Hitler: The Rise of Evil på SVT

[Mr x]

22.15 Seriestart: Hitler - ondskans natur 16april den 2 nästa lördag 23april
Amerikansk miniserie om Adolf Hitlers väg till makten i Tyskland. Del 1 av 2. Efter första världskrigets slut är situationen i Tyskland bräckligare än någonsin. Det råder politiskt kaos och såväl ekonomin som den nationella självkänslan är i botten. Med ilskan som drivkraft, och med en retorik som förför massorna, inleder Adolf Hitler med hjälp av noggrant utvalda medhjälpare sin politiska karriär i det tyska arbetarpartiet. I rollerna: Adolf Hitler - Robert Carlyle, Helene Hanfstaengl - Julianna Margulies, Ernst Hanfstaengl - Liev Schreiber, Fritz Gerlich - Matthew Modine, Ernst Röhm - Peter Stormare m.fl.

Har det inte blivet väldigt mycket fokus på 2:världskriget i media?

Hörde på ett radio program(i morse P3) som tog upp olika händelser under kriget var för trött för att lägga någon energi tyvärr.

[Albert]

Har det inte blivet väldigt mycket fokus på 2:världskriget i media?

Nej!
Det är däremot förvånande att SVT köpt in en så undermålig produktion.

[sonderling]

Har du sett den, är den dålig?
Det är väl den som Peter Stormare är med i?

Sonderling

[Albert]

Har du sett den, är den dålig?

Jag tycker den är dålig men överlåter till Pidde Andersson på Helsingborgs dagblad att sammanfatta det viktigaste:


"Jag är långt ifrån någon expert på Adolf Hitlers politiska karriär före kriget, men jag upplever många detaljer som förenklade, som om man tagit alltför snäva genvägar. Självklart är förenklingar nödvändiga när man dramatiserar historiska fakta för tv, och ofta kan man ha överseende med det, men den här gången reagerade jag."

Läs hela Piddes krönika på:
http://hd.se/kronika/kronikor.shtml?id= ... _andersson

[Perra]

Den gick på Canal+ för en tid sedan. Stundtals är den kanske bra, det kanske man tycket mest för att man tycker att det är kul att det gjorts en sådan produktion alls. Jag har inte sett någon tidigare. Utan att känna till den här pidde anderssons kunskaper i ämnet närmare, så får jag (som om inte är expert åtminstone har plöjt en och annan bok i ämnet) ge honom rätt. Som han säger är kanske förenklingar nädvändiga, men ändå.

Man säger ju att "verkligheten alltid överträffar dikten" och så är det sannerligen här också. Den dramatiska episoden då Von Papen och hans regering störtas, då Göring sitter som riksdagens talman och upptar votering om regeringens vara eller icke vara där nazister och kommunsiter gick samman och röstade emot Papen, samtidigt som han låtsas att han inte ser den skrikande och av ilska rödfärgade Papen som viftar med ett dekret som upplöser riksdagen istället för regeringen, bara Göring hade valt att vända på huvet, är reducerat till att Göring inte alls är talman utan helt enkelt reser sig upp och med brunskjortorna lämnar riksdagssalen. Det är flera liknande saker som är störande, exempelivs vid fullmaktslagens antagande, stundtals är diskussionerna mellan Hindenburg Papen och Schleiser helt åt skogen.

Värst av allt är ändå, som Helsingborgsjournalisten påpekar, att Carlyle som spelar Hitler, faktiskt är föga trovärdig. Han framstår som rakt igenom ond och psykopatisk, var är som sagt charmen som fick alla att dras till honom? den kompromisslösa hårda ytan är den enda sida som framträder. Carlyle är bra skådespelare annars, men inte här. Hitler framställs som om han utan vidare kan plåga hundar (denne hundälskare!). Det faktum att han i kasernen brukade mata de små mössen eftersom han tyckte synd om dem då han själv visste vad det innebar att vara hungrig lämpar sig icke att ta upp. Den är sevärd, jag såg på de två delarna med nöje, och ibland med viss besserwisser irritation. Men vill man ha en korrekt, och alltså ännu mer underhållande och givande bild av det hela, rekomenderar jag att läsa en bok om det hela i stället. Med tanke på att den tydligen också hade en tämligen stor budget tycker man att det borde kunna gå att göra det bättre. I stora drag är det förstås ok, Göring är porträttlik, stormare kunde gott vara lite svinigare. Det är alltså inte så att man sitter och gråter över hur verklighetstroget det hela är, vilket man nästan gjorde under der untergang.

[Alfa Romeo]

Jag tycker inte att serien är så dålig.

Man får dock ta den för vad den är. En förenklad amerikansk tv-såpa om Hitlers väg till makten. Det finns massor av saker att störa sig på om man kan historien men som tv-underhållning så är den helt ok och det är ingen dålig produktion. Tvärtom var det en svindyr produktion och det syns framförallt i den välgjorda scenografin. Serien tog också hem en radda Emmy-statyetter (tv-seriernas motsvarighet till oscarsgalan) härom året.

Förväntar man sig en historiskt korrekt och seriös produktion så blir man säkert besviken. Vi snackar inte "Der Untergang" direkt. Se den som underhållning för stunden.

Den största bristen i produktionen är Robert Carlyles porträtt av Hitler. Han är så genuint ond att det känns som om Carlyle snarare spelar nån satanisk karaktär från nån skräckfilm.

[Perra]

Se den som underhållning för stunden.

Den största bristen i produktionen är Robert Carlyles porträtt av Hitler. Han är så genuint ond att det känns som om Carlyle snarare spelar nån satanisk karaktär från nån skräckfilm.

Det var detta jag menade också, jag sågade den inte som trevlig underhållning. Möjligen kan man ibland undra varför det inte gjorts mer korrekt då det varken skulle kostat mer och inte heller gjort det hela sämre. Men man får ta den för vad det är och som sagt, sevärd.

Jämförelsen med der untergang var mer menad som att det där helt enkelt är mer trovärdigt, inte bara pga uniformer och allt annat är strålande, utan för att skådespeleriet och tolkningen av figurerna ligger på ett annat plan.

[Alfa Romeo]

Jo, men för en amerikansk tv-publik hade det kanske blivit lite tungt och trist om den här serien hade gjorts lika realistisk som Der Untergang. Syftet med Hitler-serien har ju uppenbarligen varit att underhålla mer än att berätta exakt hur det gick till.

Men visst! Jag kan hålla med om att serien hade tjänat på lite mer trovärdiga karaktärer.

[Perra]

Hehe, så amerikansk tv-publik tål inte sånt men det gör en europeisk? Jag tror inte det hade gått särskilt mycket sämre med emmypriserna om Carlyle agerat mer autentiskt så att säga. Snarare tvärtom. Vad publiken, kanske såväl amerikansk som europeisk förväntar sig, är just den demonisering de får serverat av Carlyle. En mer nyanserad och riktig bild hade kunnat göra serien mer än sevärd, nu förblir den blott det, inget revolutionerande där inte.

[Mr x]

Tycker dock att filmen alt Tv-serien ger en ganska bra bild för hur det kanske gick till när Tyskland fick en stark ledare.

Den klart största svagheten i filmen är språket, en Tysk film om ex:Hitler ska vara på Tyska då får man enligt mig en bättre bild.

Tänk Er själva hur der undergang skulle bli om de pratade Engelska nä inte så bra

[Albert]

Den största bristen i produktionen är Robert Carlyles porträtt av Hitler. Han är så genuint ond att det känns som om Carlyle snarare spelar nån satanisk karaktär från nån skräckfilm.

Det är framför allt det här som blir problemet.
Serien utger sig för att vara den "sanna berättelsen" om Hitlers väg till makten. Istället serveras vi den klassiska anti-nazistiska propagandabilden av Hitler. Detta ökar inte kunskapen och förståelsen för det historiska skeendet hos gemene man.
Hitler var ingen snäll pojke - det är inte det jag menar, men karln har trots allt varit död i 60 år och kriget är slut. Man/vi behöver inte längre hålla på att förlöjliga honom. Der Untergang är ett strålande exempel på att man kan porträttera Hitler på ett rättvist sätt utan att det för den skull blir nazi-propaganda.

[sonderling]

Hitler var ingen snäll pojke

Men engång var han ju det. Men det är kanske inget som lyfts fram i filmen, det att han misshandlades av sin despotiske far och som antagligen formade honom till det han blev. Eller?

Den största bristen i produktionen är Robert Carlyles porträtt av Hitler. Han är så genuint ond att det känns som om Carlyle snarare spelar nån satanisk karaktär från nån skräckfilm.

Om detta är sant så har man ju misslyckats rejält med personporträttet. Han sägs ju ha varit något av en dubbelnatur. Ömsint mot kvinnor och djur och en "Satanisk" dåre.
Det ska bli kul att se serien. Jag undrar om Stormare är lika skruvad som han brukar vara.

En förenklad amerikansk tv-såpa om Hitlers väg till makten.

Ja, jag hoppas det för om det visar sig vara en Engelsk eller Europeisk samproduktion kommer jag bli rejält sur på dig.

Sonderling

[Armfeldt]

Se den som underhållning för stunden.

Den största bristen i produktionen är Robert Carlyles porträtt av Hitler. Han är så genuint ond att det känns som om Carlyle snarare spelar nån satanisk karaktär från nån skräckfilm.

Det var detta jag menade också, jag sågade den inte som trevlig underhållning. Möjligen kan man ibland undra varför det inte gjorts mer korrekt då det varken skulle kostat mer och inte heller gjort det hela sämre. Men man får ta den för vad det är och som sagt, sevärd.

Jämförelsen med der untergang var mer menad som att det där helt enkelt är mer trovärdigt, inte bara pga uniformer och allt annat är strålande, utan för att skådespeleriet och tolkningen av figurerna ligger på ett annat plan.

Jag tycker Carlyle inte liknade Hitler ett dugg, men jag anser att han spelade honom bra.

Sedan får man väl ha överseende för att tre timmars produktion ska återspegla mer än 40 år.

[Perra]

Jag tycker Carlyle inte liknade Hitler ett dugg, men jag anser att han spelade honom bra.

Sedan får man väl ha överseende för att tre timmars produktion ska återspegla mer än 40 år.

Jag håller med om att han inte liknade honom, möjligen litegrann ändå eftersom han till stor del spelar en ung Hitler. Där kommer tidsaspekten in som sagt, som iofs inte täcker mer än ca 20 år. Det slutar 1933.

Och att han spelar honom bra håller jag alltså inte alls med om. Men det har jag redan sagt. I de hysteriska utfallen och i tillfällen då den hypnotiska blicken lyser igenom gör han det bra. Problemet är att han genom hela köret lägger an en sådan oresonlig framtoning, även då han ler ser han totalgalen ut, vilket är störande. Men skitsamma.

Visserligen är han en smula tillbakadragen då han inträder bland sociteten hos Hanfstängl iklädd läderschosen (eller hur det stavas) och ska underhålla festdeltagarna med ett tal, och det är en bra scen. Han behåller till och med behärskningen trots att det visar sig finnas en jude bland deltagarna.

[Anton Severin]

Nu är första avsnittet slut och jag tycker att det var helt klart sevärt.
Om man kunde bortse från felen i Hitlers personlighet, som vi nu hade blivit varnade för, så imponerades jag främst av miljöerna, scenografin och kläderna. Jag måste också säga att Carlyle lyckades bra med att härma Hitlers retorik och talteknik.

Man måste ju trots allt uppskatta denna produktion då så få filmer och serier (känner inte till någon) har gjorts om nazismens tidiga historia i Tyskland.