Skillnad mellan Pzjabt och Stgabt?

MD650 · Inlägg av **MD650** » 9 november 2002, 12:47

Håller på att forska lite i tyska divisionsorganisationer.
Undrar vad skillnaden är mellan en panzerjägerabt och en sturmgeschütsabt?

Förmodligen i utrustning men vad mer?

Per Andersson · Inlägg av **Per Andersson** » 9 november 2002, 12:55

Vad mer?

Vapenslag, möjligtvis.

Pzjgabt torde organisatoriskt ha hört till infanteriet, medan StuGabt hörde till artilleriet.

MD650 · Inlägg av **MD650** » 9 november 2002, 13:10

Per Andersson skrev:Vad mer?

Vapenslag, möjligtvis.

Pzjgabt torde organisatoriskt ha hört till infanteriet, medan StuGabt hörde till artilleriet.

Ok,men resp. bataljonstyp ingick i pzdiv (t.ex 2.SS Pzdiv under 43-44) och de torde tillhört Waffen-SS och inte inf eller art.

Johan Elisson · Inlägg av **Johan Elisson** » 9 november 2002, 16:45

Panzerjägerabteilungen (vi pratar inte om schwere PzJägAbt va?) existerade under hela kriget, dock under namnet Panzerabwehrabteilungen fram till, jag tror det är någon gång under våren 1940. Namnbytet var endast psykologiskt (precis som flera andra i Wehrmacht; Infanterie-Grenadier, Infanterie (mot)-Panzergrenadier, o.s.v), att jaga är ju en aktiv handling, medans att försvara är en passiv. Förbandet var en organisatorisk del av alla divisioner (både infanteri-, pansargrenadjär/infanteri (mot)- och pansardivisioner) men med lite olika utformning beroende på årtal och divisionstyp.

PzJägAbt var den enda del i en infanteridivision som var fullt motoriserad, vilket gav den en liten särställning gentemot de andra delarna. Detta ledde också till att det i början av kriget inte var någon skillnad mellan en PzJäg(/Abw)Abt i en PzDiv eller i en InfDiv.

PzAbwAbt hösten 1939 (alla divisioner):
3xPanzerabwehrkompanie (motZ) (12x37mm PaK36 per Kp)
1xMaschinengewehrkompanie (schwer) (motZ) (12x20mm FlaK)

motZ = motorisiert mit Zugkratwagen, fullt motoriserad. MG-kompaniet var divisionens luftvärn och härstammade från Heerestruppe-MG-bataljoner, existerade endast i 1. Welle:s divisioner.

PzJägAbt slutet av 1940 (enstaka fall):
Enstaka bataljoner hade istället 3xPzAbwKp med: (2x50mm PaK38 & 9x37mm PaK36 per Kp)

PzJägAbt maj 1941-okt 1942 (pansar):
1xPanzerjägerkompanie (Sf) (6xMarder)
1xPanzerjägerkompanie (motZ) (6x50mm PaK38 & 4x37mm PaK36)
1xFlakbatterie (Sf) (12x20mm FlaK(Sf))

Sf = Selbstfahrlafette, "kanonvagn".

PzJägAbt maj 1941-okt 1942 (infanteri (mot)):
2xPanzerjägerkompanie (Sf) (9x50mm PaK38(Sf) per Kp)
1xPanzerjägerkompanie (motZ) (9x50mm PaK38)

PzJägAbt typ 43 (pansar):
2xPanzerjägerkompanie (Sf) (14x75mm PaK(Sf) per Kp)
1xFlakbatterie (Sf) (12x20mm FlaK(Sf))

PzJägAbt typ 43 (pansargrenadjär):
2xPanzerjägerkompanie (Sf) (14xMarder per Kp)
1xPanzerjägerkompanie (motZ) (12x75mm PaK40)
1xFlakbatterie (Sf) (12x20mm FlaK(Sf))

PzJägAbt typ 44 (pansar):
1xPanzerjägerkompanie (motZ) (12x75mm PaK40)
2xPanzerjägerkompanie (Sf) (12x75mm PaK(Sf) per Kp)

PzJägAbt typ 44 (pansargrenadjär):
1xPanzerjägerkompanie (motZ) (12x75mm PaK40)
2xPanzerjägerkompanie (Sf) (14xPzJäg IV per Kp)

PzJägAbt typ 44/I (infanteri):
3xPanzerjägerkompanie (motZ) (12x75mm PaK40)

PzJägAbt typ 44/II (infanteri):
1xSturmgeschützkompanie (10xStuG)
1xPanzerjägerkompanie (motZ) (9 eller 12x75mm PaK40)
1xFlakbatterie (Sf) (12x20mm FlaK(Sf)) eller 1xPanzerjägerkompanie (motZ) (9 eller 12x75mm PaK40)

PzJägAbt typ 44/III (infanteri):
1xSturmgeschützkompanie (10xStuG)
1xPanzerjägerkompanie (Sf) (14x75mm PaK40(Sf))
1xFlakbatterie (Sf) (12x20mm FlaK(Sf)) eller 1xPanzerjägerkompanie (motZ) (9 eller 12x75mm PaK40)

Efter 1944 finns fler organisationer för PzJägAbt, bland annat till Volksgrenadierdivisioner och Panzerkampfgruppen, oftast liknande de ovan, alltså en salig blandning av olika vapengrenar.

Man organiserade även självständiga PzJägAbt i slutet av 1944 och början av 1945, 661. -668. och 684. -686. , som hade en organisation av tre (motZ)-kompanier med nio eller tolv 88mm PaK43 per kompani.

*

Sturmgeschützabteilungen dyker upp runt 1940 och 1941 existerar de som självständiga bataljoner (elva st) med tre kompanier á sex StuG.

Maj 1941 fanns det nitton bataljoner och antalet StuG per kompani (fortfarande tre per bataljon) ökades till sju. Antalet ökades succesivt och flera olika organisationer existerade i slutet av 1943, bland annat dessa:

242., 667., 912. m.fl. StuGAbt:
3xSturmgeschützbatterie (7x75mm StuG, 3x105mm StuG per Kp)

197., 600., 190. StuGAbt:
3xStugeschützbatterie (10x88mm StuG per Kp)

I slutet av 1943 fanns det tolv StuG per kompani, nu hade även organisationen utökats med FlaK-, ingenjörs-, och Spaningspluton, plus ett antal pansarbefälsvagnar (PzBefWg III).

Man tilldelade även vanliga infanteridivisioner StuG-bataljoner runt 1943/1944 för att öka dess slagstyrka, dessa bataljoner hade nummer 1001. och uppåt (dessa var skapade av det andra kompaniet i divisionens PzJägAbt, andra kompaniet i PzJägAbt 87 fick således namnet 1087. StuGAbt).

Ett fåtal pansar- och pansargrenadjärdivisioner erhöll även StuGAbt, i pansardivisionernas fall (PzRgt 2/14. PzDiv, PzRgt 24/16, PzDiv, PzRgt 36/24. PzDiv) rörde det sig om en tilldelning av en bataljon till ett regemente i divisionen, och i pansargrenadjärdivisionernas fall var det en bataljon StuG som underställdes divisionen. Alla PzGrenDiv skulle enligt en order i aug 1944 organisera en StuGAbt.

De självständiga StuG-bataljonerna bytte den 1 februari 1944 namn till Sturmgeschützbrigaden men hade fortfarande tre kompanier. I juni 1944 döptes de återigen om till Heeres-Sturmartilleriebrigaden och fick följande organisation:

1xBegleitgrenadierbatterie
3xSturmgeschützbatterie

Nu hade det gått så långt att StuG-brigaderna hade fått sitt egna infanteriskydd. Av dessa existerade det dock inte många.

Som med det mesta andra så blir det alltför rörigt att beskriva alla ändringar i slutet av kriget men detta var väl det viktigaste.

I början av kriget var StuG till för att ge infanteriet närunderstöd i sina anfall, men ju längre kriget led blev de allt mer tilldelade en roll som pansarvärn, och ibland som ersättning för stridsvagnar.

/Johan

Johan Elisson · Inlägg av **Johan Elisson** » 12 november 2002, 20:45

Pzjgabt torde organisatoriskt ha hört till infanteriet, medan StuGabt hörde till artilleriet.

Ja, det torde vara så. Glömde säga det.

/Johan

Eisbär · Inlägg av **Eisbär** » 5 april 2003, 12:18

Nja... Det är väl dessutom skillnad mellan pansarvärn och infanterikanonvagnar. Den klassiska StuG III hade väl en 5cm's kortpipig kanon och spränggranater för bekämpning av infanteri.

Johan Elisson · Inlägg av **Johan Elisson** » 5 april 2003, 13:02

Nej, StuG III Ausf A hade en 7.5cm StuK37 L/24. Med Ausf F infördes den längre StuK40 L/48 (ett fåtal med L/43). Det var ett beslut som togs för att ge infanteriet ett fullgott motvärn mot T-34 och KV-1, men dess huvudroll var fortfarande infanteriunderstöd. Ju längre kriget led, desto mer spridda blev dessa StuG:s, på grund av att de var billigare än stridsvagnar med torn och tog kortare tid att tillverka. Det var egentligen aldrig någon ursprunglig mening i att använda StuG:s som pansarbekämpning, det var enbart ett led i krigets negativa (för tyskarna) utveckling.

/Johan

Eisbär · Inlägg av **Eisbär** » 13 maj 2003, 00:34

Håller med. Klargörande: Vad som tar tid och kräver skicklighet i tillverkandet av en Panzer är tornkransen.

Eisbär · Inlägg av **Eisbär** » 26 maj 2003, 13:12

Lägger ned.

Mathias Forsberg · Inlägg av **Mathias Forsberg** » 26 maj 2003, 13:27

MD650 skrev:
Ok,men resp. bataljonstyp ingick i pzdiv (t.ex 2.SS Pzdiv under 43-44) och de torde tillhört Waffen-SS och inte inf eller art.

Dessa var också särfall. Endast 1-2-3. SS-Pz.Div samt Grossdeutschland hade stormkanonbataljoner/brigader (samma, ombenämning 1944). Ovan nämnda divisioner var överdimensionerade och hade även extra bandartilleri, raketartilleri etc. Dock tror jag faktiskt att StuG-personalen fortfarande tillhörde Heer och artilleriet trots att de var underställda ett SS-förband.

Skillnaden framgår främst under krigets inledning. Deras operativa uppgift var då att agera mobilt stormartilleri för att understödja infanteriets nedkämpande av stödjepunkter. Under krigets gång komk StuG-vagnarna att förbättras med kanoner som lämpade sig lika väl för pansarbrytande ammo som spränggranater (vilket inte var fallet med de tidiga kortpipiga kanonerna då man var beroende av RSV-ammo).

Detta i kombination med en allmän förändring från offensiv till defensiv, brist på pansar i allmänhet och mobilt, splitterskyddat pansarvärn i synnerhet medförde att StuG-förbanden alltmer kom att användas i en traditionell pansarroll.

/Forsberg