Svälten i norrland

[Messier11]

Jag har en fråga kring svälten i Norrland.

Jag har lite svårt att se den framför mig. Svalt man verkligen "ihjäl", eller dog man av sjukdomar på grund av att man var försvagad?

För det finns ju ganska rikligt med mat i naturen i detta land. Eller? Tömde man skogarna och haven på djur med desperat jakt när skördarna gick fel?

Jag menar, det är ju inte svårt, inte ens på vintern -- för den som kan -- att fånga ganska rikligt med allt från småfåglar till harar med snaror/fällor osv. Sedan har man ju skägglaven m m.

Förenklat, så här tänker jag -- en frisk och redig man borde kunna överleva och bidraga med mat till sin familj till en sådan omfattning att man åtminstone inte svälter ihjäl -- trots att skördarna har slagit fel. Åtminstone i Norrland som var mycket glest befolkat. Därför får jag inte ihop hur 30-50% av befolkningen kunde dö under visa nödår i norra Sverige och Finland.

[varjag]

http://sv.wikipedia.org/wiki/Missv%C3%A ... _1867-1869

[Camilla.dk]

Messier11 skrev: För det finns ju ganska rikligt med mat i naturen i detta land. Eller? Tömde man skogarna och haven på djur med desperat jakt när skördarna gick fel?

Jeg ved ikke hvornår der var hungersnødperioder i Norrland, men et af problemerne med de store hungersnødsbølger gennem tiden er, at folk simpelthen åd alt hvad der fandtes. Når høsten slog fejl, var der ikke korn til resten af vinteren, men heller ikke foder til husdyrene. Når husdyrene døde, så kunne de ikke spises eller man kunne slå dem ned inden så man i det mindste kunne spise dem, men så havde man ikke mælk og lignende. Når der hverken var husdyr eller korn, så var man afhængig af at spise fugle og andre smådyr i skoven, men eftersom de også sultede og der var flere om at jage dem, så var der også mangel på dem. Med andre ord så var det temmeligt uoverskuelige konsekvenser når først et lille samfund oplevede at høsten slog fejl. Det betød også at man ikke havde såsæd nok til at lægge ud til næste års høst, og så opstod en ond cirkel, der kunne vare flere år.
Jeg ved fra Danmark findes eksempler på at man prøvede at blande melet med bark og lignende, men det var heller ikke holdbart i længere perioder.

[Hexmaster]

För det finns ju ganska rikligt med mat i naturen i detta land. Eller? Tömde man skogarna och haven på djur med desperat jakt när skördarna gick fel?

Experiment: Nästa gång du känner dig hungrig, så går du ut i skogen och fäller en ekorre.

[frejs väpnare]

En ingift morbror, född 1916 i Storuman, berättade att han, som barn, hade ekorre som enda köttmat en vinter, då fader var för sjuk att gå i skogsarbete.
Två vuxna och åtta barn behöver många ekorrar för att överleva. Alltså var det sällsynt med köttmat den vintern.
Till jul kom deras morfar med ett kvarts får (en halv framdel) vilket ändå gjorde julen till en strålande tackamhetens högtid

Det allmänna problemet vid missväxt/svältperioder är att man för att orka jaga, måste ha tillräckligt med mat. Det blir en spiral där orkeslösheten accelererar i takt med matbristen.

[Messier11]

För det finns ju ganska rikligt med mat i naturen i detta land. Eller? Tömde man skogarna och haven på djur med desperat jakt när skördarna gick fel?

Experiment: Nästa gång du känner dig hungrig, så går du ut i skogen och fäller en ekorre.

Har du inte sett Survivorman på discovery?

En ingift morbror, född 1916 i Storuman, berättade att han, som barn, hade ekorre som enda köttmat en vinter, då fader var för sjuk att gå i skogsarbete.
Två vuxna och åtta barn behöver många ekorrar för att överleva. Alltså var det sällsynt med köttmat den vintern.
Till jul kom deras morfar med ett kvarts får (en halv framdel) vilket ändå gjorde julen till en strålande tackamhetens högtid

Det allmänna problemet vid missväxt/svältperioder är att man för att orka jaga, måste ha tillräckligt med mat. Det blir en spiral där orkeslösheten accelererar i takt med matbristen.

Min farfar åt både ekorre och småfåglar enligt uppgift. Han bodde långa tider under vintern ute i skärgården i en "sommarstuga" i Norrland. Ibland blev han fast där ute längre än tänkt och jagade då med snaror och fällor. Är antagligen ganska bra mat.

Och då kunde han i princip knappt gå sina sista 20 år i livet. En rolig (sann) historia är när han hälsade på pappa och faster i Uppsala när de studerade här. Min faster skulle gifta sig. En dag gick han ut och gick och när han kom hem så hade han en svan under jackan. Den hade han rykt i ankdammen...

Jeg ved ikke hvornår der var hungersnødperioder i Norrland, men et af problemerne med de store hungersnødsbølger gennem tiden er, at folk simpelthen åd alt hvad der fandtes. Når høsten slog fejl, var der ikke korn til resten af vinteren, men heller ikke foder til husdyrene. Når husdyrene døde, så kunne de ikke spises eller man kunne slå dem ned inden så man i det mindste kunne spise dem, men så havde man ikke mælk og lignende. Når der hverken var husdyr eller korn, så var man afhængig af at spise fugle og andre smådyr i skoven, men eftersom de også sultede og der var flere om at jage dem, så var der også mangel på dem. Med andre ord så var det temmeligt uoverskuelige konsekvenser når først et lille samfund oplevede at høsten slog fejl. Det betød også at man ikke havde såsæd nok til at lægge ud til næste års høst, og så opstod en ond cirkel, der kunne vare flere år.
Jeg ved fra Danmark findes eksempler på at man prøvede at blande melet med bark og lignende, men det var heller ikke holdbart i længere perioder.

Det är klart, det blir en ond cirkel när husdjuren ryker osv.

Men finns det några "skildringar" av svälten? Vad tog sig folk till?

[varjag]

Rekommenderad läsning: Barnen från Frostmofjället

[lampros]

Man visste inte hur man skulle (pimpel)fiska på vintern, isborren var inte uppfunnen. Fast med lite uppfinningsrikedom kanske...

Men det, uppfinningsrikedom, kan man inte bara kommendera fram. Man fick vänta tills de töade innan man kunde fiska. Svält var vanligtvis förknippat med vinterhalvåret.

[diravi]

Man visste inte hur man skulle (pimpel)fiska på vintern, isborren var inte uppfunnen. Fast med lite uppfinningsrikedom kanske...

Men det, uppfinningsrikedom, kan man inte bara kommendera fram. Man fick vänta tills de töade innan man kunde fiska. Svält var vanligtvis förknippat med vinterhalvåret.

Man hadde yxa och såg.

[lampros]

Allt annat lika så hade gammelsveriges folk inte den kunskap vi har idag (svårt för dem att föreställa sig isfiske t ex). Och vissa fördomar hade man; när vissa lärda män försökte intressera landsbygdens folk för svamp tog det en väldig tid innan detta slog an.

Ryssarna var pionjärer med svampätning för övrigt.

[Göstring]

Med tanke på att det är avdelningen för tidigmodern tid ...

Anders Fryxell skrev en målande historia om svälten under Karl XI:s sista år, vilken kan läsas här. Källkritiken får du klara av själv.

[Messier11]

Man visste inte hur man skulle (pimpel)fiska på vintern, isborren var inte uppfunnen. Fast med lite uppfinningsrikedom kanske...

Men det, uppfinningsrikedom, kan man inte bara kommendera fram. Man fick vänta tills de töade innan man kunde fiska. Svält var vanligtvis förknippat med vinterhalvåret.

Jag vet inte hur tidigt det skedde, men gråsälen jagades ju väldigt hårt innan 1900-talet i alla fall. Jag har själv jobbat lite med att inventera gråsäl -- och jag har för mig att jag hört att det naturliga beståndet skall ligga på en 100.000 sälar i östersjön. Som lägst under 1900-talet fanns det bara ett par tusen sälar.

Men gråsälen måste man ha kunnat jaga i alla tider. Det är bara att knalla ut till iskanten och sedan stå och vänta vid ett hål. I dag kan man inte jaga den längre, för det finns ingen jägare som orkar stå stilla på ett ställe upp till ett dygn, men det är en annan fråga.

[Messier11]

En annan intressant aspekt är att medan det dog otroligt många under nödåren -- så dog det väldigt många även de år som man inte svalt.

Så medan jag kan förstå att man svalt ihjäl i större städer, har jag lite svårt att köpa att man i glesbebyggda områden riktigt svalt ihjäl bara för att skörden slog fel. Man säger ju att 25-50% svalt ihjäl i text, jag undrar ja om detta inte är lite missvisande. Jag lutar nog åt att spekulera i om det inte rörde sig om att man dels blev tvungen att röra på sig mer hela tiden under vintern -- och därav drog på sig fler sjukdomar i kombination med ett svagare immunförsvar osv.

[Amund]

Ett annat bra lästips är Hungerpesten av Linnea Fjällstedt. Den utspelar sig i Vilhelminatrakten och återger hennes mormors berättelse från dessa svåra år, rekommenderas verkligen.

[millgard]

Precis som diravi antyder hade man bra koll på fiske även vintertid. Dels fanns det isfria vatten vid forsar osv, dels satte man nät under isen med långa störar - jag har glömt namnet på företeelsen. Man satte fällor, snaror, drag och giller.

De svälter som uppstod var framförallt ett resultat av att man med skattelättnader försökte införa jordbruk i områden som inte var särskilt lämpade för det. Vid missväxt fanns då dålig beredskap för överlevnad och svälten var ett faktum. Den mest kända är väl 1867-69 - "Ett satans år", som Hans Villius sevärda dramadokumentär hette.

"Norrland" i betydelsen Norr- och Västerbotten var ju förutom kustremsan bebott i princip enbart av nomadiserande jägar- och fiskarbefolkning (samerna) ända fram till 1700-talet och i många fall ända in på 1900-talet och i de fall svält uppstod av olika anledningar så fanns det dels en viss beredskap utifrån livets karaktär, dels bristfällig dokumentation.