Demokrati och folkviljan

[Spaningsledaren]

Demokrati är alltså, för mig och många andra, just ett styrelseskick är "folket" "styr".
Båda dessa led kan debatteras.
Finns det demokrati utan t.ex. kvinnlig rösträtt?
Vad kan sägas om barnens situation?
O.s.v.

Inte heller det andra ledet är helt självklart.
Jag skrev tidigare att demokratin kan vara direkt.
Det behövs därmed ingen riksdag och inga "politiker"
I vissa schweiziska kantoner samlas valmanskåren på torget.
I dessa bredbandstider kan valmanskåren mötas på nätet, ung. som vi nu.

Däremot, inom klassen representativ demokrati, uppstår ett antal mer praktiska problem. Dessa är dock, fortf. enl. mitt synsätt, inte kopplade till demokratin som sådan utan just till representativiteten.

Här har det visat sig mindre bra, för att inte säga helt åt h-e, att å ena sidan delegera beslutsmakten till en vald representant och samtidigt försöka fjärrstyra denne genom punktvisa föreskrivanden av dennes beslut. I politik tenderar allt att hänga ihop.

Övertygelsen har utbildat sig att det bästa är att
a) välja lämplig person för uppdraget och att därefter
b) skänka honom förtroendet att efter bästa förmåga agera i sina väljares intresse under mandatperioden.

Vid nästa val har väljarna sedan möjlighet att på nytt utse den de finner bäst lämpad.

Med det här upplägget har alltså politikern en egen, i princip oinskränkt, beslutskompetens. Han eller hon fattar sina beslut på eget ansvar och detta enligt det mottagna mandatet.

Skulle väljarkåren sedan mot förmodan finna det här systemet dåligt är det deras demokratiska både plikt och skyldighet att utarbeta och införa ett bättre.

Det kan nämligen, enl. min mening, inte gärna finnas en demokrati där "folket" inte bryr sig. Också det är ett av mina formkrav.

[Belisarius]

Winston Churchill brukade hävda att demokratin är det sämsta av alla styrelseskick - näst efter alla andra styrelseskick. Han hade säkert sett och upplevt en hel del under sina mer än femtio år i underhuset.

Det enda styrelseskick som ännu inte praktiserats i någon större omfattning är väl anarkism? I övrigt så har väl mänskligheten tröskat igenom de flesta -ismer?

Det ligger väl i anarkismens natur, då ett anarkistiskt styrelseskick låter något paradoxalt?

[G:son]

Anarkismen som idé innebär, om jag har förstått det rätt, att människorna själva tar hand om saker som berör kollektivet. Anarki i betydelsen "oreda" eller "laglös tillstånd" o.s.v. är en lite annan sak. Att det finns samhällen som existerar enligt anarkistiska principer, utan att deras tillstånd betecknas av anarki är ganska klart. Det handlar då om mindre samhällen som lever i något slag av naturtillstånd. När ett samhälle växer och blir mera komplext, är det ganska klart att anarkismen inte längre fungerar. Man väljer en hövding , eller någon utropar sig till hövding, man hittar på regler som styr människornas liv o.s.v. Om ett anarkistiskt samhälle kan betecknas som demokratiskt vet jag inte, men definitionsmässigt är det i alla fall inte odemokratiskt, eftersom ingen styr den andras liv.

[Spaningsledaren]

Ja men du!
Om demokrati är just ett styrelseskick kan väl demokrati inte, samtidigt, vara något som inte är just ett styrelseskick?
Anarki är frånvaron av varje form av styrelse.
Anarki är, som redan påpekats, därmed inget styrelseskick.
Redan av det skälet är anarkin följaktligen odemokratisk.
Demokrati betyder nämligen folk-styrelse, alltså att det är "folket" som "styr".

[G:son]

Du har nog rätt, antar jag. Samtidigt innebär ett anarkistiskt tillstånd ockå en frånvaro av majoritetens tyranni, som förekommer mer eller mindre i alla demokratier, vilket gör frågan om demokrati ganska irrelevant i sammanhanget.