Kan nån berätta lite kort om vad Konservativa strävar efter och vad är deras ideologi?
Om nån har några exempel på partier idagens värld så tackar jag!
//Martin
Konservatism
-
Martin Lundvall
- Medlem
- Inlägg: 5323
- Blev medlem: 22 mars 2003, 10:05
- Ort: Mer Lund än Moskva
- Kontakt:
Finns lite skrivet om det redan på forumet.
viewtopic.php?t=12621&highlight=konservatism
viewtopic.php?t=10680&highlight=konservatism
Dessa två är nog de mest matnyttiga men det finns mer.
search.php?mode=results
/Martin
viewtopic.php?t=12621&highlight=konservatism
viewtopic.php?t=10680&highlight=konservatism
Dessa två är nog de mest matnyttiga men det finns mer.
search.php?mode=results
/Martin
-
Gutekrigaren
- Medlem
- Inlägg: 4120
- Blev medlem: 23 mars 2002, 19:38
- Ort: Rom
-
Perra
- Medlem
- Inlägg: 1762
- Blev medlem: 8 maj 2004, 13:14
- Ort: Vintergatan, ta till höger när det blinkar!
annars är det som sagt att "bevara" det som är, eller åtminstone förändra ytterst försiktigt och måttligt. Konservera = bevara, därav konservatism. Edmund Burke anses som grundaren, då han skapade en reaktion på franska revolutionens galna liberala ideér.
En för övrigt mycket sund ideologi, enligt mig alltså
En för övrigt mycket sund ideologi, enligt mig alltså
Det är kanske dags att ta upp den här tråden igen, eftersom det finns en del som har frågat om vad konservatism egentligen innebär. Konservatismen är nog den mest spännande men också den mest svårtförståeliga av de tre huvudideologierna, liberalism, konservatism och socialism. Detta beror på att konservatismen varierar utifrån vart den befinner sig, den knyter helt enkelt an till det samhälle den befinner sig mycket mer än liberalism och socialism.
Edmund Burke är precis som Perra säger en av de stora konservativa tänkarna men den jag tänkte ta upp här är den andra store, nämligen Georg Friedrich Wilhelm Hegel. Hegel verkade i det splittrade Tyskland i 1800-talets början, en tid som präglades av debatten kring upplysningsidéerna, napoleonkrigen och romantiken. Hegel var en form av nationalist, men främst var han en beundrare av den välorganiserade preussiska staten, detta hindrade honom dock inte ifrån att beundra Napoleon när denna erövrade Europa och besegrade Preussen.
Den väsentliga enheten i historien var enligt Hegel nationalstaten, denna måste ses som en organisk enhet och inte delas upp i individer eller klasser. Nationen är något som fortlever i historien, utvecklas, växer till och kanske dör. Nationen får aldrig handla om primitiv individuell materiell behovstillfredsställelse, men den är heller inte en enkel biologisk process, utan den har en högre moralisk mening, den är en betydande del av världsanden eller av förnuftet om man så vill.
Tyskarna bör enligt Hegel ge upp sin tillvaro i de många splittrade småstaterna och enas under ett starkt Preussen. Först under en stark stat med stark ledning kan det tyska folket erhålla frihet. Tyskland kan inte byggas av franska eller engelska idéer, Hegel förkastar allt tal om universella rättigheter eller idéer, utan menar att varje nation har sina speciella betingelser vilket är det bästa för folket. Den tyska staten skall ledas av en stark byråkrati, en stark militär och en mäktig ledare.
Det är dock inget totalitärt samhälle eller godtycke Hegel vill ha. Även om staten inte kan vara demokratisk så skall den vara ett rättssamhälle, den effektiva byråkratin skall vara en garant för detta. Medborgarna skall veta vilka lagar och straff som gäller och även de styrande måste följa lagen. Det civila samhället, bestående av gillen, företag och olika näringar, skall existera under statens beskydd. De styrande plockas från samhällets elit och skall i sin plikttrogna tjänst gentemot staten stå över individers och gruppers inbördes strider och upprätthålla rättstaten till nationens bästa.
Edmund Burke är precis som Perra säger en av de stora konservativa tänkarna men den jag tänkte ta upp här är den andra store, nämligen Georg Friedrich Wilhelm Hegel. Hegel verkade i det splittrade Tyskland i 1800-talets början, en tid som präglades av debatten kring upplysningsidéerna, napoleonkrigen och romantiken. Hegel var en form av nationalist, men främst var han en beundrare av den välorganiserade preussiska staten, detta hindrade honom dock inte ifrån att beundra Napoleon när denna erövrade Europa och besegrade Preussen.
Den väsentliga enheten i historien var enligt Hegel nationalstaten, denna måste ses som en organisk enhet och inte delas upp i individer eller klasser. Nationen är något som fortlever i historien, utvecklas, växer till och kanske dör. Nationen får aldrig handla om primitiv individuell materiell behovstillfredsställelse, men den är heller inte en enkel biologisk process, utan den har en högre moralisk mening, den är en betydande del av världsanden eller av förnuftet om man så vill.
Tyskarna bör enligt Hegel ge upp sin tillvaro i de många splittrade småstaterna och enas under ett starkt Preussen. Först under en stark stat med stark ledning kan det tyska folket erhålla frihet. Tyskland kan inte byggas av franska eller engelska idéer, Hegel förkastar allt tal om universella rättigheter eller idéer, utan menar att varje nation har sina speciella betingelser vilket är det bästa för folket. Den tyska staten skall ledas av en stark byråkrati, en stark militär och en mäktig ledare.
Det är dock inget totalitärt samhälle eller godtycke Hegel vill ha. Även om staten inte kan vara demokratisk så skall den vara ett rättssamhälle, den effektiva byråkratin skall vara en garant för detta. Medborgarna skall veta vilka lagar och straff som gäller och även de styrande måste följa lagen. Det civila samhället, bestående av gillen, företag och olika näringar, skall existera under statens beskydd. De styrande plockas från samhällets elit och skall i sin plikttrogna tjänst gentemot staten stå över individers och gruppers inbördes strider och upprätthålla rättstaten till nationens bästa.
-
Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 16989
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
Jag tänkte försöka undvika att komma in på dagspolitiken allt för mycket i den här tråden.Markus Holst skrev:Finns konservatismen i svensk politik idag, och kan du ge exempel på konservativa förslag/beslut i svensk politik dens enaste tiden?
Det är samma här, men jag plöjer lite böcker om politiska ideologier just nu och tänkte försöka reda ut begreppen, därav mina trådar om sådant. Det vore roligt om även någon annan hugad hade något att tillföra, kanske om Burke och hans idéer?Jag har fortfarande ett rätt klent begrepp om begreppet, även om din sammanfattning av Hegel hjälper till.
Brittiska Tory utvecklas i socialkonservativ riktning.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp? ... nderType=2
Detta kallas i artikeln för liberalkonservatism, och motståndarna som vill fortsätta med liberala skattesänkningar kallas neokonservativa. I en annan tråd så förstod jag att neokonservatism i USA snarare är socialkonservatism. Jag blir bara mer och mer förvirrad om begreppen neokonservativ och nykonservativ, vad är det egentligen som avses?
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp? ... nderType=2
Detta kallas i artikeln för liberalkonservatism, och motståndarna som vill fortsätta med liberala skattesänkningar kallas neokonservativa. I en annan tråd så förstod jag att neokonservatism i USA snarare är socialkonservatism. Jag blir bara mer och mer förvirrad om begreppen neokonservativ och nykonservativ, vad är det egentligen som avses?
Rudolf Kjellén är ett av de stora namnen inom den svenska konservatismens idéhistoria. Kjellen föddes 1864, verkade som professor statsvetenskap vid Uppslala universitet och som politiker för högern, först i andra kammaren och sedan i första kammaren. Kjellen är känd för ett antal begrepp han var delaktig att utveckla, bland dessa finns geopolitiskt läge, folkhem och nationalsocialism.
Kjellen tillhörde den generation högermän som var skeptiska till demokrati och folkstyre. Han ansåg att staten var något mer än bara en landyta med en befolkning, det finns en själ som ligger till grund för nationen. Staten skall vara något mer än den liberala staten. Förutom att upprätthålla ett rättsystem för företag och individer att verka i skall staten vara aktiv inom socialhjälp, uppfostran och kultur. Staten kan dessutom agera som ägare av företag, man kan väl sammanfattande säga att Kjellen här har en klassiskt socialkonservativ inställning.
En av de saker Kjellen blivit känd för var begreppet geopolitik, geopolitiken bygger på en insikt om att staten som helhet påverkas av sitt geografiska läge. Staten fortlever som en organism i sin miljö, dvs. sin geografi. En bra miljö för en stat är att existera inom naturliga gränser (hav, berg) och att det finns en inomstatlig harmoni. Geopolitiskt så konkurrerar staterna mot varandra, en stat som vill behålla sin ställning måste tänka sig någon form av expansion (inte nödvändigtvis krigisk). En geopolitisk insikt för Sveriges del var att vi borde återta Finland, Kjellen var också motståndare till unionsupplösningen.
Etniciteten var en viktig byggsten i en stat ansåg Kjellen. Grunden till den svenska nationen fanns hos det svenska folket och allt för stor invandring kan ta död på en nation. Blodsbanden är viktiga för staten, men även lojalitet och samhörighetskänsla verkar i nationell inriktning. Nationalismen, som Kjellen förordar, är inget mänskligt påfund utan en ren naturkraft, vare sig den är byggd på idéer eller blodsband.
Kjellens folkhem är ju ett resultat av den sociala politik han menade att staten skulle föra. Staten ser efter sina medborgare med en faderlig hand, ty dessa är ju en del av nationen. Den söndrande kapitalismen klipper banden mellan människorna. De lägre klasserna tappar samhörighetskänslan med samhället och blir materialister som dras till socialismen och resultatet blir att nationen söndras av inre stridigheter. Det Kjellen vill är att förhindra detta, nationen måste hållas ihop, och det är här Kjellens folkhem kommer in. Det är inte omöjligt att socialdemokraterna har låtit sig inspireras av Kjellen när de senare bryter med de revolutionära samhällsomstörtande tankegångarna.
Kjellens nationalsocialism innebär således att det är statens plikt att värna om med borgarna och se till att de har det bra, men detta innebär inte att staten får hota den privata äganderätten. Även om statens ägande och intresse är överordnat individens, så får man inte gå in och ta från denne sin egendom så länge egendomen inte missköts. Vidare så skall den staliga socialpolitiken inte verka i socialistisk riktning mot ett utjämnat samhälle, det är ingen klasskamp eller "klasssocialism" Kjellen vill ha. Samhället har sin naturliga elit och den skall förbli kvar.
Kjellen tillhörde den generation högermän som var skeptiska till demokrati och folkstyre. Han ansåg att staten var något mer än bara en landyta med en befolkning, det finns en själ som ligger till grund för nationen. Staten skall vara något mer än den liberala staten. Förutom att upprätthålla ett rättsystem för företag och individer att verka i skall staten vara aktiv inom socialhjälp, uppfostran och kultur. Staten kan dessutom agera som ägare av företag, man kan väl sammanfattande säga att Kjellen här har en klassiskt socialkonservativ inställning.
En av de saker Kjellen blivit känd för var begreppet geopolitik, geopolitiken bygger på en insikt om att staten som helhet påverkas av sitt geografiska läge. Staten fortlever som en organism i sin miljö, dvs. sin geografi. En bra miljö för en stat är att existera inom naturliga gränser (hav, berg) och att det finns en inomstatlig harmoni. Geopolitiskt så konkurrerar staterna mot varandra, en stat som vill behålla sin ställning måste tänka sig någon form av expansion (inte nödvändigtvis krigisk). En geopolitisk insikt för Sveriges del var att vi borde återta Finland, Kjellen var också motståndare till unionsupplösningen.
Etniciteten var en viktig byggsten i en stat ansåg Kjellen. Grunden till den svenska nationen fanns hos det svenska folket och allt för stor invandring kan ta död på en nation. Blodsbanden är viktiga för staten, men även lojalitet och samhörighetskänsla verkar i nationell inriktning. Nationalismen, som Kjellen förordar, är inget mänskligt påfund utan en ren naturkraft, vare sig den är byggd på idéer eller blodsband.
Kjellens folkhem är ju ett resultat av den sociala politik han menade att staten skulle föra. Staten ser efter sina medborgare med en faderlig hand, ty dessa är ju en del av nationen. Den söndrande kapitalismen klipper banden mellan människorna. De lägre klasserna tappar samhörighetskänslan med samhället och blir materialister som dras till socialismen och resultatet blir att nationen söndras av inre stridigheter. Det Kjellen vill är att förhindra detta, nationen måste hållas ihop, och det är här Kjellens folkhem kommer in. Det är inte omöjligt att socialdemokraterna har låtit sig inspireras av Kjellen när de senare bryter med de revolutionära samhällsomstörtande tankegångarna.
Kjellens nationalsocialism innebär således att det är statens plikt att värna om med borgarna och se till att de har det bra, men detta innebär inte att staten får hota den privata äganderätten. Även om statens ägande och intresse är överordnat individens, så får man inte gå in och ta från denne sin egendom så länge egendomen inte missköts. Vidare så skall den staliga socialpolitiken inte verka i socialistisk riktning mot ett utjämnat samhälle, det är ingen klasskamp eller "klasssocialism" Kjellen vill ha. Samhället har sin naturliga elit och den skall förbli kvar.
En mycket kortfattad, men vad jag förstår, korrekt beskrivning av begreppen "nykonservativ" och "neokonservativ" finns på denna sida.
http://web.comhem.se/~u13115096/Ideolog ... atism.html
Nykonservatismen är alltså en konservativ inriktning mot mer liberala ekonomiska idéer medan neokonservatismen pekar i socialkonservativ riktning.
http://web.comhem.se/~u13115096/Ideolog ... atism.html
Nykonservatismen är alltså en konservativ inriktning mot mer liberala ekonomiska idéer medan neokonservatismen pekar i socialkonservativ riktning.
Adam Muller (1779-1829) är den främste företrädaren för den tyska romantiskt influerade konservatismen. Muller är fader till en av de mest utpräglade organistiska statslärorna. Staten är en levande organism bestående av sina medborgare, födda, döda och ännu ofödda. Staten är dynamisk, den lever, förändras och utvecklas. Regenten, olika samhällsgrupper, yrkesgrupper och skrån har sina speciella uppgifter i staten, men alla samverkar till statens bästa. Statsorganismen har utvecklats under århundraden och de förändringar som uppstått är utprovade under långa tider.
Att individen skulle ha någon naturlig rätt ifrågasätter Muller, och går därmed till angrepp på liberalismen naturrättsresonemang. Individen har aldrig existerat utanför sitt samhälle utan har alltid varit en del i detta. Något ursprungligt samhällskontrakt mellan fria individer kan därför aldrig ha ägt rum och några naturliga rättigheter därför heller inte existera. "Människan kan inte tänkas utom staten".
Genom att tjäna staten så tjänar människan sig själv. Inget kan stå självständigt mot staten, inte ens vetenskapen. Staten utgör generationernas allians med varandra och människornas allians mot den omgivande obarmhärtiga naturen. All mänsklig verksamhet bör fortgå i första hand till syfte att stärka staten. Någon världsstat kan dock Muller inte tänka sig. Staterna är individer som inte kan tvingas ihop. Konflikter dem emellan kan endast lösas med hjälp av kriget. Krig och fred måste omväxla.
Staternas egenskaper varierar utefter folkens egenart. Suveränen i staten är själva folkets idé. En regent får inte vara tillfällig, såsom revolutionens ledare. Nej de äkta suveränerna finns bland de släkter som i generationer regerat. Resten av staten indelas i de fyra stånden, Adel (jordägare), präster, köpmän och hantverkare/arbetare. Mellan dess får det finnas en viss form av konkurrens, men aldrig så att det hotar helheten.
Muller är varm anhängare av den privata äganderätten. Äganderätten är som ett äktenskap mellan människa och ting. I grunden tillhör äganderätten egentligen staten, men den har delegerats ut genom historiens lopp till de som bäst kan hantera den. I ett fungerande förhållande är den privata äganderätten oantastlig.
Muller är skeptisk till den ohämmade industrialiseringen. Muller försvarar feodalism, hantverk och skråväsende, detta måste bevaras. Korporativism är det sätt som man skall organisera upp den framtida ekonomin på för att bevara den av tradition vunna erfarenheten och organisationen. Kristendomen har också en stor betydelse i Mullers politiska tänkande. Detta medför dock inte någon teokrati utan är endast ett sätt att försvara den stående ordningen på.
Att individen skulle ha någon naturlig rätt ifrågasätter Muller, och går därmed till angrepp på liberalismen naturrättsresonemang. Individen har aldrig existerat utanför sitt samhälle utan har alltid varit en del i detta. Något ursprungligt samhällskontrakt mellan fria individer kan därför aldrig ha ägt rum och några naturliga rättigheter därför heller inte existera. "Människan kan inte tänkas utom staten".
Genom att tjäna staten så tjänar människan sig själv. Inget kan stå självständigt mot staten, inte ens vetenskapen. Staten utgör generationernas allians med varandra och människornas allians mot den omgivande obarmhärtiga naturen. All mänsklig verksamhet bör fortgå i första hand till syfte att stärka staten. Någon världsstat kan dock Muller inte tänka sig. Staterna är individer som inte kan tvingas ihop. Konflikter dem emellan kan endast lösas med hjälp av kriget. Krig och fred måste omväxla.
Staternas egenskaper varierar utefter folkens egenart. Suveränen i staten är själva folkets idé. En regent får inte vara tillfällig, såsom revolutionens ledare. Nej de äkta suveränerna finns bland de släkter som i generationer regerat. Resten av staten indelas i de fyra stånden, Adel (jordägare), präster, köpmän och hantverkare/arbetare. Mellan dess får det finnas en viss form av konkurrens, men aldrig så att det hotar helheten.
Muller är varm anhängare av den privata äganderätten. Äganderätten är som ett äktenskap mellan människa och ting. I grunden tillhör äganderätten egentligen staten, men den har delegerats ut genom historiens lopp till de som bäst kan hantera den. I ett fungerande förhållande är den privata äganderätten oantastlig.
Muller är skeptisk till den ohämmade industrialiseringen. Muller försvarar feodalism, hantverk och skråväsende, detta måste bevaras. Korporativism är det sätt som man skall organisera upp den framtida ekonomin på för att bevara den av tradition vunna erfarenheten och organisationen. Kristendomen har också en stor betydelse i Mullers politiska tänkande. Detta medför dock inte någon teokrati utan är endast ett sätt att försvara den stående ordningen på.
Ja visst är det det många häpnadsväckande historier man kan hitta inom detta ämne!garozzo skrev:Kjellen drev resonemanget om staten som en organism mycket långt.
Tingsten ,som hade Kjellen som lärare berättar i sina memoarer hur han på ett seminarium tvingades redogöra för hur Kjellen trodde att staten förökade sig:
Med sporer sade en mycket generad Tingsten.
