Svart potatis - Den stora svälten Irland 1845-50

[PeLo]

Jag kom nyligen ut med boken "Svart potatis" om potatissvälten i Irland 1840-1845, den största humanitära katastrofen I Europa under 1800-talet. Det dramatiska händelseförloppet, individuella öden och det politiska spelet skildras när den brittiska regeringen avgör landets öde.

Några korta citat ur recensionerna:
”Fängslande...Svart potatis är en skakande bok”, "riktigt intressant”, ”intitierat och engagerat...”Boken är välkommen och välskriven”, ”En skrämmande sammanställning”, ”Pär Lodin förklarar det otroliga i sin genomforskade och välkomponerade bok”, ”Svart potatis är en jobbig bok. Inte för att den är svårläst – tvärtom – utan för att den innehåller så sorgliga saker. Men läs den.”

Mer info finns på http://www.politiskhistoria.se
Bokus: http://www.bokus.com/bok/9789198241709/ ... d-1845-50/

[HJ]

Vad roligt att du utkommit med denna bok! Hoppas den blir framgångsrik.

I det planlösa wikipedia-surfandet jag ägnar mig åt på arbetstid brukar jag ibland trilla in på just den sidan http://en.wikipedia.org/wiki/Great_Famine_(Ireland) . Svälten och dess koppling till brittiska regeringen har ju satt långvariga spår i Irlands historia och självbild. Samtidigt är det något som det skrivits hyllkilometer kring, litteratur som för oss i Sverige är lätt tillgänglig på grund av vår kulturella koppling till anglosaxiska världen, men kanske inte läses på samma sätt eftersom svälten inte drabbat "oss". Jag gissar att mycket av det som skrivits har varit ideologiskt styrt, antingen för att man vill förstärka eller förminska det politiska ansvaret hos de styrande i London.

Så, min fråga till dig: Känner du att du tillför något nytt, och i så fall vad? Ligger din ansats att vara nära den akademiska forskningen eller är anslaget mer populärhistoriskt? Är boken skriven med avsikt på en svensk publik? Hur resonerade du när du värderade olika källor? Något provokativt; vad lär jag mig som jag inte lär mig på wikipedia? Jämförs det med "motsvarande" missväxter i Sverige?

/Håkan

[B Hellqvist]

Intressant! I somras var jag i Boston, där jag såg monumentet tillägnat irländarna som drabbades av katastrofen. (Min amerikanska fästmö syns längst till höger i bilden.)

[PeLo]

Hej Håkan,
ursäkta sent svar och tack för bra frågor.
Vad tillför min bok? Först och främst ville jag lyfta fram historien på svenska eftersom jag tyckte den var värd en hel bok.
Om jag jämför min bok med den engelskspråkiga litteraturen, så lägger jag mer tyngd på de politiska diskussionerna i parlamentet och ger bakgrunden mer utrymme, med bakgrundshistorien mellan Irland och England, kampen om spannmålstullarna och frihandeln och idéerna bakom de skärpta fattiglagarna som spelade en viktig roll under krisen. Jag har försökt visa ideologin både på regeringsnivå, men också inom den hjälporganisation som bildades.
Min ansats skulle jag säga ligger mitt emellan akademisk och populärhistorisk. Löpande noter är inte angivna, men en rejäl källförteckning och beskrivning finns. Viktiga källor jag använt vid sidan om facklitteraturen är de s k Parliamentary Papers, där bland annat korrespondensen mellan hjälpofficerarna och finansdepartementet ingår, protokollen från parlamentsdebatterna, tidningsartiklar från London Times och irländska tidningar, samtida böcker, exempelvis en reseskildring från ett emigrantskepp, med mera. Vilka effekter potatissjukan hade i andra länder, inklusive Sverige, beskrivs kortfattat.
Jag har trots den stora faktamängden ansträngt mig för att gör boken lättläst och spännande och berättar om många individuella öden.
Sammanfattningsvis skulle jag säga att boken innehåller rejält mycket mer än vad som står i wikipedia. Du får ett antal stolpar i wikipedia (28 sidor text), i min bok (ca 400 sidor) får du en känsla av ett skeende, hur trycket successivt skruvas upp, hur aktörerna agerar efter de nya förutsättningar som dyker upp och förhoppningsvis en starkare upplevelse av att det här faktiskt hänt på riktigt.
/Pär

[PeLo]

@B Hellqvist,
Det monumentet ser betydligt, ska man säga trevligare, ut än det som står på Dublins kaj, som faktiskt är ganska skrämmande.


/Pär

[sonderling]

Låter som en jätte intressant bok.
Hadde fått för mig att den inträffade på 1860-talet så den har redan bildat mig en aning.
Har ingen anknytning till Irland men berättelser om denna svältkatastrof hörde jag i barndomen. Kanske ingår den till viss del i den Amerikanska berättar traditionen tack vare de många Irländska emigranterna? (Eller så hade jag bara en märklig uppväxt? Det var sånt här jag kunde få höra talas om istället för sagor. )
Du behöver inte spoila men jag ser fram emot att läsa den då jag har flera andra undringar om katastrofen, som att den skulle förvärrats av den koloniala Brittiska politiken. (Som en parallell till Stalin och Ukraina.)
Och som yrkes praktiserande inom det hortikulturella undrar jag om själva sjukdomen, jag har "hört" att man i princip kunde se potatisfälten ruttna framför ens ögon? Är det verkligen möjligt?

Sonderling

[PeLo]

@ Sonderling

Ja, Englands insatser, eller brist på insatser, är vad som gör svälten kontroversiell. Irland var en fullvärdig medlem av Storbritannien (men med med begränsad representation i parlamentet), världens rikaste stat med sitt stora imperium. Det finns förstås en risk för både överdrifter och underdrifter av nationalistiska skäl, jag har försökt undvika den fällan. Parallellen till Ukraina är väl, utan att göra några andra jämförelser, att spannmål och annat livsmedel transporterades bort från den svältande befolkningen.
Har inte sett någon beskrivning av hur fälten ruttnade framför ögonen på åskådare, men det finns många dramatiska skildringar av hur fälten ruttnade över en natt, ofta föregånget av en tät dimma eller ett regn under natten. Fälten beskrevs som om de härjats av eld eller besprutats med syra. Stanken i luften från enorma mängder ruttnande vegetation talas det också om.
Den enorma kraften sjukdomen slog till med och kopplingen till det extremt regniga vädret var det som först intresserade mig, som en bortglömd klimat/miljökatastrof. Men sedan blev jag ännu mer intresserad av det politiska spelet och som det stod i BTJ:s recension: ”kampen mellan de som ville hjälpa och cynikerna som ville att marknadskrafterna skulle lösa problemet medan svältande torpare dog i diken”.

[HJ]

Det inträffade i en period när man började kräva av staterna att ta hand om sin befolkning. Om en missväxt inträffade på säg 1600 eller 1700-talet hade staten helt enkelt inte resurser att i större omfattning hjälpa sin befolkning, utan missväxt och följande svält var mer något som man hade att acceptera och var inte statens ansvar. På 1900-talet är det självklart att staten skall ge all tillgänglig hjälp till sin befolkning vid motsvarande krissituationer. Därför är det lätt att för en person idag att anse att brittiska regeringen borde gjort allt för att hjälpa sin befolkning vid denna svält, men att på den tiden kanske man inte ansåg att det var statens ansvar.

Kan inte låta bli att peka på detta med potatispest. Det finns tydligen kriterier för när man skall sätta igång med bekämpningsmedel för att förebygga angrepp

A Beaumont Period is a period of 48 consecutive hours, in at least 46 of which the hourly readings of temperature and relative humidity at a given place have not been less than 10 °C (50 °F) and 75%, respectively.

A Smith Period is at least two consecutive days where min temperature is 10 °C (50 °F) or above and on each day at least 11 hours when the relative humidity is greater than 90%.

https://en.wikipedia.org/wiki/Phytophthora_infestans
Notera att det är väldigt korta tidsperioder, 48 timmar med regn. Det visar att när ett utbrott inträffar så gårt det väldigt fort.

/Håkan

[PeLo]

Jag ger ett ganska stort i boken utrymme åt de samtida diskussionerna som fördes om statens roll. I det här fallet var det inte gamla uppfattningar som stod i vägen. Istället var det tilltron till de nationalekonomiska teorierna. Finansdepartementet skickade ut utdrag ur Adam Smiths "Wealth of Nations" som förespråkade icke-inblandning vid hungersnöd till hjälpofficerarna. Ledande konservativa Tories fördömde Whigs laissez faire- och frihandelspolitik (vilket innebar att exporten av livsmedel tilläts fortgå) och krävde att staten skulle gripa in mer resolut.
/Pär

[HJ]

Tack för dina svar. Speciellt din ansats [...känsla av ett skeende, hur trycket successivt skruvas upp, hur aktörerna agerar efter de nya förutsättningar som dyker upp...] gör inte bara boken aktuell med tanke på läget i Europa idag, utan också aktuell för min julklappsönskelista!

/Håkan

[sveahk]

Färdigläst! En bra bok...

Svart Potatis - En utmärkt skildring av 1800-talets största mänskliga tragedi som inte var direkt bunden till ett krig - som många irländare fortfarande ger namnet genocid - folkmord...

Den politiska bakgrunden till de ofta katastrofala besluten i det engelska parlamentet ges stort utrymme med mängder av citat från de inblandade där oförmåga och ovilja gick hand i hand. Därtill direktrapporter från Irland - ögonvittnen, överlevande, präster...de fem nödåren på ön beskrivs med bilder som är svårsmälta - det skulle dröja ytterligare ett tio-tal år innan fotografiska bilder övertog att förmedla de intrycken.

Den nödtvungna emigrationen speciellt till den nordamerikanska kontinenten ger Pär Lodin bra utrymme, här speciellt i form av en resedagbok, skriven av en passagerare som "råkade" vara med på ett irländskt emigrantskepp från England till Kanada. Där är Mobergs utvandrar-skildring från briggen Charlotta halvt paradisisk...!

Ett kort avsnitt, som bra belyser den dramatiska situationen för de som varken hade boning eller mat:
"En del som inte hade råd att emigrera begick brott för att hamna i fängelse eller deporteras. I Limerick tog det vid ett tillfälle domstolen endast tre dagar att avhandla tolvhundra fall, eftersom nästan alla erkände sig skyldiga. Två personer som blev frikända fängslades nästa dag för `ett försök att bryta sig in i fängelset `"...!

Det excellenta helhetsintrycket dras ner några snäpp av ett antal korrekturfel i texten, och de styckevis något styltade och lätt google(?)-influerade översättningarna av vad de "ärade engelska gentlemännen" hade att säga i tal och brev. Men, vad vet jag, det kan säkert inte ha varit lätt att överföra tidsandans högtravande engelska till läsbar svenska!

En bok som jag rekommenderar.

Mvh Hans K

[sonderling]

Alltså det är bara att lägga in den på årets önskelista det hör jag det.

Sonderling

[HJ]

Så, till sist har jag till sist läst ut Svart potatis. Det var trevlig läsning med ett synnerligen obehagligt innehåll.

Den gjorde precis det en bra fackbok skall göra: Fyllde en kunskapslucka och blottade ett samtidigt flera nya luckor. Den irländska potatissvälten omnämns i alla historieböcker, men man förstår den inte förrän man läst denna bok. Inte för att jag egentligen förstår den nu heller, men jag förstår åtminstone lite bättre en del av orsakerna till att det gick som det gick. Och jag tror att man måste förstå svälten för att förstå Irland (vars spår i befolkningskurvan syns än idag).

Boken blottar en del luckor hos mig (NB, jag anser inte att boken borde tagit upp dessa, det hade tagit fokus från ämnet); jag tror jag behöver djupare insikt i 1800-talets jordbruk (ekonomiskt, praktiskt och socialt) rent allmänt för att bättre kunna tillgodogöra mig den speciella situationen på Irland som rådde då; jag tror jag behöver veta mer om Englands styrelse under 1800-talet för att förstå vilka politiska utmaningar dessa ärade gentlemän brottades med och gjorde avvägningar gentemot.

Men jag tror boken träffar den typiske skalmaniten perfekt sett till avvägningen mellan detaljrikedom och förklaringar utan att bli alltför omfattade. Tack Pär för denna bok!

/Håkan

[tryggve]

Mycket intressant tråd, ska läsa denna bok när tillfälle erbjuds!

En kommentar till detta:

Kan inte låta bli att peka på detta med potatispest. Det finns tydligen kriterier för när man skall sätta igång med bekämpningsmedel för att förebygga angrepp

A Beaumont Period is a period of 48 consecutive hours, in at least 46 of which the hourly readings of temperature and relative humidity at a given place have not been less than 10 °C (50 °F) and 75%, respectively.

A Smith Period is at least two consecutive days where min temperature is 10 °C (50 °F) or above and on each day at least 11 hours when the relative humidity is greater than 90%.

https://en.wikipedia.org/wiki/Phytophthora_infestans
Notera att det är väldigt korta tidsperioder, 48 timmar med regn. Det visar att när ett utbrott inträffar så gårt det väldigt fort.

/Håkan

Man har länge försökt att få fram varianter av potatis som är mer resistent, men det har varit svårt.

Man hittade för en tid sedan en gen i en vild släkting till potatis, och kan kanske med hjälp av den nya CRISP- tekniken få fram potatis som är betydligt mer motståndskraftig mot potatispesten.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12872003

Om tekniken: (kommer nog för övrigt ett Nobelpris för detta inom en inte alltför avlägsen framtid. Forskare i Umeå har för övrigt varit med och tagit fram tillämpningen).
https://en.wikipedia.org/wiki/CRISPR

[Solkungen]

Aldrig hört talas om smith-period men tyvärr stämmer kriterier väl in på nästan vilken sommarvecka som helst. Vad som spelar roll är också mikroklimatet runt plantan, så länge som plantan inte växt i nästa planta och framförallt inte tvärs över raden och in i dess plantor så torkar bladen upp snabbare på morgonen. Men all kemisk svampbekämpning sker förebyggande och när plantorna är stora som fotbollar ungefär är det dags för att ens riskera bladmögel.