Artur Szulc skrev:Jag vet inte om det bara är jag men är inte diskussionen aningen spretig?
Väsentliga frågor att reda ut:
1) Hur definieras begreppet folkmord? Förmodligen olika beroende på vem man hänvisar till.
2) Vad gör ett folkmord unikt?
a) Syftet?
b) Metoderna?
c) Antalet offer?
3) Ska folkmord, dåtida och nutida, analyseras utifrån sin särskilda kontext eller ska de göras universella?
Faktum är att ordet folkmord kommer med en rigid definition gör att vissa massmord klassas som folkmord medan andra får nöja sig med den mindre attraktiva stämpeln massmord. Historiker brukar hävda att trots att 1900-talet var mycket blodigt har det bara förekommit tre regelrätta folkmord: Osmanska rikets (armenierna), Nazityskland (judar) och Rwanda (tutsier).
Redan där inser vi att antal inte är avgörande för att stämpla något som folkmord, vidare kan vi lugnt dra slutsatsen att definitionen är mycket rigid med syfte att ingen inflation skall uppstå. Ordet
folkmord var från början tänkt att vara något starkt och avskyvärt, inget att förväxla med mindre brott. Nuförtiden används ju ordet folkmord helt oansvarigt i debatten och har därför förlorat sin kraft.
Endast 800 000 tutsier dog under den blodiga sommaren 1994 men det klassas ändå som ett folkmord, därför att det var så välorganiserat och riktat just mot tutsier. Man kan stanna upp här och reflektera lite grand. I asien dog mer än 10 miljoner civila kineser av japanerna, direkt eller indirekt, som redan nämnts i denna tråd dog upp emot 50 miljoner människor i Sovjetunionen till följd av beslut fattade av sovjetunionens regering vilket innefattade allt ifrån avrättningar till deportationer till oländiga platser mitt i vintern (tjetjenerna) och utsvältning av hela landområden (Ukraina). Vidare så dog 30 miljoner kineser under Maos styre, de flesta till följd av svält under
kulturrevolutionen och
det stora språnget frammåt.
Det känns redan här lite konstigt att mångdubbelt fler dödade än Rwanda inte klassas som folkmord, men slutsatsen är alltså att antal inte är avgörande för om det är massmord eller folkmord.
Det viktiga är istället om aktionerna är riktade mot en särskild folkgrupp (etniskt eller religiös) och huruvida dessa aktioner strävar efter att utplåna folkets existens och minnet av folket. Det sista är intressant, att t ex en muslimsk befolkning systematiskt förstör kyrkor och kyrkogårdar samt att byter namn på städer och byar till att klinga mer muslimskt räknas som en folkmordshandling.
När albaner flyttar in i serbiska hus i Kosovo och tar ner krucifixet och muslimifierar hemmet gör de sig alltså skyldiga till folkmordshandlingar, lika så de terrorister och lynchmobbar som drar runt och bränner ner och vanhelgar serbiska kloster och kyrkor gör sig skyldiga till folkmordshandlingar. De albanska poliser som talar om för utländska journalister att inte fotografera fel saker, dvs nerbrända serbiska hus och egendom samt kulturellt vitkiga symboler för serberna gör sig lika så skyldiga folkmordshandlingar.
En eller flera folkmordshandlingar leder inte med automatik till ett folkmord. På engelska finns ett klassiskt uttalande ifrån en journalist gällandes en blodig konflikt i Afrika där politiker runt om i världen instämde i den ena "act of genocide" efter den andra för att sedan förneka att det faktiskt var fråga om ett folkmord (för att slippa ingripa).
Journalisten frågade då:
How many acts of genocide does it take to make a genocide?
Där vi i dagsläget befinner oss handlar det återigen om realpolitik. Om en stormakt säger att det är fråga om folkmord och är redo att sätta kraft bakom egna ord så är det ett folkmord, annars inte.
