Var Karl XII oskuld?

[Sandra Nord]

Men är breven intressanta, ger de en bild av vem han var som person?

[Ben]

Ja, visst gör de det. Inte minst breven till yngsta systern.

Sedan måste man givetvis ta dem med en viss nypa salt och utsätta varje uppgift för en kritisk granskning. Ibland överdriver han, ibland bagatelliserar han, ibland berättar han inte hela sanningen etc. Alltså ungefär vad varje annan brevskrivare skulle göra i motsvarande situation.

[Harkett]

Vill bara inflika. Never mind me. Karl XII anses vara den mest ordkarge konung Sverige har haft. I början av 1900-talet tolkades hans lakoniska stil som ett tecken på kärv manlighet. Han fick många efterföljare. Även brev som av naturen inte ger inblick i ens djupaste personlighet, tex. intresseanmälningar att få delta i krig som frivillig tolkades som exempel på kärv manlig stil påminnande om stormaktstidens bussars. Skulle bli förvånad om breven avslöjar annat än att han är just ordkarg och inte särskilt generös med att ge uttryck för sina känslor. Han lär ha varit bra på matte. Bengt Liljegren har skrivit en tunn bok: Karl XII i Lund, då Lund i praktiken fungerade som Sveriges "huvudstad"

(Jag ser att Ben har svarat. Jag låter ändå mitt inlägg stå kvar oförändrad. Har inte läst Carlsons utgåva eller några brev av hans hand, borde kanske göra det. Hans relation till sin syster lär ha varit god.)

[Ben]

Så ordkarga vet jag inte om breven är. Handstilen var inte vacker (men det var å andra sidan ingalunda unikt, exempelvis fältmarskalken Mörner skrev som ett tjog krattor) och han ursäktar sig ofta för att han inte skrivit tidigare. Men breven till yngsta systern är ibland långa, inte så sällan humoristiska och emellanåt verkligt känslosamma.

Tyvärr är det är många som har uttalat sig om Karl XII:s personlighet utan att studera de där breven eller de från hans barndomsår bevarade dagsboksanteckningarna och undervisningshandlingarna. Det har givetvis varit till stor fördel för dessa "förståsigpåare" - deras teorier har aldrig behövt konfronteras med de verkliga källorna.

[lampros]

Har bara läst de två översta inläggen i denna tråd. Men inlägg två var lite fel ute, tycker jag, då den sa att kungen följde seden som sa att utomäktenskaplig sex var förbjudet.

Det var snarare tvärtom för kungar: de förväntades rumla om med kvinns. Inte bara för skojs skull, ty för tronföljden var det bra om det fanns frillosöner (och -döttrar) i reserv, om de legitima barnen/arvtagarna skulle råka dö.

Så var det i alla ärftliga monarkier på denna tid: från Japan i öst till England i väst, från Indien i syd till Sverige i norr.

[Ben]

Frillobarn var fullständigt ointressanta ur tronföljdssynpunkt i Sverige, vid 1600-talets slut. Karl XI och Karl XII levde precis som det förväntades av dem, d.vs. utan älskarinnor.

[lampros]

Ålrajt Ben du har rätt, hovmätresser hörde inte till den karolinska stilen. Och lagrum för frillobarn fanns tydligen inte heller.

(Off topic: Annars är det intressant att t ex i Japan ansågs kejsarens avkommor med konkubiner värdefulla, bra kejsarreserver. Vad som helst utom att den agnatiska linjen dog ut (även om den gjorde det nån gång).

Sedan kan ju synen på dylika bastarder skifta i olika länder. I Danmark hade man ju den här Gyldenlöve som fick heraldiskt vapen med omvända färger, rött och gult bytte plats jämfört med i kungavapnet. Han blev ett slags favorit, kronfältherre eller vad.)

[Ben]

Vi hade i Sverige Gyllenhielmar, grevarna av Vasaborg, greve Gustaf Carlsson, bröderna Hessenstein o.s.v. Men det handlar alltså om barn till Johan III, Karl IX, Gustav II Adolf, Karl X Gustav och Fredrik I. Dessa barn spelade inte någon roll i tronföljdssammanhang, för det fanns det inte något utrymme i de lagar som reglerade sådana frågor. Däremot kunde fäderna legitimera dem och de kunde avancera till höga poster.

Men det finns alltså en lucka för Karl XI och Karl XII. Där har vi bara skvaller rörande Öllegård Nissenius, Sara Törne samt en och annan därutöver.

[a81]

Frillobarn var fullständigt ointressanta ur tronföljdssynpunkt i Sverige, vid 1600-talets slut. Karl XI och Karl XII levde precis som det förväntades av dem, d.vs. utan älskarinnor.

Håller helt med. Det är väldigt märkligt att hittar på en massa konstighet om Karl XII bara för att han inte hade älskarinnor. Han följde bara lagen och agerade som flertalet vanliga svenska män gjorde vid den här tiden, samt var i likhet med (det stora flertalet av) dem djupt troende. Den bild jag har av Karl XII är dessutom att han var en ganska reserverad person, alltså inte direkt en person man tänker sig har massor av älskarinnor ens om han skulle ha tyckt att det var moraliskt försvarbart.

För att dra en parallell till vår tid, är det lite som om någon om 300 år undrar vad det var för "fel" på artister som inte använde narkotika eller idrottsmän som inte dopade sig i början av 2000-talet.

En annan sak som vi lätt glömmer är att Karl XII faktiskt bara blev 36 år. Gustav Vasa var 35 år när han gifte sig första gången och det finns ingen information om älskarinnor i hans fall heller. Hade Karl XII överlevt och det hade blivit fred någon gång på 1720-talet, så hade han säkert också gift sig och fått barn.

[jeger]

-Mine venner
Skal vi ikke la temaet ligge siden ingen synes å vite noe. Det blir bare sladder, ikke engang kvalifisert sladder. Men temaet har opptatt mange;og neves også -selvsagt- i en av hans mange biografier som heller ikke konkluderer;
-Matressmodet tilltalade honom namligen inte,skriver Frans G.Bengtsson i sin bok "Karl XIIs levnad",-og han fortsetter (s.55)
-Ingalunde på grund av något kold mot kvinnekoet i allmanhet, ty sådan fanns inte hos honom, vilket bland annst visas redan darav att han var mycket blyg for kvinnor, sådan blyghet ar val alltid en form av livligt instinktivt interesse.Hans originella motvilja mot løse førbindelser som oroat eftervarlden så mycket, får førklaras på annat satt, eller lamnas oførklarad.Ingen vet något og ingen kan veta något, ty han har inte yttrat sig om sina motiv."
Jeger

[a81]

Det är ungefär så jag också menar. Det handlar mest om skvaller 300 år i efterhand. Visst finns det redan under hans livstid nedskrivet att han inte hade älskarinnor och så vidare, men jag tror att de som skrev dessa rader för 300 år sedan skulle ha chockats av hur långtgående "slutsatser" en del drar i dag. För någon som levde i början av 1700-talet skulle dessutom vår benägenhet att se problem med att någon inte hade för-/utomäktenskapliga förbindelser framstå som väldigt konstig. Med tanke på hur litet antalet oäkta barn var vid den här tiden kan man tänka sig att flertalet vanliga svenskar hade ungefär samma inställning som Karl XII.

[jeger]

Just presis, og så setter vi vel strek?
Jeger

[a81]

Tycker dock att det kan vara intressant att lägga in ett citat som kanske säger en del om Karl XII:s inställning, även om det tydligen har ifrågasatts om han verkligen formulerat sig precis så här (dessutom verkar stavningen modernare än början av 1700-talet, så någon har troligen redigerat texten):

Från kungens sista år finns en uppgift som förmedlats av Jöran Nordberg. I samband med uppsättande av bestämmelser för den s.k. livskvadronen ska Feif ha anmärkt att den däri förekommande bestämmelsen om att soldaterna skulle vara ogifta kunde tolkas som att Karl XII själv tänkte förbli ogift. ”Nej!", svarade kungen, ”I haven ingen grund för sådana tankar. Intet vill jag förbjuda äktenskapet, men om jag vill hafva en corps av ogifta karlar, är det inte hela världen. Vill någon av dem gifta sig, kan han komma till ett annat regemente, och jag få en annan istället. Och vad mig själv anbelangar, skall jag ock gifta mig, när vår Herre giver oss fred; och då vill jag söka ut en hustru, intet efter Raison d’Etat, utan den som jag rätt tycker om och tror mig framgent kunna älska; så att jag slipper hålla en sådan som kallas Maitresse på franska och hora på svenska.”

Se även: http://www.karlxii.se/2005/08/03/karlxii-kvinnor/

Karl XII skulle troligen ogilla mycket av dagens samhälle, men förmodligen skulle han se positivt på att kungligheter numera slipper arrangerade äktenskap.

[jeger]

Istemmer og tack
Jeger

[Hedmark]

För att gräva upp ett gammalt ämne.. Karl XII dog förmodligen oskuld, då det fanns gamla vittnesskrifter där de sett honom ensam med kvinnor vid ett par tillfällen.