Den historiska rovdjursjakten i Sverige

[Stefan Lundgren]

Snubblade över denna artikel från Nerikes Allehanda.

Men inledningsvis skriver jag att vi som lever idag måste förstå att synen på rovdjur var mycket annorlunda förr. Vargen och björnen fick oftast skulden när de tog boskapsdjur på fäbodsvallen.

Vargjakt vid Hjälmaren
Nerikes Allehanda 1997-12-17
AR
Sida: 19
DEN SISTA dödliga vargjakten i Närke inträffade vintern 1865 vid Villingsbergs gård i Kilsbergen. Men vargar har senare skådats av skarpsynta skogsvandrare i nordvästra Närke. I varje fall har de sett vargspår i snön.
Vargparet som sköts på 1800-talet står uppstoppade på Karolinska skolans biologiska museum i Örebro
. Två lurviga skräckinjagande exempel, som verkligen ser ut som nära släktingar till vargen i sagan om Rödluvan. Örebro ståtar med varggropsvägen (Adolfsberg) och Vargbackevägen (Ringstorp) som påminnelse om att skogens fruktade vilddjur varit gäster in på stadens stake
t. Farfars farfar och morfars morfar var i sin ungdom säkert med om vargjakt. När det skulle jagas varg gick man ut med stora uppbåd. På den tidstypiska teckningen från 1800-talet kan man urskilja drygt femtio gestalter som drar åt nätet i vargjakten på Hjälmarstranden öster om Örebro. Runt om i Närke, bland annat vi d sjön Långens norra strand, finns gamla varggropar som minnen av gamla tiders hetsjakt. Förr jagade man varg med facklor, spjut och hötjugor. Den moderne jägaren har kikargevär och behöver aldrig riskera att själv komma inom synhåll och möta vargens blick. Tvärs-Nytt rapporterade härom kvällen om jägare i Värmland som vill skjuta varg för att någon har angripit jakthundar. TV-reportern påpekade att jägarna själva under jakt brukar vådaskjuta sina hundar. Betydligt fler än vargarna tar. Jaktvårdskonsulen tens kommentar: ’’Olyckor händer alltid!’’

Minns en bild ifrån en kursbok från skoltiden när dom jagade bl a björn, varg och lo vid Stjärnsunds herrgård i Dalarna under 1860-talet. Det användes facklor som skrämseln och dessutom tände man också eldar för att driva ett djur mot en fälla eller en grop. Det finns på många platser runtom i Sverige där det finns rester efter en fångstgrop, som också kan kallas för varggropar. Sådana där varggropar finns i Uppland med, en intressant sådan grop med okänd syfte finns vid Kasby gård i Lagga socken. Gropen har antagligen varit djupare en gång i tiden.

Lite korta fakta om rovdjursjakten i Uppland.

***Den sista vargen som sköts i Uppland var 1877.
***Den sista björnen som sköts i Uppland var under 1850-talet.
***Under 1810-talet hade man ett problem med en rabiessmittat varg i Roslagen.
***Den sista järven som sköts söder om norrlandsgränsen var antagligen under 1600-talet, det kan mycket väl vara i Uppland.

Minns inte året, men "Svenska öden" hade en gång en liten historisk genomgång om rovdjursjakten i Sverige, där står bl a att de sista vargarna sköts i Blekinge någon under tidig 1830-tal.

Varg fanns förut över hela Sverige, lodjur fanns i större omfattningar på en rad platser i Sverige.

Numera finns det drygt 100-200 vargar i Sverige samt runt 2000 lodjur och lika många björnar i Sverige. Hur det var i dessa bestånd förr i tiden är nog lite svårt att beräkna om det inte fanns någonting angivet.

Stefan

[millgard]

Både lo och björn var betydligt ovanligare "förr", även om antalet sannolikt förändrades - allt handlade i grund och botten om tillgången på bytesdjur i lons fall och om jakttryck i björnens fall. Björnen accepterades även förr på ett annat sätt och långt ifrån alla björnar var en fara för tamdjur och/eller renkalvar.

Det finns bättre källor än NA när det gäller rovdjursjakt i ett historiskt perspektiv...

[LasseMaja]

På 1800-talet utbetalades skottpengar på Björn, utifrån dessa siffror har man uppskattat antalet björnar till mellan 4700 och 4800 i skandinavien i mitten på 1800-talet. Avskjutningen medförde en minskning på 4,8 % av stammen per år i Sverige. Skottpengarna avskaffades 1893 (1973 i Norge) då allt fler ville rädda Björnen undan utrotning. Omkring 1930 var populationen som minst, uppskattningsvis 130 djur i skandinavien. I Norge har dock jakten pågått längre, björnstammen utrotats helt under 1980-talet, återinvandring har dock skett från Sverige och Finland.

http://www.bearproject.info/3/index.htm

[Stefan Lundgren]

Jo, bättre källor än NA finns det antagligen och det är jag nästan säker på själv. Artikeln i NA får nog betraktas som eventuell startskott på denna tråd, givetvis finns det andra artiklar, böcker eller verk om historisk jakt på rovdjur. Jag förmodar att det finns en hel del på runebergsprojektet, men jag har inte tittat så mycket på det ännu.

Jag känner också till ur historisk jakt är att rovdjuren fick ju bönderna jaga utan de kunde bestraffas för detta. Om bönderna jagade på kronomark fick de dyrt plikta för detta, om dom jagade kungens villebråd.

Jag tror också att människorna som levde förr, ansåg rovdjuren som mer eller mindre farliga varelser. Den låsta tråden om björnens farlighet är nog ett exempel på att människor som har blivit dödade av exempelvis varg och björn, mycket möjligen en lo kan också har dödat en människa(dock inte under modern tid).

Stefan

[millgard]

Björn har en mycket stor våldspotential pga sin styrka vilket i vissa fall innebär dödlig utgång för den människa som hamnar ivägen - i de allra flesta fallen jägare som själva skadeskjutit björnen ifråga.

Varg har inte denna potential, inte heller lo. Däremot kan de naturligtvis under vissa extrema förhållanden utgöra ett hot mot människan men är inte alls att betrakta som farliga för människan.

Intressant det där om björnstammens storlek, dock gäller det ju hela skandinavien och det faktum att björnen jagades mer allmänt pga skinn- och köttvärdet. Att översätta stammen utifrån skottpengarnas storlek med tanke på hur ländernas kulturella struktur såg ut med dagens stam ter sig åtminstone avancerat, för att inte säga svårt. 65% av stammen beräknades finnas i Norge i alla fall.

[Stefan Lundgren]

Björn har en mycket stor våldspotential pga sin styrka vilket i vissa fall innebär dödlig utgång för den människa som hamnar ivägen - i de allra flesta fallen jägare som själva skadeskjutit björnen ifråga.

Det finns många exemplen på detta egentligen.

Varg har inte denna potential, inte heller lo. Däremot kan de naturligtvis under vissa extrema förhållanden utgöra ett hot mot människan men är inte alls att betrakta som farliga för människan.

Jo, det stämmer, men människor som levde exempelvis under 1800-talet ansåg inte det som att vargen var ett snällt djur om jag skriver så. Idag vet vi att vargen är mycket bättre än sitt historiska rykte och vi förespråkar att vargen skall finnas i vår fauna. Men dåtidens personer ansåg att vargen var helt annorlunda och det måste vi nog har i medvetandet om vi skall diskutera historiska jakttrender.

Den händelse som utspelades runt 1808 kan lika gärna vara en stor hund.

Stefan

[millgard]

Folk ogillade varg men den var inte ett hot mot människor, utan mot boskap och i förlängningen risk för svält.

Ett par vargar kunde döda tiotalet renar på en enda natt, samt skingra en hjord så det kunde ta en vecka att samla ihop den igen. Eller lika många får.
Med tanke på dåtidens förutsättningar att klara sig var det förståeligt att vargen var hatad. Däremot satte man ändå 12-åringar med käpp att vakta boskapen, så något direkt hot mot människor bedömde man nog aldrig vargen vara.

[Stefan Lundgren]

Folk ogillade varg men den var inte ett hot mot människor, utan mot boskap och i förlängningen risk för svält.

Ett par vargar kunde döda tiotalet renar på en enda natt, samt skingra en hjord så det kunde ta en vecka att samla ihop den igen. Eller lika många får.
Med tanke på dåtidens förutsättningar att klara sig var det förståeligt att vargen var hatad. Däremot satte man ändå 12-åringar med käpp att vakta boskapen, så något direkt hot mot människor bedömde man nog aldrig vargen vara.

Det var just därför de bedrev jakt mot just varg förr i tiden, men jag tycker inte att vi skall klandra dom som gjorde det. De såg det på sitt sätt medan vi har en helt annan syn. Men kontentan är att det är samtidigt synd om de drabbade, både det som händer nu och det som hände förr. Ute i markerna finns det ett otaliga varggropar som numera är fornminnesregistrerade. Ett exempel på hur vargjakten bedrevs förr i tiden.

I stora hela har jag ingen emot dina inlägg, både sakliga och välriktade, det som jag vill har sagt att det är skillnaden mellan dagens och dåtidens syn på rovdjuren.

Stefan

[millgard]

Jag håller med dig i detta. Ingen polemik alltså.

Dock så fanns det även då (som nu) olika uppfattningar - allt ifrån de som var skräckslagna inför vargen till de som jagade vargen för överlevnaden (tex jägare och renskötare).

[Stefan Lundgren]

Dock så fanns det även då (som nu) olika uppfattningar - allt ifrån de som var skräckslagna inför vargen till de som jagade vargen för överlevnaden (tex jägare och renskötare).

På det fick jag för mig att söka efter konseljer inom riksdagen som behandlade olika rovdjur.

Strecken särskiljer de olika delrubrikerna.

Rovdjur(2 poster)

Datum - Ärendenr - Departement - Ärendemening
1852-12-23 - 44 - Civildepartementet - I Landshövdingen i Westerås, med anmälan om träffad ny konvention inom länet om premier för dödade rovdjur.
1911-05-05 24 Jordbruksdepartementet Ang. besvär av kronojägaren O. Huhtasaari i fråga om sökt tillstånd att använda stryknin för dödande av rovdjur m.m.

varg(4 poster)

1844-06-06 17 Civildepartementet I Landshövdingen i Vermland hemställan att medel ur Länets Jagtkassa finge användas till anläggning af Varg-gårdar, i stället för inköp af Varg- och RäfSaxar.
1893-02-24 22 Finansdepartementet Ang. ändring af gällande bestämmelser rörande skottpenningar för björn och varg.
1893-05-19 6 Finansdepartementet Riksdagens skrifvelse, ang. ändring af gällande bestämmelser om utbetalning af belöning för dödande af varg och björn.
1919-09-26 40 Jordbruksdepartementet Ang. anslag en Västerbottens läns lappfond till understödjande av lappbyarnas arbete för utrotande av varg.

Björn(54 poster)
Kanske för stort för att publiceras här.

räv(3 poster)

1876-01-28 16 Civildepartementet I Ang. A. E. Hahns underdåniga besvär över KB:s i Gävleborgs län utslag den 15 nov 1875 ang. Skogs kommuns beslut om upphörande av skottpenningar för dödande av räv.
1920-02-13 41 Jordbruksdepartementet Besvär i fråga om av A. Persson sökt tillstånd att fånga räv med sax i Haverö socken av Västernorrlands län.
1920-02-27 49 Jordbruksdepartementet Ang. av W. Dahl sökt tillstånd att använda stryknin för dödande av räv.

Nu valde jag att utebliva björnen, eftersom jag tyckte att det skulle bli för stort. Jag skulle inte bli försvånad att det förekommer en del rovdjur i sockenstämmoprotokollerna. Konseljerna var på riksnivå och beslutades i Stockholm. Det var endast två konseljer som handlade om rovdjur, under 1800-talet diskuterade man om införande av skottpengar eller premier för att få döda ett rovdjur. Frågan är ju mycket skottpengarna förändrades under 1890-talet i Sverige, blev det högre eller lägre belopp? Det stod inte i ärrendemeningen iallafall.

Stefan