Är arkeologi nödvändigt?

[Ralf Palmgren]

Jag är intresserad av tidsperioden 476-1789 och med inrikting på främst medeltidsforskning. Nu undrar jag dock hur viktig arkeologi egentligen är? Man klarar sig inte utan latin vilket är förståeligt men hur är det då med arkeologi. Är det lika nödvändigt som latinet eller skulle man klara sig utan arkeologi om man en gång skall hålla på med äldre tiders historia som medeltiden? Hoppas här finns någon som kan svara på mina frågor om arkeologins betydelse för medeltidsforskning.

[Dûrion Annûndil]

Det beror väl på vad du skall koncentrera dig på. Arkeologi och Historia stödjer sig på varandra - utan arkeologi blir det ont om källmaterial att tolka, för att tolka fynden behövs det historiska sambandet. Alla kan väl dock inte förväntas kunna allt?

Sedan beror det väl också på vad man studerar, hur stor del arkeologi och hur stor del skrivna källor som är lämpliga som källmaterial. Politisk historia, contra socialhistoria?

Mvh -Dan

[Kapten_Gars]

Precis som Durion säger så beror det på ditt intresseområde, arkeologi handlar ju mycket om att ta fram, registerar, bevara och identifiera fynden. Nu beror det mycket på upplägget hos det lokla universitet men arkeologi kan och i mitt tycke bör vara en praktiskt inriktad vetenskap, för mycket teoretisk inriktning förstör delvis ämnet även om det är billigt att enbart studera böcker och redan existerande fynd.

Det som mina arkeologistudier gav mig var en kunskap och påminnelse om att inte glömma bort de "praktiska" källorna som föremål mm utgör. Det finns ibland en tendes att som historiekr fixera sig vid de skriftliga källorna och glöma bort den "praktiska" biten. Naturlgitvis finns det även ämnen där arkeologin inte är till någon hjälp.

[Ralf Palmgren]

Ni skriver att det beror på intresseområdet samtidigt som det finns områden där man inte har någon nytta av arkeologin. Självfallet är det så. Kan ni ändå nämna områden där man inte har speciellt stor nytta av arkeologin i medeltidsforskning? Själv har jag kanske främst inriktat mig på politisk historia och de ledande samhällskiktena bland medeltida människor. Samtidigt som jag har studerat klassiskt latin så har jag även blivit intresserad av europeisk tidig medeltid (476-1000) och folkvandringstiden (400-800) i Europas historia. Behövs arkeologi om man är intresserad av detta?

[Ulf T]

Ni skriver att det beror på intresseområdet samtidigt som det finns områden där man inte har någon nytta av arkeologin. Självfallet är det så. Kan ni ändå nämna områden där man inte har speciellt stor nytta av arkeologin i medeltidsforskning?

Handlar det om väldokumenterade perioder, som sen medeltid, borde behovet av arkeologi inte vara alltför skriande.

Samtidigt som jag har studerat klassiskt latin så har jag även blivit intresserad av europeisk tidig medeltid (476-1000) och folkvandringstiden (400-800) i Europas historia. Behövs arkeologi om man är intresserad av detta?

Då tror jag du behöver komplettera det med vad arkeologiska undersökningar har kommit fram till. Det är helt enkelt inte lika mycket skrivet om dessa perioder, och i många fall långt i efterhand, då den muntliga traditionen kan ha förvanskat historien en del.

[Ralf Palmgren]

Då jag berättar att jag är främst intresserad av senantiken, folkvandringstiden och tidig medeltid får jag ofta höra frågan "läser du arkeologi?" Jag är främst intresserad av det som hände inom det gamla romerska rikets gränser och först i andra hand om vad som hände samtidigt i Norden. Således så har jag verkligen börjat fundera att ta och läsa arkeologi som sidoämne. Nu undrar jag bara vilket som skulle vara klokare. Det erbjuds undervisning inom både klassisk arkeologi (antiken) och arkeologi (förhistoria). Då ni nu vet vad som intresserar mig mest så undrar jag vad ni tycker att skulle vara klokare att läsa som sidoämne: klassisk arkeologi eller vanlig arkeologi?

[Dûrion Annûndil]

Tror du med det området kanske hamnar lite mellan två stolar gällande vad du skall välja. Klassisk arkeologi blir mest teori om hur man skall tolka materialet, sedan får de som utmärker sig åka till Medelhavet för att gräva på riktigt. Senantiken och Folkvandringstiden sysslar man knappast med, för det intressanta är ju konstens storhetstid innan Romarriket faller. Senantiken brukar vara ett kort avsnitt, mest med kristendomens inverkan på konsten. Att konstruera historien med hjälp av arkeologin under den perioden verka man dock inte syssla med.

Det är väl efter Romarrikets fall som lokal arkeologi tar över fältet. Vill man läsa om utvecklingen i Norden så är det väl vanlig arkeologi som gäller då.

Mvh -Dan

[Ralf Palmgren]

Hej Dan!

Det känns nog som om jag är lite annorlunda än alla andra medeltidshistoriker. Speciellt då jag inom medeltidsforskning är intresserad av den "mörkaste" och uppenbarligen den okändaste tiden av medeltiden. Övergångsperioden mellan antiken och medeltiden är även ett område som få medeltidshistoriker verkar vara insatta i. Detta eftersom jag har observerat att tiden från vikingatiden och medeltidens början i Sverige på 1000-talet och fram till början av 1500-talet är vad majoriteten av medeltidsforskare i Finland och Sverige håller på med. Jag har dock redan en längre tid varit intresserad av att få veta vad som hände i Europa före vikingatiden. Först på senare tid har jag dock insett att universitetet är en resurs som kan utnyttjas och bör utnyttjas i just detta syfte. Här har jag möjlighet att inrikta mig på en tid av Europas historia som av underlig anledning är okänd för majoriteten av oss nordbor. Åtminstone får jag sådan känsla då jag berättar att jag är speciellt intresserad av tidig medeltid.

Eftersom jag är intresserad av övergångsperioden från antiken till den "äkta" medeltiden så är jag på något sätt i ett underligt tvärvetenskapligt område av klassisk arkeologi, vanlig arkeologi och "äkta" medeltidsforskning där få verkar vara kunniga. Nu vill jag dock inte säga att det inte skulle finnas akademiskt utbildade personer som är intresse av just senantik, folkvandringstid, tidig medeltid för det finns personer som är insatta i tidsperioden och vilket jag är väldigt tacksam för. Du verkar ju vara en av dem som är väldigt insatt i just denna tid eller har jag förstått fel av dina inlägg här på Skalman?

Med ovanstående två inlägg som grund kan jag lätt medge att jag återigen befinner mig i en gränzon mellan två områden. Skall jag välja klassisk arkeologi som behandlar de klassiska antika samhällena i Grekland och Rom eller arkeologi som behandlar den förhistoriska tidsperioden i området utanför det klassiska romerska rikets gränser. Eftersom jag inte direkt är i första hand intresserad av det klassiska antika området med antikens Grekland och Rom utan folkvandringstiden och den tidiga medeltiden i Europa och den förhistoriska järnåldern i Norden kanske vanlig arkeologi ändå skulle vara det bättre alternativet. Har du själv läst vanlig arkeologi?

[herulen]

Kan historievetenskapen strunta i arkeologin? Det går bra, menade Reinhard Wenskus i sin bok "Stammesbildung und Verfassung : das Werden der frühmittelalterlichen gentes 1961". Enligt honom hade arkeologin inget att tillföra historievetenskapen. Det var för sin tid en symptomatisk tanke: en tid när man trodde att den tidsepok man studerade var mer fint att forska om än övriga. Men också en tid när man trodde att just den egna disciplinen också var mer lämpad än övriga. Även om Renskus studier av de germanska stammarna ännu idag är ett viktigt verk så finns det knappast någon historiker som idag kan vara utan arkeologernas tolkning av Illurups mossfynd, stadsbildningarna längs Limes, de olika väderstrecken för handeln med statusfynden, bybildningen etc. Dessa tolkningar kommer väl till pass när historiken vill fördjupa sin förståelse för t.ex. romarrikets politiska, sociala, ekonomiska och kulturella utveckling. Det är min övertygelse att om historiken inte anammar såväl arkeologiska som antropologiska studier så kommer denna vetenskap att utvecklas bakåt och inte framåt. Medeltidens historia, oavsett om den studeras ur en politisk eller religionshistorisk synvinkel, så är det en historia där mänskliga handlingar och tankar har förmedlats vidare i alla sortes kvarlevor. Likväl som studiet av folkvandringstidens hallbyggnader kan förklara uppkomsten av en kontinental krigararistokrati som försökte undslippa all insyn från bygemenskapen så kan studiet av nutidens storföretag och deras placering av sina huvudkontor i metropoler förklara likartade maktstrategier. Sådana invecklade mönster och förhållanden kan inte endast ett närstudium av medvetet ihopkommna texter förklara.

[Schwalbe]

Ralf,
Jag är inte alls bevandrad i de här tidsepokerna, men som jag fattar av dina inlägg så undrar jag om du kanske inte kan gå båda arkeologikurserna? Det kan ju inte skada, och i alla fall jag tycker att arkeologi verkar riktigt kul!

Bara en tanke...

[Dûrion Annûndil]

Med ovanstående två inlägg som grund kan jag lätt medge att jag återigen befinner mig i en gränzon mellan två områden. Skall jag välja klassisk arkeologi som behandlar de klassiska antika samhällena i Grekland och Rom eller arkeologi som behandlar den förhistoriska tidsperioden i området utanför det klassiska romerska rikets gränser. Eftersom jag inte direkt är i första hand intresserad av det klassiska antika området med antikens Grekland och Rom utan folkvandringstiden och den tidiga medeltiden i Europa och den förhistoriska järnåldern i Norden kanske vanlig arkeologi ändå skulle vara det bättre alternativet. Har du själv läst vanlig arkeologi?

Jag har läst klassisk arkeologi. Därför tror jag att du som du säger nog bör välja vanlig arkeologi. Den klassiska arkeologin ägnar sig överväldigande åt området inom romarrikets gränser, och där hamnar ju inte Norden. Som vanlig arkeolog ägnar man väl sig även åt folkvandringstid och vendeltid under Järnåldern, lokalt, så om det är det du är intresserad av så är väl det rätt väg. Även om medeltidshistoriker inte är så intresserade av perioden då det saknas källor annat än arkeologiska, så är väl arkeologer desto mer intresserade? Sedan om man är intresserad av europas "mörka" tidiga medeltid så kan man ju fördjupa sig i lokal arkeologi (som då inte heller är klassisk, utan som sagt "vanlig" arkeologi, och historia).

Mvh -Dan

[Ralf Palmgren]

Sedan om man är intresserad av europas "mörka" tidiga medeltid så kan man ju fördjupa sig i lokal arkeologi (som då inte heller är klassisk, utan som sagt "vanlig" arkeologi, och historia).

Det är just denna europeiska övergångsperiod mellan antiken och medeltiden som jag är mest intresserad av. En tidsperiod som vanligtvis kallas för den "mörkaste" medeltiden. Den tid som bland annat den legendariska och mytiska kung Artur, Irlands skyddshelgon Sankt Patrick, kyrkofadern Augustinus, de germanska folkvandringarna, goterna, den hunniska härskaren Attila och många många fler vanligtvis associeras med.

[Dûrion Annûndil]

Problemet är väl då att även om Klassisk arkeologi inte berör dessa ämnen, så gör inte lokal arkeologi i Sverige eller Finland det heller väl? Man sysslar väl med att gräva ut den egna möllan, och studerar historia i association till det. Några kurser i Arthurmyten och angelsaxarna i England, eller Merovingerna i Frankrike har jag svårt att föreställa mig..? Som historiker eller arkeolog får man väl naturligtvis bedriva studier i de ämnena när man gör egna arbeten och uppsatser, men knappast annars. Så det skulle väl vara lika bra att fortsätta med dessa ämnen i Historia (vilket du väl läser Ralf? ), eller studera ämnet själv, kanske med hjälp av arkeologiska institutionen? Boktips och dylikt, handledning för en uppsats kanske?

Mvh -Dan

[Loleth]

Det kan vara svårt att välja. När jag skulle söka till universitet valde jag mellan arkeologi och historia. Historia har jag gillat sedan barnsben, arkeologi något senare efter mina första grävningar.

Nu läser jag förhistorisk arkeologi i Lund och ska börja på B-kursen. Det vi gått igenom på A-kursen i stora drag är arkeologihistoria och hur den har utvecklats som vetenskap, de största teoretiska perspektiven inom arkeologin, dateringsmetoder, vilka arkiv man kan finna material mm. Den största delen har dock varit Sydskandinaviens forntid, Stenålder, Bronsålder och Järnålder från senpaleolitikum till slutet vikingatid. Vi har studerat både kulturer och föremål. Vi har varit på Lunds Historiska Museum för föremålsstudier där vi har skickat runt föremål och gått igenom forntidens artefakter. Hela delkursen avslutades med en salstenta där 30 föremål skickades runt och de skulle beskrivas med funktion datering mm. Det är några hundra som man har pluggat in. B-kursen kommer att avhandla kanske något som är mer intressant för dig nämligen Europas forntid och vissa globala utblickar, dock bör det sägas att det är en ngt kortare delkurs än föregående. Sedan kommer vi ha forskningstraditioner och B-uppsats.

Vi har även AKS som tillhör ark inst. Aks är antikens kultur och samhällsliv där de just studerar antiken både arkeologiskt och lite historiskt. Arkeologi är ett tvärvetenskapligt ämne och som arkeolog bör man ha kontakt med andra inom exempelvis historia, kemi, mm. Likadant anser jag historiker bör ha kontakt med arkeologer, endast om arkeologer och historiker arbetar ihopa kan man lyckas få ett så sanningsenligt resultat som möjligt. Skrivna källor kan ge en felaktig bild eftersom de kan vara medvetet förvrängda av författaren. Men även arkeologin kan ge en felaktig uppfattning om man ser till vad som hittas i jorden då mycket ruttnar sönder eller försvinner på annat sätt.

Mytologi är något som inte är så förekommande vad jag upplevt inom utbildningen inom ark. Detta är något som än så länge är något man får mer eller mindre läsa själv om man är intresserad. Dock är vi några studenter som anser att man måste läsa en viss dos av mytologi, sägner, myter, religion för att förstå de människor som vi arbetar med och vi hoppas få ark inst att starta mytologikurser eller väva in det i utbildningen . Dock finns det ju skriftliga källor från skandinavisk förhistoria skrivn av exempelvis Tacitus som skriver lite om folken i norr även om allt inte kanske är sanningsenligt.

Jag läser så mycket jag kan och hinner på fritiden också utöver kurslitteraturen för att kunna få en mer historisk syn och få reda på mer om kulturena.

Vi har även Historisk arkeologi som tar upp huvudsakligen medeltid och framåt. Även osteologi och experimentell arkeologi samt flera småkurser finns också. Har ni fler frågor om arkeologi så svarar jag gärna.

Mvh Fredrik