Romarnas taktik

Caesarion · Inlägg av **Caesarion** » 17 mars 2005, 08:43

Vad var det som gjorde romarna så framgångsrika i jämförelse med andra folkslag?

Vilken taktik använde de? Mot exempelvis Pyrrhus och Hannibal?

Djinghis Khan · Inlägg av **Djinghis Khan** » 17 mars 2005, 10:32

Jag vet inte om romarna egentligen var så väldigteffektiva mot andra folkslag som det ofta hävdas, de led många nederlag under historien. Exempel:

390 f.Kr. Allia (Brennus Gallerarmé besegrar romarna)
339 f.Kr - latinska förbundet besegrar Rom
321 f. Kr. - Caudine (samniterna besegrar Rom)
316 f.Kr. - Lautulae (samniterne besegrar Rom igen)
Phyrros (om än kostsamma) segrar mot Rom - Heraclea, Asculum och Beneventum
298 f.Kr. - Camerinum (samniterna besegrar Rom)
255 f.kr. - Tunes (karthagerna segrar)
285 f.Kr.- Arretium (gallerna besegrar Romarna)
249 f.Kr. Drepanum (Kathago besegrar Rom)
225 f.Kr. - Faesulae (gallisk seger över Rom)
Hannibals stora segrar vid Trebia, Trasimene, Silarus, de två slagen vid Herdonia, numistro och Cannae - det sistnämnda slaget 216 f.Kr. var ett av de värsta nederlagen i krigshistorien
171 f.Kr. Callicinus (makedonerna besegrar Rom)
105 f.Kr - Arausio (teutoner och Cimbrer krossar Romarnas armé)
89 f.Kr. - Fucine (rebellerna segrar)
53 f.Kr - Carrhae (en hel romersk armé utplånas av en numerärt underlägsen parthisk armé)
53 f.Kr - Gergovia (Gallerna under Vercingoetrix sätter självaste Julius Caesar på flykten)
År 9 - Teutoburgerskogen (Arminius germaner utplånar en hel romersk armé om tre legioner)
år 62 - Rhandeia (partherna besegraer romarna)
År 117 - Hatra (mot partherna)
250 - Philippopolis (goterna segrar över Rom)
251 - Abrittus (goterna besegrar romarna och kejsar Decius stupar)
260 - Edessa (Shapurs persiska armé tar en hel romersk armé till fånga inklusive kejsar Valerianus)
271 - Placentia (alemannerna invaderar och besegrar Rom, innan de själv besegras av Aurelianus kort efter)
296 - Callinicum (Narses perser besegrar romarna)
378 - Adrianopel (ännu en romersk armé närmast förintas - den här gången av goterna - och kejsar Valens stupar)

Luonas Taemrem · Inlägg av **Luonas Taemrem** » 17 mars 2005, 11:13

Sen är det väl en fråga om förhållandet mellan segrar och förluster?

Men för att svara på frågan, antagligen strukturella orsaker. Ekonomisk överlägsenhet på något sätt, svaga statsbildningar runtomkring osv.

Stefan · Inlägg av **Stefan** » 17 mars 2005, 11:51

romarna hade också en inställning att aldrig ge upp, aldrig erkänna sig som besegrade och underlägsna. se exemplet mot hannibal. flera fältarmeer förintade. alla andra hade inlett fredsförhandlingar - de hade säker fått fred, för det var en väldigt obekvämt sits för hannibal också.
men icke, de stampade bara fram nya fältarmeer alteftersom - tills de slog tillbaka hannibal.

ytterligare en faktor var deras utmärkta belägringskonst - understödda av deras stora resurser. fältslag kunde de vinna eller förlora, men fasta anläggningar blev alltid intagna.

Caesarion · Inlägg av **Caesarion** » 17 mars 2005, 12:51

Givetvis förlorade de också. Men de tog över större delen av Europa trots allt. Om de inte hade någon revolutionerande teknik borde de väl inte ha kunnat besegra sina rivaler? Visserligen fanns det mycket osämja bland de andra folkslagen, och romarna utnyttjade detta till sin egen fördel. Men räckte verkligen det?

Solitaire · Inlägg av **Solitaire** » 17 mars 2005, 14:06

Att romarna hade en yrkesarmé (efter Spartansk förebild) spelar väl in. Deras soldater krigade på heltid och hade mer erfarenhet än sina motståndare. Eller hade kanske de andra länderna på den tiden också yrkesarméer? Lite osäker.

Örjan · Inlägg av **Örjan** » 17 mars 2005, 14:22

Rom införde yrkesarmé först 107 f. kr. och hade då redan blivit den helt dominerande makten i medelhavsområdet.

Tvärtom hade romarriket en värnpliktsarmé ledd av amatör-generaler medan dess motståndare oftast hade en proffesionellt ledd yrkesarmé. Att Romarriket ändå kunde betvinga den kända världen bestod till stor del av kontrollen av det befolkningsrika Italien och därmed ett utmärkt strategiskt läge för att slå mot de övriga makterna. Sedan var Romarrikets diplomati mycket skicklig och de såg till att skapa ett sytem av allianser som gjorde att de alltid var i kraftigt numerärt överläge gentemot alla fiender som stod i deras väg. I slutet av 100-talet före Kristus hade dock den romerska armén förfallit och svårigheten i kriget mot Numidien samt de germanska härjningståg som då gjorde sin entré i Roms historia ledde till att man införde en yrkesarme. Dessa yrkessoldeter ledda av äregiriga generaler innebar återkommande inbördesstrider och att den Romerska republiken ersattes av ett kejsardöme.

Djinghis Khan · Inlägg av **Djinghis Khan** » 18 mars 2005, 00:01

Det otroliga med Rom är ju att de alltid återhämtade sig efter nederlag. För mig är det ett stort mysterium hur de kunde slå tillbaka, gå till offensiven och segra vid Zama 202 f.Kr. trots att de under närmare två decennier innan åkt på det ena kostsamma nederlaget efter det andra, med Cannae 216 f. Kr. som klimax. Att de rent taktiskt anpassade sig står ju klart, men varifrån fick de allt folk? Kan det vara så att de annars vedertagna förlustsiffrorna för Cannae är starkt överdrivna? Ifall 60 000 män dör i en enda drabbning borde ju det faktiskt ha påverkat demografin avsevärt? Det borde ju inte ha varit många stridsdugliga romare kvar i livet efter en sådan katastrof...

/Mikael

Örjan · Inlägg av **Örjan** » 18 mars 2005, 00:17

Italiens befolkning kring Kristi födelse har beräknats till 5-8 miljoner och den bör väl ha varit ungefär lika stor vid tiden för de Puniska krigen, så det fanns manskapsreserver att ta av. Antalet män i vapenför ålder är ungefär en fjärdedel av totalbefolkningen. Sedan var slaget vid Cannae extremt blodigt och var inte representativt för kriget som helhet, trots två decennier av krig så var det förhållandevis få fältslag.

Romarna hyllade de stoiska idealen och ansåg sig vara bättre än andra folk på att uthärda motgångar. Deras envisa vägran att ge upp och istället fortsätta kriget till de har segrat är en förklaring till att de var så framgångsrika.

Kapten_Gars · Inlägg av **Kapten_Gars** » 18 mars 2005, 00:24

Roms domäner var folkrika redan då och man skall komma ihåg att hälften av varje romersk arme bestod av allierade trupper och inte av romerska legionärer. En del forskar tvivlar på om den romerska armen verkligen var så stor som det sägs vid Cannae (Delbruck) och 10.000 av de 60.000 var ju fångar.

Och visst så upplevde rom en viss kris efter Cannae, bla så gjorde man frivilliga slavar till legionärer och fick på så sätt ihop 2 legioner. Men bara fyra år efter Cannae så hade Rom 25(!) romerska och allierade legioner i fält.

/D

Djinghis Khan · Inlägg av **Djinghis Khan** » 18 mars 2005, 00:54

Det låter extremt med 1/4 av befolkningen som vapenför, men om den uppskattningen är korrekt så blir det ju mer förståeligt. Likaså blir ju antalet 126 000 mongolkrigare ganska trovärdigt jämfört mot uppskattningen av att det levde ca en halv miljon mongoler år 1227

Stefan · Inlägg av **Stefan** » 18 mars 2005, 07:35

Problemet för dem var ofta inte brist på manskap i sig, utan kostnaden - iaf lite senare, under kejsartiden när de hade yrkesarmeer (+allierade). Det är känt att Augustus skrev om det, han lämnade nåt slags testamente. de 20(? eller var det 25?) var inte alls något ideal, utan det var det de hade råd med just då...
Inte minst avdankningarna kostade mycket.

Under tidigare tidsepoken när de hade värnpliktsarmeer var kostnaden att hålla igång en fältarme säkert ungefär densamma, men kostnader att ställa upp en, och framför allt att avdanka den, var ju långt mindre.
Detta är säkert en delförklaring till att de kunde ställa upp den ena fältarmen efter den andra, stampa dem ur jorden som man säger.

Solitaire · Inlägg av **Solitaire** » 18 mars 2005, 11:46

Djinghis Khan skrev:Det låter extremt med 1/4 av befolkningen som vapenför, men om den uppskattningen är korrekt så blir det ju mer förståeligt.

CIA World factbook listar antalet vapenföra män i åldern 15-49 till 73,5 miljoner i USA idag vilket är ungefär en fjärdedel av befolkningen. Om genomsnittsåldern var lägre under antiken borde andelen vapenföra män kanske vara högre.

Stefan · Inlägg av **Stefan** » 18 mars 2005, 16:07

Solitaire skrev:
Djinghis Khan skrev: Om genomsnittsåldern var lägre under antiken borde andelen vapenföra män kanske vara högre.

Låter rimligt. Speciellt som t.ex. i den grekiska falangen var det faktiskt vanligt med äldre gubbar också. Sannolikt uppskattade man dem som veteraner, de har varit med och fungerade lugnande på de oerfarna unga. "kriget är hemskt, men det går faktiskt att överleva!. En hel del informell vapeninstruktion måste också ha passerats.

Men annars att uppåt 25% av befolkningen rent faktiskt sätts under vapen är en teoretisk summa tror jag. För indianer på 1800 prärier fungerade det säkert eftersom varje man antogs vara krigare - eller teminstingens jägare, och kanske också för gamla greker som mobiliserade alla medborgare, men knappast i ett modernt stadssamhälle - inte ens om man mobiliserar en hel del fruntimmer på köpet.
Men om man tar med en del fruntimmer med under vapen, och räknar in alla lottor, luftbevakningsobservatörer, skabsskrivare och frivilliga sjuksköterskor + och alla sysselsatta med hemvärnet (komediserien Dads army!) osv - ja, då uppnår man säkert 25% och lite till i ett högt mobiliserad samhälle.
Vet någon siffror för t.ex. Storbrittanien under ww2?

Solitaire · Inlägg av **Solitaire** » 18 mars 2005, 17:27

Vapenföra anger det antal som maxiamalt kan tjänstgöra i krig, inte hur många som faktiskt kallas in. Manskapreserven helt enkelt.