng.

J.K Nilsson

[LasseMaja]

Mina funderingar varför det Marxistiska temat slår fel med att förutspå framtiden är att människorna som delas in i den förfördelade enheten (överklassen, manliga könet, e.t.c) inte identifierar sig först och främst med den enheten och inte skulle i sin vildaste fantasi skulle kunna tänka sig att med blod, svett och tårar försvara de fördelar som strukturen skänkt dom.

Hurvida den förfördelade enheten kan tänka sig försvara sina fördelar med blod, svett och tårar kan ju ha att göra med hur pass stor skillnaden är. Samhällen med större klasskillnader har nog en betydligt stridbarare överklass, då ett eventullt fall från de priviligierades säte medför betydligt mer drastiska konsekvenser än vad som är fallet i de västerländska välfärdssamhällena.

[Hexmaster]

"Hur kan ett analysverktyg bli så utskällt när det gäller X samtidigt som det är accepterat när det gäller Y?"

Samhällsvetenskap och ekonomi är nog mina sämsta grenar, men inom bl.a. naturvetenskapen finns det inte så få exempel på att en metod som utvecklats för ett visst ändamål visar sig fungera mycket bättre på något annat håll. Att olika verktyg behövs för olika ändamål är ju ingenting konstigt; det handlar inte om att ett visst verktyg är bra eller dåligt i sig, bara att det är bra eller dåligt i ett visst syfte.

[J.K Nilsson]

Mina funderingar varför det Marxistiska temat slår fel med att förutspå framtiden är att människorna som delas in i den förfördelade enheten (överklassen, manliga könet, e.t.c) inte identifierar sig först och främst med den enheten och inte skulle i sin vildaste fantasi skulle kunna tänka sig att med blod, svett och tårar försvara de fördelar som strukturen skänkt dom.

Hurvida den förfördelade enheten kan tänka sig försvara sina fördelar med blod, svett och tårar kan ju ha att göra med hur pass stor skillnaden är. Samhällen med större klasskillnader har nog en betydligt stridbarare överklass, då ett eventullt fall från de priviligierades säte medför betydligt mer drastiska konsekvenser än vad som är fallet i de västerländska välfärdssamhällena.

Därför kan det vara bättre att erbjuda lillfingret och hoppas på att underklassen nöjer sig med det annars skulle de sluka hela handen ändå. Folk blir nöjda med så lite ändå, läs lite ledarskapsteori och vad som fungerar.

J.K Nilsson

[Dalmas]

Nu kommer det vara nära att den här tråden blir låst.

Men som jag ser det så är Marx grundantagande fel. Han tror att människan är god. Vilket inte stämmer människan är liksom alla djur egoistisk. Det som gör att socialliberalismen och socialdemokratin lyckas är att de använder det egoistiska - marknadsekonomi och kapitalism - för att skapa gott.

Människan är egoistisk, men merparten av oss vill vara goda.

[J.K Nilsson]

Nu kommer det vara nära att den här tråden blir låst.

Men som jag ser det så är Marx grundantagande fel. Han tror att människan är god. Vilket inte stämmer människan är liksom alla djur egoistisk. Det som gör att socialliberalismen och socialdemokratin lyckas är att de använder det egoistiska - marknadsekonomi och kapitalism - för att skapa gott.

Människan är egoistisk, men merparten av oss vill vara goda.

Människan är i grunden ingenting dock har vi olika biologiska instinkter som gör det svårt att värdera och förutse. Som de flockdjur vi är så svarar vi på olika förstärkningar, belöningar - bestraffningar, i olika situationer. Därför kan vi antas för att vara egoistiska om kulturen vi lever i belönar sådana beteenden. Människan kan fostras till egoistisk eller altruistisk dock finns det väldigt få som kan vara elak då det inte stämmer med flockinstinkter, tillhörigheten är viktig.

För att inte hamna i någon absurd diskussion så upprepar jag min fråga; vilka andra forskningar nyttjar marxistisk analys och vilka kännetecken har dessa? (Liten vidareutveckling)

J.K Nilsson

[Dalmas]

Människans, liksom alla andra djurs, huvuduppgift är fortplantning och den egna avkommans överlevnad. Detta är inte en social konstruktion. Annars skulle inte människan ha överlevt som art. Detta är en grundläggande egoism. Men som du säger. Nog om detta.

[Widsith]

Människans, liksom alla andra djurs, huvuduppgift är fortplantning och den egna avkommans överlevnad. Detta är inte en social konstruktion. Annars skulle inte människan ha överlevt som art. Detta är en grundläggande egoism.

Om man antar denna grundläggande egoism så är det ett mindre under att människan överlevt som art. Inget samarbete, ingen arbetsdelning, ingen fredlig samexistens, ingen samlevnad i större grupper, och därmed inget ur detta samhällsstadium sprungna regelverk: Av var och en efter ens förmåga, åt var och en efter ens behov.

[Dalmas]

Om man antar denna grundläggande egoism så är det ett mindre under att människan överlevt som art. Inget samarbete, ingen arbetsdelning, ingen fredlig samexistens, ingen samlevnad i större grupper, och därmed inget ur detta samhällsstadium sprungna regelverk: Av var och en efter ens förmåga, åt var och en efter ens behov.

Finns ingen motsättning mellan egoism och det du skriver. Har människan att tjäna på att leva i grupp och att ha gemensamma regler, så kommer hon att vilja ha det. Men den här debatten handlade om maxistisk analys - inte om människans ev. egoism.

[zjukov]

Stora macroteorier är ute åtminstone i historievetenskapen. Men det är klart en dialektisk materialistisk grundsyn präglar omedvetet många forskare.

Vad gäller Vygotskij har han ingen tydlig koppling till marxismen, möjligen då att vi alltid lär oss i ett socialt sammanhang (msk är en samhällsvarelse) och att den apromixala nivån i inlärning är att ligga preics så att man klarar en uppgift tillsammans med andra.

Annars tycker jag att utvecklingen i stort har förflyttas från sociala faktorer (miljö) till genetiska förklaringsmodeller (arv) vilket ger en förskjutning i msk synen.

[Widsith]

Mina frågor blir sålunda: Hur kan ett analysverktyg bli så utskällt när det gäller ekonomi och politik samtidigt som det är accepterat när det gäller andra delar av samhällsforskningen och vilken annan forskning nyttjar ellar har nyttjat Marxistisk analys?

Men är marxistisk analys så utskälld när det gäller ekonomi? Är det inte helt enkelt något ni antar? John Rawls är väl tillsammans med Milton Friedman stora beundrare av Marx' arbete inom ekonomi? Gälller inte kritiken mer specifika fält inom ekonomin såsom värdeteorin t.ex?

[Dalmas]

Vad gäller Vygotskij har han ingen tydlig koppling till marxismen, möjligen då att vi alltid lär oss i ett socialt sammanhang (msk är en samhällsvarelse) och att den apromixala nivån i inlärning är att ligga preics så att man klarar en uppgift tillsammans med andra.

Vygotskij är inte "inne" i skolvärlden. Annat än möjligtvis på Skolverket, och de har inte haft markkontakt på mycket länge sedan.