Strukturalism

[LasseMaja]

Strukturalism, vetenskapliga metoder och teorier som utgår från att enskilda element, t.ex. individers handlande, bestäms av strukturer och därmed inte kan analyseras för sig själva. Strukturalismen utvecklades inom språkvetenskapen men fick under 1960- och 70-talet stor betydelse även för andra humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner. Den samhällsvetenskapliga strukturalismen har vidareutvecklats framför allt av strukturmarxister som Louis Althusser, men också av Michel Foucault och Pierre Bourdieu

Michel Foucault:s Vansinnets Historia är ett förgångsverk där han studerar vilka som genom historiens gång har ansetts som sinnesjuka och hur detta hänger samman med det övriga samhällets normer, värderingar och "strukturer".

[Johan Matsson]

Strukturmarxism hade jag inte hört förut, bara poststrukturalism i så fall. Eller kanske dekonstruktionalism (Derrida).

[Johan Matsson]

Exempel på filmer som kan ha varit påverkade av Foucaults artiklar är "Gökboet" av Milos Forman (1975) som också är väldigt lik "Cool Hand Luke" av Stuart Rosenberg och med Paul Newman(1967) om man läser filmen noga.

[LasseMaja]

Exempel på filmer som kan ha varit påverkade av Foucaults artiklar är "Gökboet" av Milos Forman (1975) som också är väldigt lik "Cool Hand Luke" av Stuart Rosenberg och med Paul Newman(1967) om man läser filmen noga.

Det stämmer. Hela problematiken finns ganska välbeskriven inom medicinhistoria. En gång i tiden blev kvinnor "hysteriska" och fick svimmningsanfall, idag är man utbränd eller har ADHD. Sjukdomarna varierar i historien.

[emmanuel]

Det stämmer. Hela problematiken finns ganska välbeskriven inom medicinhistoria. En gång i tiden blev kvinnor "hysteriska" och fick svimmningsanfall, idag är man utbränd eller har ADHD. Sjukdomarna varierar i historien.

Knappast sjukdomarna. Diagnoserna förändras, ja. Symptomen är dock huvudsakligen desamma. Problemet är väl att symptomen inte har tagits på allvar. Det värsta är att de inte heller idag hanteras seriöst. Jag har en konspiratorisk idé om detta. Förr i världen avfärdades de som "fruntimmerssjukdomar", nuförtiden får det inte finnas "fruntimmerssjukdomar" eftersom det skulle implicera biologisk skillnad mellan könen. Lidandet är dock konstant. Varför bedrivs inte seriös medicinsk forskning på området? (Om det gör det, ber jag om ursäkt, i så fall görs det diskret).

Foucault.. Det krävs en avhandling, men sammanfattningsvis: Av begränsat värde, men med stor skada för rationell diskussion. Sinnessjukdomar är verkliga och allvarliga sjukdomar, som kan mildras av en förlåtande miljö (Per Odeenstens roman om Gheel, de galnas stad, är ett exempel på detta) och har reellt mycket lite med det omgivande samhällets syn att göra.

[Göstring]

Det stämmer. Hela problematiken finns ganska välbeskriven inom medicinhistoria. En gång i tiden blev kvinnor "hysteriska" och fick svimmningsanfall, idag är man utbränd eller har ADHD. Sjukdomarna varierar i historien.

För att ge exempel på den typen av "medicinhistoria" LasseMaja refererar till:

How could he[Ramses II] have died of a bacillus discovered in 1882 and of a disease whose etiology, in its modern form, dates only from 1819 in Laënnec's ward? Is it not anachronistic? The attribution of tuberculosis and Koch's bacillus to Ramses II should strike us as an anachronism of the same caliber as if we had diagnosed his death as having been caused by a Marxist upheaval, or a machine gun, or a Wall Street crash.

[LasseMaja]

Knappast sjukdomarna. Diagnoserna förändras, ja. Symptomen är dock huvudsakligen desamma.

Jodå, visst ändras även sjukdomarna. Människans sjukdomar och i synnerhet de själsliga påverkas till stor del av vår verklighetsuppfattning. Ett utmärkt exempel på detta är placeboeffekten, dvs. om vi tror att vi får ett verksamt läkemedel så kan detta påverka vårt sjukdomstillstånd till det bättre även om det bara är sockerpiller vi får. Säkerligen har en liknande effekt i äldre tider funnits då man behandlats av något som man trodde på då, typ kloka gummors naturläkemedel eller prästers böner.

Det omvända förhållandet finns. Hypokondri och psykosomatiska besvär är tillstånd då vårt eget tänkande ställer till det för oss. Om vi tror att vi skall bli sjuka så finns det större sannolikhet för att vi blir det också. Oral galvanism, allergier, apatiska fyktingbarn, svimmande kvinnor i slutet av 1800-talet, "elöverkänslighet", utbrändhet. Det finns mängder av besvär som påverkas av vårt självsliga tillstånd. Och vårt själsliga tillstånd påverkas i sin tur av den miljö vår själ befinner sig i, det vill säga den idehistoriska kontexten.