Inlägg
av Spaningsledaren » 10 april 2007, 20:04
När det gäller insatsen av grovt fysiskt våld förfogar statsmakterna över, i huvudsak, två verktyg: polisen och militären.
För båda dess organ gäller sedan, precis som för alla andra samhällsorgan, att de organiseras, utrustas och utbildas för sina resp. uppgifter.
Ingendera organisationen hittar s.a.s på uppgifter på egen hand utan, som antytts, allt väsentligt är förutsett i förväg och därefter, som ett led i förberedelserna har sedan instruktioner och tillämpningsanvisningar utformats.
Om det nu är så att statsmakterna beslutat att militär, under inga som helst omständigheter, skall ingripa mot det vi kan beteckna som grupper av medborgare inom landet, åligger det sedan precis samma statsmakter att noga ange under vilka omständigheter, om överhuvudtaget, polisen skall göra jobbet. Då blir det sedan, i princip, polis i stället för militär som i förekommande fall skall kasta de där spränghandgranaterna. Svårare är det inte. Skulle det sedan vara så att statsmakterna, under inga som helst omständigheter, vill ta på sitt ansvar att sätta in dessa stridsmedel har de bara att utfärda motsvande instruktion. Svårare är det inte. Dock blir dem då, i det skarpa och möjligen helt exceptionella läget, också okastade. Som man bäddar får man ligga.
Allt på statsmaktens ansvar.