EN DAG! En fantastisk bonus - om man avtjänade 5-10-15 eller 25år....pandersson2 skrev:Kan tillägga lite information om motivationsfrågan. Det förekom att man fick straffet förkortat om man samlade in en tillräcklgt stor mängd. Detta gällde åtminstone för min frus morfar som vaskade guld under ett par år som en del av sitt straff. Straffet minskade med en dag om en viss mängd guld hittades.
Ekonomisk lönsamhet i GULAG
-
pandersson2
- Medlem
- Inlägg: 3109
- Blev medlem: 28 maj 2005, 08:34
- Ort: Södermanland
'Alltid nåt' - sa fan, när han fick se Åmål........pandersson2 skrev:Varjag,
det var inte så illa som du tror, det var om den samlade dagsmängden hade en viss vikt. Man kunde följaktligen teoretiskt halvera sitt straff. Jag tror att under de två år som han var placerad i det lägret så minskades straffet med ett tiotal dagar.
- Martin Lundvall
- Medlem
- Inlägg: 5323
- Blev medlem: 22 mars 2003, 10:05
- Ort: Mer Lund än Moskva
- Kontakt:
Teoretiskt ja, praktiskt nej. Mängden som var fastställt att man skulle bryta varje dag var redan hög, för att få större portioner mat eller straffreducering så var mängden ännu större. Målen var helt en kelt inte realistiska.pandersson2 skrev:Man kunde följaktligen teoretiskt halvera sitt straff.
/Martin
På GULAG-arkepelagens många minsta öar och skär - skall heller inte förglömmas de s.k. Sharaski, 'speciella konstruktionsbyråer' som Berija inrättade så snart han hann - efter att Yezhov liberalt 'målat väggarna' med en hel del av Sovjetunionens mest brillianta hjärnmassa! Sharaska, var 'slutna kontor' - mera än läger. De kontrollerades av 'Fjärde Specialavdelningen' vid NKVD och erbjöd helt drägliga förhållanden för specialister som Berija räddade från att spadas ned i massgravar, men fortfarande under berövande av deras rörelsefrihet. Bland kända män som 'återanvändes' i Sharaski's var flygplanskonstruktörerna Andrei Tupolev, som namngett de flesta sovjetiska bomb/transportflygplan sedan dess, Nikolai Polikarpov, som konstruerat de flesta sovjetjaktplanen före 1941, Vladimir Petlyakov som konstruerade Sovjets mest framgångsrika bombplan, Pe-2 i fångenskap.
Valentin Glushko - raketdriftsexperten och Sergei Korolov - som senare kom att kallas 'Sputnikens Fader', i allt skall omkring 1000 värdefulla specialister ha räddats 'för framtida bruk' i dessa Sharaskis. Om inte Berija's sunda förnuft hade sparat dessa individer från Stalins mordparanoia - hade troligen Sovjetunionens möjligheter till teknisk utveckling - blivit ännu mera efterblivna - än som blev fallet.
Varjag
Valentin Glushko - raketdriftsexperten och Sergei Korolov - som senare kom att kallas 'Sputnikens Fader', i allt skall omkring 1000 värdefulla specialister ha räddats 'för framtida bruk' i dessa Sharaskis. Om inte Berija's sunda förnuft hade sparat dessa individer från Stalins mordparanoia - hade troligen Sovjetunionens möjligheter till teknisk utveckling - blivit ännu mera efterblivna - än som blev fallet.
Varjag
Vackert Varjag! Etterligare ett plus om Berija - han håller ju närapå att rehabiliteras som framgick i ett par andra trådar som pågår nu.
Den polske filosofen Kolakovskij ställde sig frågan: Kan djävulen bli frälst?
Här, med Berija som exempel, kan vi faktiskt svara: ja, kanske det!
Förvandla honom till ängel är stört omöjligt, men evig helveteseld slipper han nog... Sa den religiöse grubblaren.
Ett annat känt namn som överlevde tack vara Sharajzkas var Solzjenitsyn. Han var visserligen mest intresserad av författardrömmar, men hade en naturvetenskaplig-matematiskt utbildning och var tydligen rätt duktig. Så halva hans strafftid gick till rabatterad pris i dessa Sharazjkas.
Den polske filosofen Kolakovskij ställde sig frågan: Kan djävulen bli frälst?
Här, med Berija som exempel, kan vi faktiskt svara: ja, kanske det!
Förvandla honom till ängel är stört omöjligt, men evig helveteseld slipper han nog... Sa den religiöse grubblaren.
Ett annat känt namn som överlevde tack vara Sharajzkas var Solzjenitsyn. Han var visserligen mest intresserad av författardrömmar, men hade en naturvetenskaplig-matematiskt utbildning och var tydligen rätt duktig. Så halva hans strafftid gick till rabatterad pris i dessa Sharazjkas.
- Martin Lundvall
- Medlem
- Inlägg: 5323
- Blev medlem: 22 mars 2003, 10:05
- Ort: Mer Lund än Moskva
- Kontakt:
Jag är tveksam. Det är "städat" i de gamla sovjetiska arkiven, tvivlar på att vi får reda på hela sanningen.Stefan skrev: Förvandla honom till ängel är stört omöjligt, men evig helveteseld slipper han nog... Sa den religiöse grubblaren.
Vilket han beskriver i mitt tycke rätt bra i Den första kretsen, visserligen utspelar sig boken under Stalins sista år och inte 1939, men det gör ju inte boken mindre läsvärd.Ett annat känt namn som överlevde tack vara Sharajzkas var Solzjenitsyn. Han var visserligen mest intresserad av författardrömmar, men hade en naturvetenskaplig-matematiskt utbildning och var tydligen rätt duktig. Så halva hans strafftid gick till rabatterad pris i dessa Sharazjkas.
/Martin
Applebaum menade nog att GULAG lägren aldrig var företagsekonomiskt lönsamma. Däremot kan det kanske argumenteras för att de spelade en positiv roll för handelsbalansen eftersom deras varuproduktion till mycket stor del gick på export.
Att de sedan representerade ett oerhört slöseri med mänskliga resurser och vållade massivt lidande kan man nog inte komma ifrån. Problemet med investeringsprojekten var ju också att dom till mycket stor del var antingen missriktade eller felkonstruerade eller både och.
Att de sedan representerade ett oerhört slöseri med mänskliga resurser och vållade massivt lidande kan man nog inte komma ifrån. Problemet med investeringsprojekten var ju också att dom till mycket stor del var antingen missriktade eller felkonstruerade eller både och.
- Ralf Palmgren
- Medlem
- Inlägg: 2287
- Blev medlem: 17 juli 2004, 16:03
- Ort: Helsingfors
- Thorbjörn Wikström
- Medlem
- Inlägg: 295
- Blev medlem: 28 april 2002, 11:52
- Ort: Luleå
Lekmannen, att jämföra Sovjetunionens ekonomiska system med våra traditionella system går inte, tankesättet bokom det och dess rationelletet är helt olik. Se mitt inlägg i början av tråden för en kort introduktion. Sant är att man behövde utländsk valuta i början av industraliseringen och det fort för att kunna köpa in maskiner och ibland till och med hela fabriker från Väst. Det enklaste sättet var att exportera råvaror som trä mm. Tillsammans med kravet att kunna monilisera för det kommande kriget skapade en komandoekonomi där insatsvaror (råvaror) var det ekonomiska styrmedlet och inte pengar.
Thorbjörn
Ps/ Då jag försvann från denna tråd då jag lovat att skriva from lite referenser är icke försvarbart!!! Jag återkommer inom kort...
Thorbjörn
Ps/ Då jag försvann från denna tråd då jag lovat att skriva from lite referenser är icke försvarbart!!! Jag återkommer inom kort...
- eugenlitwin
- Medlem
- Inlägg: 72
- Blev medlem: 26 september 2006, 02:15
- Ort: Stor Litwa
- Kontakt:
- Martin Lundvall
- Medlem
- Inlägg: 5323
- Blev medlem: 22 mars 2003, 10:05
- Ort: Mer Lund än Moskva
- Kontakt:
Läser för tillfället The economics of forced labor och hoppas bli lite klarare med slavarbetskraftens betydelse för den sovjtiska ekonomin. Tyvärr är det svårt att säga något definitivt.
2 % av den totala arbetskraften bestod av ofria arbetare. Däremot var det kraftigt överrepresenterade i konstruktionsarbete och 1951 genomfördes 21 % av all kapitalinvestering genom GULAG.
Arbetsproduktiviteten i GULAG var 50-60% av den normala i samhället. Det som gör det så svårt att bedöma GULAG:s ekonomiska inverka är att många av de projekten som genomfördes var onödiga. Vitahavskanalen byggdes till exempel 3-4 gånger billigare med hjälp av dömd arbetskraft men själva kanalen hade ingen stor inverkan på ekonomin.
Vidare påstås det att fram till 1938 hade 5000 kilometer död järnväg byggts av slavarbetskraft. Hur ska man bedöma sådant? Är det fel på hela planeringssystemet eller ska man skylla det på GULAG?
Hittade förresten boken online om någon vill läsa den. http://www.hooverpress.org/productdetails.cfm?PC=1026
http://englishrussia.com/?p=1305
/Martin
2 % av den totala arbetskraften bestod av ofria arbetare. Däremot var det kraftigt överrepresenterade i konstruktionsarbete och 1951 genomfördes 21 % av all kapitalinvestering genom GULAG.
Arbetsproduktiviteten i GULAG var 50-60% av den normala i samhället. Det som gör det så svårt att bedöma GULAG:s ekonomiska inverka är att många av de projekten som genomfördes var onödiga. Vitahavskanalen byggdes till exempel 3-4 gånger billigare med hjälp av dömd arbetskraft men själva kanalen hade ingen stor inverkan på ekonomin.
Vidare påstås det att fram till 1938 hade 5000 kilometer död järnväg byggts av slavarbetskraft. Hur ska man bedöma sådant? Är det fel på hela planeringssystemet eller ska man skylla det på GULAG?
Hittade förresten boken online om någon vill läsa den. http://www.hooverpress.org/productdetails.cfm?PC=1026
http://englishrussia.com/?p=1305
/Martin
Det är nog riktigt Martin - att Gulags' 'insats' mest gjordes på de minst attraktiva projekten och 'arbetsplatserna'.
Ansvaret för många av de 'onödiga' projekten måste ju läggas vid Den Ofelbare's fötter. Utan att veta det - gissar jag dock att Hans oerhörda auktoritet lyckades pressa t.o.m. 'zeks' till de nödvändiga prestationerna under 1941-45 - givetvis alldeles oavsett priset i mänskliga liv och lidanden. Varjag
Ansvaret för många av de 'onödiga' projekten måste ju läggas vid Den Ofelbare's fötter. Utan att veta det - gissar jag dock att Hans oerhörda auktoritet lyckades pressa t.o.m. 'zeks' till de nödvändiga prestationerna under 1941-45 - givetvis alldeles oavsett priset i mänskliga liv och lidanden. Varjag
-
Spaningsledaren
- Tidigare medlem
- Inlägg: 923
- Blev medlem: 30 mars 2007, 18:58
- Ort: Frankrike
Jag upplever hela frâgeställningen som ett (kanske omedvetet men dock) försök att spänna kärran framför hästen.
Sovjetsystemet visade sig vara hârdkodat kring paradigmen proletariatets diktatur, demokratisk centralism och partiets maktmonopol.
20-talets nya ekonomiska politik, NEP,lât vara relativt framgângsrik i övrigt, visade sig omöjlig att bibehâlla eftersom denna strukturellt tenderade att skapa pluralism, decentraliserad makt och en viss mângfald. Här valde man alltsâ att ännu en gâng döda gâsen som värpte guldägg just för att kunna bibehâlla den önskade samhällsstrukturen. Tiotals miljoner människor mördades sedan och mânga miljoner arbetade ihjäl sig i Gulag. Det ena var väl inte mer (eller mindre) lönsamt än det andra. Jag tror inte det handlade om lönsamhet.
Vi kan kanske tillâta oss att jämföra med den andra av tidens stora totalitära samhâllen nämligen nazi-Tyskland. Ocksâ här mördades mânga miljoner, av i grunden likartade skäl. Inte heller den regimen klarade av det uppbrott frân sin idé-kodning som det skulle ha inneburit att ha dem kvar i livet. ocksâ här var den inre fienden pluralismen. De styrsystem och âterkopplingar av skiftande slag som i pluralistiska samhällen skulle ha förhindrat vansinnen som dessa hade avskaffats i de totalitära länderna. Visst producerade Gulag dagsverken. Detsamma gjorde Auschwitz. Ändâ gick helheten med förlust.
Inte minst det kan ju vara en viss tröst i bedrövelsen. Det hade ju liksom varit värre (ocksâ nu och för oss) om det hade varit tvärtom!
Sovjetsystemet visade sig vara hârdkodat kring paradigmen proletariatets diktatur, demokratisk centralism och partiets maktmonopol.
20-talets nya ekonomiska politik, NEP,lât vara relativt framgângsrik i övrigt, visade sig omöjlig att bibehâlla eftersom denna strukturellt tenderade att skapa pluralism, decentraliserad makt och en viss mângfald. Här valde man alltsâ att ännu en gâng döda gâsen som värpte guldägg just för att kunna bibehâlla den önskade samhällsstrukturen. Tiotals miljoner människor mördades sedan och mânga miljoner arbetade ihjäl sig i Gulag. Det ena var väl inte mer (eller mindre) lönsamt än det andra. Jag tror inte det handlade om lönsamhet.
Vi kan kanske tillâta oss att jämföra med den andra av tidens stora totalitära samhâllen nämligen nazi-Tyskland. Ocksâ här mördades mânga miljoner, av i grunden likartade skäl. Inte heller den regimen klarade av det uppbrott frân sin idé-kodning som det skulle ha inneburit att ha dem kvar i livet. ocksâ här var den inre fienden pluralismen. De styrsystem och âterkopplingar av skiftande slag som i pluralistiska samhällen skulle ha förhindrat vansinnen som dessa hade avskaffats i de totalitära länderna. Visst producerade Gulag dagsverken. Detsamma gjorde Auschwitz. Ändâ gick helheten med förlust.
Inte minst det kan ju vara en viss tröst i bedrövelsen. Det hade ju liksom varit värre (ocksâ nu och för oss) om det hade varit tvärtom!
- Martin Lundvall
- Medlem
- Inlägg: 5323
- Blev medlem: 22 mars 2003, 10:05
- Ort: Mer Lund än Moskva
- Kontakt:
Nja, jag tror inte att man rent av kan avfärda systemet som olönsamt. 1953 var det uppenbarligen ekonomiskt olönsamt då man redan hade beslutat sig för att utveckla systemet och bara väntade på rätt tillfälle. Att det var Berija, som ytterst ansvarig för lägrena, föreslog liberaliseringen är ytterliggare ett bevis på att systemet inte var lönsamt.Spaningsledaren skrev:Tiotals miljoner människor mördades sedan och mânga miljoner arbetade ihjäl sig i Gulag. Det ena var väl inte mer (eller mindre) lönsamt än det andra. Jag tror inte det handlade om lönsamhet.
Emellertid under 1930-talet kan GULAG ha en viss positiv ekonomisk påverkan (räknar man dock med mänskligt lidande och förluster så blir det en annan sak), timmerproduktion, guldet från Kolyma och andra lättare konstruktionsarbeten, jag har redan nämnt exemplet med Vitahavskanalen.
Tyvärr har jag inte hittat någon komplett sammanställning över GULAG:s ekonomiska vinst eller förlust, tror inte heller det finns någon sådan lista.
GULAG hade en fördel genom att man inte behövde ta hänsyn till fångarnas bekvämlighet, kommisariatet för tung industri som ursprungligen hade ansvar för byggandet av Norilsk ville inte ta i projektet då man var rädd att misslyckas. GULAG byggde upp staden, det hade kunnat göras utan slavarbetskraft också men det hade blivit ekonomiskt dyrare.
I gengäld tillkommer problemet att motivera fångarna, att man kanske inte får den arbetskraften man vill ha, transport, bevakning med mera.
/Martin